Kronisk bronkit

Basfakta

Definition

• Definitionen av kronisk bronkit är produktiv hosta (slemupphostningar) majoriteten av dagarna under en månad, som varar minst 3 månader och i två på varandra följande år.
• Kronisk bronkit är en uteslutningsdiagnos vilket innebär att andra tänkbara orsaker till en liknande sjukdomsbild (med kronisk slemhosta) ska uteslutas innan diagnosen ställs.
• Kronisk bronkit betraktas som en egen diagnos och kan förekomma tillsammans med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller utan luftvägsobstruktion.

Förekomst

• Prevalens:
  • Prevalensen i Sverige är cirka 7 %¹
  • I en metaanalys baserad på 38 internationella studier hittade man en prevalens på 6,4 %²
  • Hos yngre individer (20–44 år) fann man en prevalens på 2,6 % med en mycket stor variation (0,7–9,7 %) mellan olika länder³
  • I en svensk studie undersöktes prevalensen av kronisk bronkit (diagnosen ställd av läkare) och självupplevd kronisk slemhosta i Norrbotten i olika åldersgrupper:⁴
    • Kronisk bronkitdiagnos varierar från 0,9–1,4 per 100 (20–29 år) till 6,7–7,8 per 100 (60–39 år)
    • Kronisk produktiv hosta varierar från 3,9–5,9 (20–29 år) till 11,5–12,4 (60–69 år)
    • Prevalensen var högst hos tobaksrökare och före detta tobaksrökare
  • En finsk studie visade en nedgående trend mellan 1982–2007 som förklaras av minskad rökning och andra faktorer⁵
• Kronisk bronkit och KOL:
  • Kronisk bronkit är mycket vanligt hos personer med KOL (14–74 %)⁶
• Socioekonomiska förhållanden:
  • I likhet med förekomst av KOL är det visat att förekomsten av kronisk bronkit är högre hos de socioekonomiskt sämre ställda i samhället⁷

Etiologi och patogenes

• Exponering för tobaksrök är den klart dominerande underliggande orsaken:
  • Det kan därför ibland kallas för "rökhosta"
  • Hös rökare leder till hypertrofi av körtelskiktet och kronisk inflammation till hypersekretion av slem
  • Kronisk slemhosta hos rökare är associerad med patologiska, funktionella och molekylära tecken på inflammation⁸ 
• I ett flertal studier har det visats att irritation av luftvägsslemhinnan utlösta av ett flertal agens som klor, kväveoxid och svaveldioxid leder till bägarcellshyperplasi.
• Ökad slemproduktion i luftvägarna kan uppkomma vid långvarig exponering för ett flertal olika luftburna agens, till exempel tobaksrök, avgaser, höga halter av luftföroreningar och inom yrken som gruvarbete och lantbruk.^9-10
• Det finns även data som tyder på en ärftlig komponent vad gäller benägenheten att utveckla kronisk bronkit.¹¹

Predisponerande faktorer

• Exponering för luftburna irritanter såsom tobaksrök, avgaser, luftföroreningar, damm från gruvor eller lantbruk.
• Upprepad eller stadig exponering predisponering för kronisk bronkit. 
• Lungförändringar såsom bronkiektasier eller cystisk fibros.¹² 

ICD-10

• J41
  • J41.0 Mukös (okomplicerad) kronisk bronkit, slembronkit
  • J41.1 Mukopurulent kronisk bronkit
  • J41.8 Kombinerad mukös och mukopurulent kronisk bronkit
• J42
  • J42.9 Icke specificerad kronisk bronkit

ICD-10 Primärvård

• J42-P Kronisk bronkit

Diagnos

Diagnoskriterier

• Diagnosen ställs med utgångspunkt i anamnesen:
  • Kronisk produktiv hosta/slemhosta de flesta dagarna per månad i minst tre månader under två på varandra följande år
• Det finns inga spirometriska kriterier vid kronisk bronkit. 

Differentialdiagnoser

• Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL):
  • Kronisk bronkit med spirometriska tecken på kronisk obstruktion, FEV₁/FVC <0,70 efter bronkdilatation
• Kronisk hjärtsvikt:
  • Ger vanligen dyspné och kan ge nattlig hosta, men slemhosta är ovanligare
• Astma:
  • Anfallsvisa perioder med dyspné och/eller slem, särskilt efter exponering 
  • Spirometri och/eller PEF-mätningar kan ge stöd åt diagnosen
• Infektioner:
  • Till exempel tuberkulos
  • Virusinfektioner kan ge långvarig hosta i efterförloppet
• Gastroesofageal reflux:
  • Kan ge upphov till kronisk hosta, ibland med ökad slemproduktion
• Tumörer i luftvägarna:
  
  • Långvarig hosta med en varaktighet av 6 veckor hos
    rökare eller före detta rökare över 40 år – ger misstanke om lungcancer, se standardiserat vårdförlopp lungcancer (förkortad version för primärvården)
• Bronkiektasier:
  • Ger ofta en klinisk bild som kan vara omöjlig att skilja från kronisk bronkit
• Aspiration av främmande kropp.
• Biverkning av ACE-hämmare.  

Anamnes

• Långvarig hosta med slem – se diagnoskriterier. 
• Exponering för irritanter:
  • Tobaksrök, antal paketår
  • Andra typer av rök
  • Damm
  • Partiklar
  • Gas
• Frekventa luftvägsinfektioner? 
• Tidigare hjärt- eller lungsjukdomar?
• Ärftlig förekomst?
• Symtom som talar för andra tillstånd?

Kliniska fynd

• Det finns inga specifika fynd som talar för sjukdomen, eventuellt kan slemljud eller pipljud förekomma vid auskultation.
• En orienterande undersökning rekommenderas för att utesluta andra differentialdiagnoser. 

Kompletterande undersökningar i primärvården

• Spirometri:
  • Kan ge stöd åt astmadiagnos och fastslå om KOL föreligger
  • Vid kronisk bronkit kan spirometrin vara normal
• Blodprover:
  • Blodstatus
  • SR, CRP 
  • Eventuellt pro-BNP vid misstanke om hjärtsvikt
• EKG vid misstanke om kardiell orsak. 

Andra undersökningar

• Lungröntgen eller DT lungor:
  • Ofta aktuellt för att bedöma risken för lungcancer
  • Emfysem kan föreligga vid kronisk bronkit (utan KOL-diagnos)
• 24 timmars pH-mätning:
  • Vid misstanke om reflux som orsak
  • Provbehandling med en protonpumpshämmare i dubbeldos (morgon och kvällsdos) i två till fyra veckor rekommenderas innan patienten hänvisas till pH-mätning

När remittera?

• Patienter behöver sällan remitteras till organspecialist.
• Remittering kan bli aktuellt vid osäker diagnos eller frågor om behandlingsalternativ. 
• Remittering kan bli aktuellt vid bronkiektasier med frekventa luftvägsinfektioner eller tumörmisstanke. 

Behandling

Behandlingsmål

• Att minska sekretproduktion i luftvägarna och därmed lindra symtom.
• Förhindra progression till KOL och andra komplikationer. 

Behandlingen i korthet

• Det primära är att avbryta fortsatt exponering för utlösande agens. Detta innebär ofta hjälp till rökstopp.
• Vid arbete i förorenade miljöer ska, om möjligt, fortsatt arbete i denna miljö upphöra.
• Mukolytika kan prövas.

Egenbehandling

• Minska exponering för luftvägsirriterande ämnen, vilket ofta innebär rökstopp.

Läkemedelsbehandling

• Det finns begränsad forskning om behandling vid kronisk bronkit utan KOL. 
• Mukolytika har ibland effekt och kan prövas:
  • Det finns stöd för att mukolytika kan ha gynnsam effekt på slemlösning och inflammation vid kronisk bronkit och KOL¹³
  • Till exempel acetylcystein
• Andra läkemedel?¹⁴
  • Vid icke-specifik kronisk hosta kan antihistaminer prövas under en kortare tid
  • Inhalationssteroider har endast effekt vid eosinofil inflammation

Annan behandling

• Behandling med sekretmobilisering och eliminering hos fysioterapeut kan vara indicerad.

Förebyggande åtgärder

• Undvika skadlig exponering.

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Vid fortsatt exponering är symtomen ofta oförändrade eller ökar med tiden.
• Vid avbruten exponering avtar ofta symtomen med tiden.
• Överproduktion av sputum är associerad till en nedgång i FEV₁.¹⁵

Komplikationer

• Upprepade luftvägsinfektioner.
• Utveckling av KOL.
• Utveckling av KOL-associerad sjuklighet:¹⁶
  • Hjärt-kärlsjukdom
  • Osteoporos
  • Ångest och depression
  • Lungcancer
  • Metabolt syndrom och diabetes
  • Bronkiektasier
  • Sömnapnésyndrom

Prognos

• Förekomst av kronisk bronkit utgör, i sig, en riskfaktor för ökad sjuklighet. Det är visat att rökare som tidigt utvecklar kronisk bronkit senare i livet utvecklar KOL i högre utsträckning än de som inte har kronisk slemhosta.^16-17
• Förekomst av kronisk bronkit innebär en ökad mortalitet även om kronisk luftvägsobstruktion inte föreligger.¹⁸

Uppföljning

Vad bör kontrolleras?

• Aktuell exponering ska alltid efterfrågas, vilket innebär att kartlägga aktuella rökvanor vid varje besök.
• Spirometri med jämna mellanrum.
• Undersökningar för att tidigt upptäcka och behandling komorbiditet.

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

• Sambandet mellan symtom och exponering.
• Fortsatt exponering och risken för utveckling av komplikationer.

Animation

• Luftrörskatarr

Patientförening

• Riksförbundet HjärtLung