Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Kardiologi

Mitralisinsufficiens


Uppdaterad den: 2024-01-29

Annons

Bakgrund

  • Blodflöde i retrograd riktning från vänster kammare genom en läckande mitralisklaff till vänster förmak.
  • Leder till ökat tryck i vänster förmak under systole, och volymbelastning på vänster förmak och vänster kammare.

Epidemiologi

  • Mitralisinsufficiens är i Sverige, efter aortastenos, det vanligast förekommande behandlingskrävande klaffelet.

Etiologi och patogenes

  • Inom primärvård uppträder mitralisinsufficiens ofta som ett tilläggsfenomen till vänsterkammardilatation vid hjärtsvikt.
  • Prolaps av mitralisklaffen är den vanligaste orsaken till uttalad icke-ischemisk mitralinsufficiens:
    • Myxomatös degeneration av mitralisklaffen är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna
    • Prolaps av mitralisklaffen är förknippad Marfans syndrom och Ehlers-Danlos syndrom
  • Endokardit och reumatisk sjukdom är också möjliga orsaker till mitralisinsufficiens.
Annons
Annons

ICD-10

  • I05 Reumatiska mitralisklaffel
  • I34 Icke reumatiska mitralisklaffsjukdomar

Anamnes

Akut uppkomst av mitralisinsufficiens

  • Akut dyspné och eventuellt lungödem.

Med kroniskt förlopp

  • Ofta asymtomatiskt.
  • Gradvis utveckling av kronisk hjärtsvikt.
  • Ansträngningsdyspné som progredierar till vilodyspné och ortopné.
  • Minskad minutvolym kan leda till allmän trötthet och orkeslöshet.

Kliniska fynd

  • Pansystoliskt blåsljud med punctum maximum över apex och med fortledning mot vänster axill:
    • Vid vänsterkammarsvikt kan blåsljudet försvagas
    • 3:e hjärtton hörs ofta
  • Vid dilatation är apex förskjuten lateralt, förskjuten iktus.
  • Ofta förmaksflimmer.

Utredning av mitralisinsufficiens

  • NT-proBNP:
    • Normalt värde på NT-proBNP talar starkt emot förekomst av hjärtsvikt
    • Kan följas hos asymtomatiska patienter för att tidigt upptäcka ökad volymsbelastning eller försämring av vänsterkammarfunktionen
  • EKG:
    • EKG har låg sensitivitet, men kan påvisa belastning av vänster förmak.
    • Förmaksflimmer kan uppkomma till följd av förstoring av vänster förmak
    • Eventuella ischemiska EKG-förändringar som kan vara bakomliggande orsak till mitralisinsufficiens
  • Ekokardiografi:
    • Dopplerultraljud för diagnos och kvantifiering
    • Ekokardiografi för att kartlägga etiologi och för att identifiera vilka patienter som har den högsta komplikationsrisken
    • Visar en volymbelastad dilaterad vänsterkammare med hyperdynamisk funktion och dilaterat vänster förmak
  • MR-hjärta:
    • Görs ibland som tillägg till ekokardiografi för att bestämma refluxvolym och storleken på vänster kammare och vänster förmak
    • MRT kan också upptäcka fibros, vilket kan ha prognostisk betydelse
Annons
Annons

Differentialdiagnoser

Systoliska blåsljud

  • Aortastenos
  • Kammarseptumdefekt
  • Tricuspidalisinsufficiens
  • Hypertrofisk kardiomyopati

Behandling av mitralisinsufficiens

  • Vanligen icke-kirurgisk behandling i symtomfri fas:
    • Följs av kardiolog
  • Kirurgisk behandling:
    • Behövs vid progression och utveckling av symtom

Egenbehandling

  • Personer med måttlig till allvarlig mitralisinsufficiens bör begränsa sin fysiska aktivitet och undvika maximala belastningar.
  • Normal fysisk belastning rekommenderas dock.

Läkemedelsbehandling

  • Hjärtsvikt kan behandlas med ACE-hämmare, betablockerare, diuretika, SGLT2-hämmare, eventuellt ARNI och spironolakton.
  • Kroniskt förmaksflimmer ska behandlas med frekvensreglerande åtgärder (betablockerare), eventuellt ablation, samt med antikoagulantia för att förhindra emboli och stroke.
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Kirurgi

  • Snabb kirurgi behövs vid akut allvarlig mitralinsufficiens.
  • Klaffplastik (reparation av klaffen):
    • Vid en degenerativ orsak är det ofta möjligt att reparera klaffen, och operation är även tillämplig i den symtomfria fasen
    • Om klaffplastik är möjlig kan kirurgisk behandling övervägas på ett tidigare stadium än vid klaffbyte
  • Klaffbyte:
    • Det rekommenderas generellt att patienter >65 år ska få en biologisk protes istället för en mekanisk protes
    • Mekanisk klaffprotes kräver livslång antikoagulationsbehandling med warfarin.
    • Vid biologisk klaffprotes kan NOAK ges under 3 månader efter operationen. Därefter sätts ofta antikoagulantia ut:
      • Förmaksflimmer, förstorat vänster förmak eller tidigare förekommande tromboembolism kräver dock livslång behandling

Komplikationer

Långsamt progredierande mitralisinsufficiens

  • Vänstersidig hjärtsvikt och så småningom lungstas och pulmonell hypertoni.
  • Förmaksflimmer som kan orsaka embolier till systemkretsloppet.
  • Högersidig hjärtsvikt.

Akut mitralisinsufficiens

  • Lungödem.
  • Chock.

Prognos

  • Prognosen är god när vänsterkammarfunktionen är bevarad.
  • Prolaps av mitralisklaffen:
    • Prognosen är generellt mycket god, men enstaka patienter utvecklar allvarliga komplikationer som infektiös endokardit, plötslig hjärtdöd och allvarlig mitralisinsufficiens
  • Ischemisk mitralinsufficiens är den grupp som har sämst prognos eftersom det finns aterosklerotisk hjärtsjukdom utöver klaffskada.

Källor


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons