Stora brister i uppföljningen av strokepatienter
Så kallad strukturerad uppföljning minskar risken för nya kardiovaskulära händelser och stärker livskvaliteten hos strokepatienter. Men på de flesta håll i sjukvården har detta omhändertagande ännu inte etablerats. Det rapporterar Dagens Medicin.
Nu är det över två år sedan den nya centrala rekommendationen om strukturerad uppföljning infördes. Något som innebär att patienterna ska följas upp regelbundet och att flera områden, som kan vara problematiska för strokepatienter, ska checkas av.
− De flesta strokepatienterna följs idag upp i primärvården för justering av till exempel sekundärpreventiva läkemedel. Helhetsgreppet saknas dock ofta och det ville vi komma åt med den nya rekommendationen, säger Bo Norrvig, professor i neurologi vid Lunds universitet och en av experterna bakom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevården, till Dagens Medicin.
Ett omhändertagande enligt strukturerad uppföljning skulle minska risken för nya kardiovaskulära händelser och stärka livskvaliteten hos dessa patienter. Men på de flesta håll i sjukvården har detta omhändertagande ännu inte etablerats, enligt Bo Norrving.
- Dagens Medicin - https://www.dagensmedicin.se/alla-nyheter/neurologi/fa-strokepatienter-foljs-strukturerat/
Källor
-
Fortbilda dig inom kardiologi
Nu kan du testa din kunskap inom kardiologi genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar. Följ patientfall om förmaksflimmer och sekundärprevention vid stabil kranskärlssjukdom.
-
ESC 2021: Fokus på individen i nya riktlinjer om prevention
Den viktigaste förändringen i riktlinjerna för prevention är en betydligt större betoning på individualisering av behandling samt patientens delaktighet i besluten. Det anser Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
-
Nyheter från ESC 2021 – den preventiva kardiologens perspektiv
Ta del av en kongressrapport där Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö, sammanfattar de viktigaste studierna och de största nyheterna kring sekundärprevention och riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom.
-
Många får sin flimmerdiagnos av en tillfällighet
Därför är det viktigt att undersöka personer i riskgrupp, som ännu inte drabbats. Detta lyfts i Flimmerrapporten 2021, men även i de nya ESC-riktlinjerna.
-
Stötta hjärtsjuka med livsstilsförändringar
Nu efterfrågas tydligare riktlinjer och mer forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar.
-
Akut arteriell insufficiens i extremiteterna
Plötslig minskning av arteriell cirkulation i en extremitet som medför risk för ischemiska skador. En väldefinierad avgränsning med hudblekning och nedsatt temperatur mot intilliggande friska hudområden och den friska extremiteten är vanligt förekommande.
-
Bara en av fem hjärtinfarktpatienter rehabtränar
Rehabträning minskar avsevärt risken för att drabbas av en andra hjärtinfarkt. Enligt en ny svensk studie deltar endast 20 procent av patienterna i ett sådant program.
-
Ventrikeltakykardi, kammartakykardi
Prevalensen av kammartakykard eller ventrikeltakykardi (VT) ökar med stigande ålder på grund av ökad förekomst av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom i koronarartärer. Icke-ihållande VT är vanligt hos såväl friska som vid strukturell hjärtsjukdom.