Premedicinering

Basfakta

Definition

• Patienter som ska opereras kan få två typer av farmakologisk behandling:
  • Stående medicinering för någon form av kroniskt tillstånd
  • Premedicinering som ordineras av anestesiläkaren för den aktuella operationen:
    • Vanligtvis med syftet att verka lugnande och smärtstillande

Stående mediciner

• I synnerhet äldre personer behandlas ofta för flera sjukdomar samtidigt, och medicinlistan kan omfatta en rad läkemedel.
• Kännedom om patientens medicinering är viktigt eftersom:
  • Den sjukdom som patienten behandlas för kan behöva fortsatt behandling under den perioperativa fasen:
    • Till exempel diabetes, hjärtsjukdom, sjukdomar som behandlas med kortison, epilepsi
  • Uppehåll i behandlingen med ett läkemedel, till exempel betablockerare eller alfablockerare, kan ge oönskade cirkulationseffekter i form av till exempel kraftig blodtrycksstegring:
    • Detta kommer sig av en kraftig ökning i det sympatiska nervsystemets aktivitet som medför en ökad belastning på hjärtat och höjning av blodtrycket – med risk för hjärtinfarkt och cerebrala skador
  • Läkemedel kan interagera med medel som används i samband med anestesi, kirurgi och postoperativt, och kan påverka deras effekter

Särskilt viktiga läkemedel

• Medel mot kardiovaskulära, respiratoriska, centralnervösa, neuromuskulära eller metabola sjukdomar eller infektioner.
• Sådana läkemedel, och de sjukdomar som de används mot, kan påverka kroppens livsviktiga funktioner och kan interagera med de anestesimedel som används.
• De flesta interaktioner är vanligtvis harmlösa.

Viktiga interaktioner

• Sedativa och hypnotika:
  • Förstärker anestesimedlens effekt på hjärnan
  • Kom ihåg att patienter som har använt bensodiazepiner under längre tid kan ha utvecklat tolerans mot premedicinerings- och sömnmedel och kan därför behöva högre doser än normalt
• Antihypertensiva:
  • Pågående blodtrycksbehandling med betablockerare, alfablockerare, kalciumblockerare, ACE-hämmare eller vasodilaterande medel förstärker anestesimedlens blodtryckssänkande effekter
• Antibiotika:
  • De flesta antibakteriella medel, med undantag för penicillin G och cefalosporiner, förstärker och förlänger en neuromuskulär blockad
• Monoaminooxidashämmare (MAO-hämmare):
  • Används vid depression och Parkinsons sjukdom
  • Kan ge allvarliga symtom som blodtrycksfall och uttalad CNS-depression under anestesi
  • Har också rapporterats kunna ge livsfarliga interaktioner som hypertermi och rigiditet efter injekion av petidin
  • Behandlingen bör upphöra före operationen

Uppehåll eller justeringar i medicinering

• Om det är möjligt ska all medicinering fortsätta på operationsdagen. Detta är särskilt viktigt vid användning av hjärtmedicin, i synnerhet betablockerare.
• Medicineringen ska i princip fortsätta även under och efter operationen:
  • Eventuellt kan de perorala doserna tillfälligt behöva ersättas med en parenteral dos
• Dosreducering:
  • Är aktuellt för insulin vid diabetes, och antikoagulantia/fibrinolytika före kirurgi
• Dosökning:
  • Vid kronisk steroidmedicinering bör dosen justeras upp så att man undviker cirkulationskollaps på grund av akut binjurebarksvikt

Premedicinering

• Ett viktigt syfte med premedicinering är att dämpa ångest och oro.
• Om möjligt bör premedicineringen skräddarsys efter den enskilda patienten.
• Nedanstående rekommendationer baseras på Norsk legemiddelhåndbok.

Allmänt

• Premedicinering beror på vilket ingrepp som ska genomföras och patientens konstitution, ålder och kön.
• Särskild försiktighet måste iakttas vid premedicinering av spädbarn, äldre, gravida, svårt sjuka och patienter med neuromuskulära sjukdomar.
• Premedicinering är sällan nödvändigt för barn under sex månader, men är ofta indicerat för barn över ett år.

Lokalanestesi hos barn

• Det är vanligt att använda lokalbedövande salva (prilokain, lidokain) på minst två aktuella stickställen hos barn som ska få en intravenös nål.
• Totalt en halv tub till barn under ett år, och en till två tuber till barn över ett år.
• Salvan stryks på minst en timme före sticket och täcks över med kirurgtejp.
• Tio minuter före sticket ska kirurgtejpen tas bort och det insmörjda området ska torkas av så att lokal vasokonstriktion upphävs.

Bensodiazepiner

• Är ångestdämpande, lugnande och försämrar minnet, men har ingen analgetisk effekt.
• Mycket varierande effekt hos olika individer vid samma dosering.
• Doserna bör reduceras för äldre och patienter med nedsatt allmäntillstånd.
• Midazolam:
  • Är lämpligt för peroral och rektal premedicinering av barn
  • För vuxna används oftast intramuskulär administrering
• Diazepam:
  • Rektal administrering är lämpligt för premedicinering av barn, peroral administrering för vuxna
• Oxazepam:
  • När det ges peroralt till vuxna på morgonen har det sent insättande effekt, men ger vanligtvis sömn i några timmar
  • Om tidpunkten för operation skjuts upp och patienten blir orolig kan dosen upprepas

Antikolinergika

• Atropin, skopolamin, glykopyrron.
• Antikolinergika reducerar slemsekretion och bradykarditendens under anestesi.
• Rutinmässig premedicinering med antikolinergika används i dag mindre omfattning än tidigare.
• Atropin eller glykopyrron kan ges intravenöst strax före anestesins inledning, eventuellt senare i förloppet, på indikation.
• Skopolamin används tillsammans med morfin (se nedan).

Morfin-skopolamin intramuskulärt

• Har uttalad lugnande och analgetisk effekt som åtföljs av sömnighet och muntorrhet.
• Kombinationen föredras ofta som premedicinering för oroliga patienter och före större ingrepp som medför smärta i inledningsfasen.
• Effekten är långvarig, och medlet är inte lämpligt vid mindre och kortvariga operationer.
• På grund av risken för förvirring hos äldre bör inte morfin-skopolamin användas för de äldre patienterna.

Icke-opioid analgetika

• Pre- eller peroperativ administrering av paracetamol eller NSAID, till exempel ibuprofen och naproxen, har smärtlindrande effekt under den postoperativa fasen.

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

• Premedicinering
• Bedövning – en översikt
• Narkos
• Epiduralanestesi
• Spinalanestesi

Frågeformulär

• Frågeformulär för patienter som ska få anestetika