Akut strokevård – så kan fler liv räddas

Både insjuknande och dödlighet i stroke har minskat med närmare 40 procent under perioden 2002–2016, enligt data från Socialstyrelsen. Men trots stora framsteg är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, vilket bland annat beror på ojämlik tillgång till sjukvård.

LÄS ÄVEN: Äldre mest missnöjda med uppföljningen efter stroke

Insatser i det akuta skedet handlar om att tiden från insjuknande till diagnos och behandling ska bli så kort som möjligt. Vårdkedjan omfattar då insatser utanför liksom på sjukhus – trombolyslarm från ambulans till sjukhus, snabb diagnostik med datortomografi och tidigt insatt behandling med standardbehandlingen trombolys eller trombektomi. Under detta seminarium ligger fokus på trombektomi, en metod där man mekaniskt drar ur blodproppen i hjärnan via ett ingrepp i ljumsken.

– Kostnaden för att behandla en patient med trombektomi är hög men vinsten är betydligt högre, säger Lars Rosengren, ordförande i Nationella arbetsgruppen för stroke.

Han jämför metoden med standardbehandlingen och menar att trombektomi kan rädda liv och förhindra livslång funktionsnedsättning. Men det förutsätter att patienterna får tillgång till behandlingen i tid och att personalen är väl rustad.

– För att minimera transporttiderna krävs en omfattande samverkan mellan sjukvårdsregionerna och trombektomicentra. De som utför behandlingen ska vara välutbildade neurologer, säger Lars Rosengren.

Nationellt system för transport med ambulanshelikopter efterfrågas

Idag har Sverige sex trombektomicentrum men det finns luckor. Det är panelen överens om. Det gäller dels transportmöjligheterna.

– Jag förstår inte varför vi inte redan har ett nationellt system för transport med ambulanshelikopter. Våra grannländer har det. Det finns ju ambitioner men ingen bra plan, säger Per Arnell, chef för Ambulanshelikopterverksamhen i Västra Götalandsregionen.

Det som verkar sätta käppar i hjulet är många viljor och begränsade ekonomiska resurser. I paneldebatten framgår det att behovet ser olika ut i olika delar av landet och utan en nationell styrning blir det svårt att enas.

– Man bör ju se det luftburna och det landburna som ett. Regionerna har tagit ett första kliv och det förs även diskussioner nationellt, säger Anders Henriksson, 1:e vice ordförande, (S), SKL.

Mer resurser till strokesjukvården

En annan lucka som lyfts under seminariet är bristen på specialistvård.

– Vi är förmånligt utrustade på vårt center. Men det är ett gediget arbete att bygga upp en sådan verksamhet. Det finns studier som visar att man bör ligga på 25-30 behandlingar per år och person för att hålla den höga kompetensen som krävs för att kunna utför behandlingen på bästa sätt, säger Tommy Andersson, neurokirurg och neurointerventionist vid Karolinska universitetssjukhuset.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer framgår att en god och sammanhållen vård på strokeenheten är en förutsättning för att minska dödligheten, funktionsnedsättningar och förebygga återinsjuknande. Något som innebär att mer resurser behöver tillföras strokesjukvården samt att fler neurointerventionister behöver vidareutbilda sig. Enligt Socialstyrelsen förväntas de ökade sjukvårdskostnaderna på sikt leda till kraftiga kostnadsbesparingar.

De medverkade också i panelen:

• Karin Sundin, regionråd, (S), Region Örebro
• Anna Starbrink, landstingsråd, (L), Stockholms läns landsting
• Lise Lidbäck, förbundsordf, Neuroförbundet
• Jesper Petersson, ordförande i nationella programrådet för nervsystemets sjukdomar
• Jonas Andersson, ordförande, (L), Västra Götalandsregionen
• Anna-Lena Hogerud, ordförande, (S), Region Skåne
• Maria Stenberg, (S), Region Norrbotten
• Kaisa Karro, ordförande, (S), Region Östergötland
• Moderator: Christina Kennedy, Dagens Medicin