Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Intervju | Lungmedicin

Två av tre osäkra på om de tillhör riskgruppen för lunginflammation

Av alla svenskar som drabbas av samhällsförvärvad pneumoni behöver 20–40 procent sjukhusvård. Något som i många fall skulle kunna förhindras men allmänhetens kunskap om sjukdomen är begränsad, enligt en ny undersökning. Två av tre är till exempel osäkra på om det går att vaccinera sig mot lunginflammation och lika många vet inte om de tillhör riskgruppen för sjukdomen.


Carro webb ljusare
Publicerad den: 2018-02-01

Två av tre osäkra på om de tillhör riskgruppen för lunginflammation
Annons

– Det tar tid för lungorna att återhämta sig från en lunginflammation och det vittnar även många patienter om. Det är en sjukdom som innebär mycket lidande men också en hel del sjukhusinläggningar som i sin tur kan innebära sjukskrivningar, säger Åke Örtqvist, specialist i infektionssjukdomar och smittskyddsläkare vid Stockholms läns landsting.

Vanligtvis är det pneumokocker som ligger bakom en lunginflammation, som karaktäriseras av symtom som hög feber, hållsmärtor, hosta och i vissa fall andningssvårigheter. De vaccin som idag finns tillgängliga skyddar mot flera olika typer av pneumokocker men bara en av tre känner till att vaccin finns. Osäkerheten gäller även huruvida man tillhör en riskgrupp, visar en ny undersökning bland allmänheten.

Annons
Annons

Informera patienter med hög risk för pneumoni

Av alla svenskar som drabbas av samhällsförvärvad pneumoni behöver 20–40 procent sjukhusvård. Något som i många fall skulle kunna förhindras med vaccin, menar Åke Örtqvist.

– Att vaccinera sig är en billig försäkring. Det finns två olika typer av vaccin mot pneumokocker och de ger olika skydd. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vissa riskgrupper använder båda. Vaccinerna ger ett gott skydd, upp till 70 procent, mot den allra svåraste formen av pneumokockinfektion när bakterien också ger en blodförgiftning, säger han.

Nya rekommendationer om pnenumkockvaccination

Det ena vaccinet ger ett smalare skydd men med bättre immunstimulering till små barn samt personer med nedsatt immunförsvar, medan det andra vaccinet skyddar mot fler pneumokocktyper. Hösten 2016 kom Folkhälsomyndigheten ut med nya rekommendationer om pnenumkockvaccination till riskgrupper. Vilka bland annat utgör ett stöd för enskilda läkare i bedömningen av vilka patienter som ska erbjudas vaccination.

– Den moderna rekommendationen är att man ger den smalare varianten först och sedan fyller på med den bredare så att säga. Men detta kan behöva anpassas till olika personer, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog och avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten.

Tydlig effekt av vaccinet hos barn

Bland äldre är lunginflammation orsakad av pneumokocker idag en av de större infektionssjukdomarna. Av alla som insjuknade år 2015 bedömdes 13 000 fall som allvarliga och runt hälften av dem var över 70 år.

Innan vaccinet gjorde entré utgjorde tio procent av alla sjukdomsfall småbarn. Idag ligger den siffran på två procent.

– Vi har kunnat se en dramatisk effekt på barn som blivit sjuka med pneumokocker sedan vaccineringen startade 2009. I en del länder har man även indirekt sett en effekt på äldre, där är vi dock ännu inte i Sverige. Den effekten tar tid att se, vilket även visat sig vara fallet i andra länder också. Effekten är varierande i olika länder men i exempelvis USA har man sett väldigt god indirekt effekt av vaccinering på äldre.


Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från ERS (European Respiratory Society) årliga kongress? Lämna din e-postadress här »


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons