Almedalen 2016: Vård i hemmet gav KOL-patienterna ökad livskvalitet

Den goda akutsjukvården gör att vi lever längre men vi är inte mindre sjuka. Tvärtom. Stigande ålder medför kroniska sjukdomar och idag lever 85 procent av alla över 65 år med en kronisk sjukdom. På ett seminarium exemplifieras situationen genom att lyfta fram en av dessa sjukdomar – KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Det handlar om en kronisk obstruktion av de nedre luftvägarna som inte normaliseras trots behandling. Med åldern kommer normalt en minskad elasticitet i vävnaden och vissa utvecklar då en viss ”obstruktion”.

– Det pratas alltid om kostnader istället för vinster i förebyggande arbete. Tänk på kostnaderna på längre sikt när sjukdomarna blir allt svårare och vi blir äldre, säger Inger Ros, ordförande för Riksförbudet HjärtLung.

I en svensk studie har forskarna studerat KOL-patienter och deras situation i hemmet. Det visade sig bland annat att patienterna ofta är rädda för att träffa människor då de är infektionskänsliga och många har även svårt med fysisk aktivitet. På lungklinikerna är det ont om lungläkare och därför stressigt. Forskarna frågade sig därför om man kan lösa situationen för både patienter och sjukvårdspersonalen.

Gav goda resultat

Forskarna gav patienterna en läsplatta där de kunde har koll på sina värden och agera med läkare och annan vårdpersonal. Det visade sig att patienterna i studien upplevde en ökad livskvalitet. Inger Ros är inte förvånad.

– Det måste ske en kulturförändring som inkluderar individuell behandling. Patienten är redo men är sjukvårdpersonalen det?
Idag är det vanligaste sättet att kommunicera med vården personligt besök, visar Netdoktors enkätundersökning där nära 5 000 patienter med kroniska sjukdomar har svarat. Samtidigt är de flesta patienterna öppna för digital teknik. Till exempel att träffa vården via videosamtal hemifrån, dela hälsodata med vården med hjälp av digitala verktyg och sköta sin vård själv från hemmet i större utsträckning.

– Vissa menar att äldre inte klarar av tekniken men det gör de visst, annars hjälper vi dem, säger Inger Ros.

Individuell behandling

Även läkare och sjukvårdspersonal fick besvara en enkät om hur de upplever vården av kroniskt sjuka. Trots att majoriteten föredrar personligt möte svarade de flesta att de kan tänka sig att använda digitala hjälpmedel i arbetet för att kommunicera med sina patienter. En av dem som är positivt inställd till detta är Michael Runold, överläkare på Lungkliniken vid Karolinska sjukhuset.

– För att få en bild av patienten och hur denne har mått senaste tiden måste vi få in fler mätvärden. Sedan har alla patienter inte nytta av alla hjälpmedel utan de ska bara ha vad som krävs, säger han på seminariet i Almedalen.
Svarsfrekvensen på enkäten till vårdpersonalen var dock relativt låg vilket inte ger någon heltäckande bild.