Förbättrad folkhälsa med distansvård
Intervju | Karriär och jobb

Förbättrad folkhälsa med distansvård

Mycket av dagens sjukvård kan skötas från hemmet för att på så sätt öka patienttillfredsställelsen liksom spara på vårdresurser, menar Henrik Ahlén, rådgivare inom digitala hälsotjänster. Tekniken för utvecklingen finns redan, men vårdsystem som inte kan kommunicera med varandra och brist på ersättningsmodeller bromsar införandet.


Publicerad den: 2016-06-07
Författare: Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Annons

EU definierar eHälsa som "informations- och kommunikationsteknik (IKT) som kan förbättra prevention, diagnostik, behandling, övervakning och hantering." Sverige ligger överlag långt fram i den digitala utvecklingen men inom vård och omsorg släpar vi efter andra länder, menar Henrik Ahlén.

– Sverige har inte förmått sig hänga med i att breddinföra digitala tjänster inom vården. Patienterna får fortfarande kallelser och provsvar via fysisk post och sitter i telefonköer för att boka besök och videomöten finns fortfarande bara i små lokala pilotförsök. En utvecklad e-vård med digitala beslutsstöd skulle spara tid och pengar för både vården och patienterna samt minska riskerna för feldiagnoser och på sikt förbättra folkhälsan, säger han.

Ersättningsmodeller och personlig hälsodata

Annons
Annons

Dagens ersättningssystem är som känt många och bygger på olika principer och upphandlingar inom kommunerna och landstingen och regionerna.

– Det som ersättningssystemen har gemensamt är de ofta är svåra att applicera på e-hälsotjänster. I de flesta landsting saknas det exempelvis ersättningsmodeller för när en klinik inför en app som minskar behovet av patientbesök, säger Henrik Ahlén.

Byte av vårdgivare innebär att börja om från början då journalsystemen sällan är kompatibla. Och trots att Sverige är det land med flest e-recept kan inte förskrivande läkare se vilka mediciner en patient har fått ordinerat.

Annons
Annons

– Med en gemensam läkemedelslista och intelligenta beslutsstöd skulle dessutom sjukvården inte bara öka effektiviteten utan också patientsäkerheten. En möjlig lösning på en del problem med hantering av patientdata mellan vårdgivare är att låta patientens data vara hos patienten och inte hos vården. Då underlättas även patientens möjligheter att själv monitorera sin hälsa och dela sina data med vårdgivare. Detta kräver givetvis ett nytt regelverk kring personlig integritet, säger Henrik Ahlén.

Ett steg i den riktningen kommer senare i år när E-hälsomyndigheten lanserar invånartjänsten ”Hälsa för mig” där alla medborgare erbjuds att lagra sina hälsodata från både vården och sina personliga hälsotjänster.

Läkarens nya roller

– Samtidigt finns det en obefogad rädsla hos många läkare att bli ersatta av datorer, men jag är övertygad om att läkarnas status snarare kommer att öka när deras roller övergår till att bli kunskapsmäklare och coacher för patienterna, medan datorerna tar över mer och mer av rutin-analyserna.

Han förklarar att eHälsa snarare handlar om att frigöra resurser för de som behöver mest hjälp. Mycket vård kan skötas i hemmet och då syftar han främst på patienter med kroniska diagnoser. 

– Denna grupp står för mer än 80 procent av den totala sjukvårdsbudgeten i de flesta länder. Kroniskt sjuka vill oftast vara hemma istället för att åka in och ut på sjukhus. Redan idag kan patienter i andra länder själva dagligen göra sina egna hälsotester i hemmet med system som automatiskt varnar patienten och vårdpersonalen om något är fel. Sådan kontinuerlig hälsomonitorering kommer att revolutionera kronikervården, här finns en enorm potential för att spara på vårdresurser och öka patienttillfredsställelsen.

Regeringen har satt upp som mål att Sverige år 2025 ska bli världsledande inom att ta tillvara digitaliseringens möjligheter inom vård och omsorg. Men det finns ett antal trösklar för att ändra sättet att jobba på, förklarar Henrik Ahlén, och pekar därför på vikten av att utbilda vårdpersonal inom eHälsa.

– Vårdyrkena är många gånger stressiga och då låter förstås nya digitala tjänster krävande. Samtidigt är vårdutbildningarna konservativa och tar inte upp digitala tjänster. Om vi ska nå regeringens mål måste vi sätta igång nu på bred front med att införa nyttoskapande digitala tjänster nationellt, avslutar Henrik Ahlén.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons