Läkare: färre fall av felmedicinering med generisk förskrivning
Hallå där Claes Lagerstedt, överläkare och medicine doktor, på Medicinkliniken vid Hallands sjukhus samt ordförande i Läkemedelskommittén i Halland.
Vad innebär ett generiskt utbyte av läkemedel?
– Syftet är att minska kostnaden för läkemedel. Min roll som läkare är att förskriva ett produktnamn, och därefter ser farmaceuten till att patienten får med sig det billigaste likvärdiga läkemedlet hem från apoteket.
Men inte alla generiska läkemedel är utbytbara. Dessutom finns generika som inte byts automatiskt på apotek, exempelvis om produkten ligger utanför läkemedelsförmånen. Vilka läkemedelskopior som ingår i förmånen kan skifta från en månad till en annan och som läkare kan det vara svårt att hålla sig uppdaterad med aktuell information. Därför har apotekspersonal en viktig roll i att upplysa patienten om generiska produkter.
Vad tror du patienterna tycker om systemet?
– Med generiskt utbyte frigörs flera miljarder kronor om året – pengar som exempelvis används för att hålla fler vårdplatser öppna. Men ur patientsynpunkt kan systemet vara förvirrande. Om jag har en äldre patient som hämtar ut läkemedel var tredje månad kan det hända att personen får nya förpackningar med olika namn vid varje apotekstillfälle – eftersom periodens vara skiftar månadsvis. Det kan bli väldigt rörigt för patienten. Dessutom ökar risken för dubbelmedicinering – den äldre kan tro att man ska ta tabletter från samtliga förpackningar trots att de innehåller samma läkemedel.
Många gånger finns inte heller alla generiska preparat på apoteken. Om jag skriver in Simvastatin, ett läkemedel mot höga blodfetter, i förskrivarsystemet får jag upp elva generiska läkemedel i fyra olika styrkor. Det rör sig därmed om 44 skilda produkter, och det är inte säkert att apoteken har samtliga läkemedelpreparat i lager. Jag ser exempelvis att Simvastatin Bluefish inte finns hos Apotek Hjärtat i Mellby i dagsläget. Antingen förses då patienten med ett annat läkemedel, eller så får personen vänta.
Hur tänker du vid förskrivning av läkemedel?
– Läkares förskrivarsystem skiljer sig mellan landstingen. Men i Halland har vi ett system där generiska alternativ listas jämte originalpreparatet, och jag kan även se vilka produkter som Läkemedelskommittén rekommenderar.
Om jag söker på ett specifikt läkemedel, och flera alternativ dyker upp på dataskärmen, väljer jag oftast produkten överst i rullistan – främst av tidsskäl. Men om jag vet att min patient tidigare har förskrivits ett särskilt generiskt läkemedel kan det vara fördelaktigt att välja detta på nytt, och kryssa i att läkemedlet inte ska bytas. Därmed underlättar man för patienten. Så förskrivningen bottnar både i en tidsaspekt, vad patienten brukar ordineras samt vad som rekommenderas för månaden.
Vad anser du om generisk förskrivning?
– Jag ser det som en stor fördel gentemot generiskt utbyte - både för läkare och patienter. Det skulle innebära att förskrivaren anger substansnamnet på receptet – vilket även farmaceuten använder i dialog med patienten på apoteket. Därmed heter ett visst läkemedel alltid samma sak, oavsett tillverkare. Jag tror det skulle leda till färre fall av felmedicinering till följd av namnförväxling.
Flera europeiska länder har redan infört generisk förskrivning, däribland England och Danmark. Men i Sverige säger Läkemedelsverket nej till ett sådant införande trots att både Läkarförbundet, Svenska Läkarsällskapet och Vårdförbundet förordar generisk förskrivning. Även TLV har nyligen tagit ställning för generisk förskrivning i sitt remissvar på Läkemedelsverkets utredning - kanske tar regeringen hänsyn till detta.
Hur är det att leva med LHON?
Lebers hereditära optikusneuropati, LHON, är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till att synen snabbt blir allvarligt försämrad i det centrala synfältet. Majoriteten drabbas av en permanent förlust av synen på båda ögonen.
148-2023-MARK
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Optikusneuropati – komplext och brett område
Ögonsjukdomar och ögonbesvär är ett brett och komplext område. De vanligaste orsakerna till obehag i ögonen i primärvården är konjunktivit, korneaerosion och hordeolum. Sällsynta ögonsjukdomar kan exempelvis omfatta synnervssjukdom, ämnesomsättningssjukdom och ärftlig n...
-
Förekomsten av myasthenia gravis ökar – men så gör även behandlingsalternativen
Myasthenia gravis (MG) är en autoimmun neuromuskulär sjukdom där antikroppar mot muskelreceptorer leder till en onormal trötthet och svaghet av skelettmuskler. De senaste trenderna tyder på att prevalensen ökar, mest hos äldre personer, troligen till stor del till följd...
-
Heltäckande epilepsiregister – en utmaning
Heltäckande kvalitetsregister för epilepsi är en stor utmaning – men helt nödvändig för att på sikt få kunskap om vårdens kvalitet.
-
Nytt läkemedel mot Alzheimer – men till vilket pris?
Förväntningarna på nya monoklonala antikropps-läkemedel för personer med Alzheimers sjukdom är skyhöga, men det finns också stora utmaningar. Här sammanfattar Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på NetdoktorPro det senaste inom området.
-
Facialispares
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Migrän är den tredje mest invalidiserande sjukdomen
Migrän innebär en betydande börda för samhället och individen, det visar en kartläggning från Institutet för Sjukvårds- och Hälsoekonomi (IHE). Globalt rankas dessutom migrän som den tredje mest invalidiserande sjukdomen i åldrarna 25–40.