Läkare: färre fall av felmedicinering med generisk förskrivning
Hallå där Claes Lagerstedt, överläkare och medicine doktor, på Medicinkliniken vid Hallands sjukhus samt ordförande i Läkemedelskommittén i Halland.
Explore new treatment options for your patients with RMS
Learn about the new treatment options available for your patients with relapsing forms of multiple sclerosis. Find out more with efficacy and safety data from a Phase III trial.
Vad innebär ett generiskt utbyte av läkemedel?
– Syftet är att minska kostnaden för läkemedel. Min roll som läkare är att förskriva ett produktnamn, och därefter ser farmaceuten till att patienten får med sig det billigaste likvärdiga läkemedlet hem från apoteket.
Men inte alla generiska läkemedel är utbytbara. Dessutom finns generika som inte byts automatiskt på apotek, exempelvis om produkten ligger utanför läkemedelsförmånen. Vilka läkemedelskopior som ingår i förmånen kan skifta från en månad till en annan och som läkare kan det vara svårt att hålla sig uppdaterad med aktuell information. Därför har apotekspersonal en viktig roll i att upplysa patienten om generiska produkter.
Vad tror du patienterna tycker om systemet?
– Med generiskt utbyte frigörs flera miljarder kronor om året – pengar som exempelvis används för att hålla fler vårdplatser öppna. Men ur patientsynpunkt kan systemet vara förvirrande. Om jag har en äldre patient som hämtar ut läkemedel var tredje månad kan det hända att personen får nya förpackningar med olika namn vid varje apotekstillfälle – eftersom periodens vara skiftar månadsvis. Det kan bli väldigt rörigt för patienten. Dessutom ökar risken för dubbelmedicinering – den äldre kan tro att man ska ta tabletter från samtliga förpackningar trots att de innehåller samma läkemedel.
Många gånger finns inte heller alla generiska preparat på apoteken. Om jag skriver in Simvastatin, ett läkemedel mot höga blodfetter, i förskrivarsystemet får jag upp elva generiska läkemedel i fyra olika styrkor. Det rör sig därmed om 44 skilda produkter, och det är inte säkert att apoteken har samtliga läkemedelpreparat i lager. Jag ser exempelvis att Simvastatin Bluefish inte finns hos Apotek Hjärtat i Mellby i dagsläget. Antingen förses då patienten med ett annat läkemedel, eller så får personen vänta.
Hur tänker du vid förskrivning av läkemedel?
– Läkares förskrivarsystem skiljer sig mellan landstingen. Men i Halland har vi ett system där generiska alternativ listas jämte originalpreparatet, och jag kan även se vilka produkter som Läkemedelskommittén rekommenderar.
Om jag söker på ett specifikt läkemedel, och flera alternativ dyker upp på dataskärmen, väljer jag oftast produkten överst i rullistan – främst av tidsskäl. Men om jag vet att min patient tidigare har förskrivits ett särskilt generiskt läkemedel kan det vara fördelaktigt att välja detta på nytt, och kryssa i att läkemedlet inte ska bytas. Därmed underlättar man för patienten. Så förskrivningen bottnar både i en tidsaspekt, vad patienten brukar ordineras samt vad som rekommenderas för månaden.
Vad anser du om generisk förskrivning?
– Jag ser det som en stor fördel gentemot generiskt utbyte - både för läkare och patienter. Det skulle innebära att förskrivaren anger substansnamnet på receptet – vilket även farmaceuten använder i dialog med patienten på apoteket. Därmed heter ett visst läkemedel alltid samma sak, oavsett tillverkare. Jag tror det skulle leda till färre fall av felmedicinering till följd av namnförväxling.
Flera europeiska länder har redan infört generisk förskrivning, däribland England och Danmark. Men i Sverige säger Läkemedelsverket nej till ett sådant införande trots att både Läkarförbundet, Svenska Läkarsällskapet och Vårdförbundet förordar generisk förskrivning. Även TLV har nyligen tagit ställning för generisk förskrivning i sitt remissvar på Läkemedelsverkets utredning - kanske tar regeringen hänsyn till detta.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro bevakar ECTRIMS-kongressen
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från ECTRIMS, den årliga konferensen om multipel skleros (MS).
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Sjukdomsförloppet vid MS kan följas genom blodprov
Att hitta biomarkörer för bättre diagnostik, prognos och utvärdering av behandling vid MS. Och det ska bli lika enkelt som att ta en snabbsänka. Detta är något som professor Jan Lycke lyssnade extra noga på under ECTRIMS-kongressen 2021. Det är också ett område som han själv forskar på.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.
-
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimer från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.