I slutet av november kom nya preliminära riktlinjer för KOL och astma. Det är närmare ett decennium sedan som riktlinjerna uppdaterades, berättar Peter Odebäck som är distriktsläkare och ordförande i prioriteringsgruppen som har arbetat med remissversionen.

– De nationella riktlinjerna ska fungera som stöd för beslutsfattare när det gäller styrning och ledning. Men de ska även ge sjukvården tydliga råd, säger han.

Arbetet startade redan hösten 2012. Då bjöd Socialstyrelsen in cirka 40 deltagare från professionen samt representanter från patientföreningar. Under mötet kom man fram till ett stort antal frågeställningar om KOL och astma som var viktiga att belysa, däribland om utredningar och behandlingseffekt vid olika åtgärder.

Öppen remissversion

Frågeställningarna identifierades i olika undergrupper som utgjorde grunden för den vetenskapliga faktagruppen. Denna består av 30 experter som har tagit fram ett vetenskapligt arbetsdokument som prioriteringsgruppen övertog.

– Prioritet har skett efter tillståndets svårighet, åtgärdens effekt samt utifrån möjlig kostnadseffektivitet. Evidensbedömningen har även varit mycket central, säger Peter Odebäck.

Arbetet har resulterat i närmare 140 rekommendationer. Några av de centrala är bland andra rökstopp vid astma eller KOL, utbildning och egenvård vid astma eller KOL samt symtombedömning. Det sistnämnda berör även hjärtsviktsutredning för patienter med KOL. 

– Eftersom det råder stor samsjuklighet mellan KOL och hjärtsvikt är det viktigt att kunna fastställa en eventuell hjärtsviktdiagnos tidigt, säger han.

Remissen är öppen så att både professionen, patienter och andra intressenter kan lämna synpunkter på innehållet. Efter sommaren ska prioriteringsgruppen träffas på nytt och fastställa den slutliga versionen.