Intervju | Neurologi

MCI är inte nödvändigtvis demens

Det pågår en revidering av demensbegreppet. Förändringen är helt nödvändig för att alla ska få rätt vård och för att hålla samhällskostnader för demensutredningar och -sjukdomar på en acceptabel nivå.


Karin Nordin, Redaktör
Publicerad den: 2014-10-13
Författare: Karin Nordin, Redaktör

Annons

I takt med att befolkningen blir allt äldre har också kognitionsproblem blivit en större del av vården och omfattningen av sökande till landets minnesmottagningar ökar.

− Fler än tidigare upplever en rädsla för demens och medierna är inte sena med att förstärka den rädslan genom rapporter om hur man upptäcker och förebygger demens. Men kognitionsproblem kan många gånger också vara del av till exempel en depression eller andra sjukdomar. Det är viktigt att vårdapparaten, patienter och anhöriga accepterar att även äldre kan uppvisa minnesstörningar utan att för den skull vara dementa. Vi måste därför bli bättre på att tidigt och med hög träffsäkerhet identifiera de som verkligen riskerar att utveckla en demens. Vi måste också förstå vilka som upplever minnesproblem av andra orsaker, säger Vesna Jelic, överläkare vid Minnesmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset.

Tar lång tid

Sedan ett antal år tillbaka pågår därför en revidering av demensbegreppet och av definitionen av lindrig kognitiv störning som också kallas mild cognitive impairment eller MCI. Det är något som tar mycket lång tid eftersom inte finns skarpa definitionsgränser för när störningen börjar och eftersom ny teknik hela tiden flyttar fram möjligheterna för skarpare kriterier. Dessutom handlar det om en kulturell förändring där både allmänhet och vården behöver förbättra kunskapen om och förändra synen på kognitiv funktion och de processer som äger rum innan en fullt utvecklad demens, menar Vesna Jelic.

− Det är naturligtvis viktigt att kunna ställa en korrekt diagnos, men vad säger man till någon som varken är helt normal kognitivt eller dement? Om vi kan få en säker tidig diagnos av demens och Alzheimers sjukdom i synnerhet, så kan man också tidigare påbörja medicinering. Det gör man normalt inte idag, även om man misstänker en demensutveckling.

Med tidigare diagnos går det också bättre att planera för de senare stadierna av sjukdomen då patienten blivit försämrad i sin självständighet, till exempel när det gäller boende eller andra kommunala insatser.

MCI betraktas idag som ett förstadium till demens och Alzheimers sjukdom. Men det är ändå ingen säker preklinisk diagnos av demens eftersom endast omkring hälften av personerna med MCI utvecklar en demens inom fem år. Resten förblir kognitivt nedsatta utan att försämras och en del förbättras till och med. MCI är än så länge en klinisk diagnos som ställs utefter läkarens bedömning, baserat på patientens subjektiva upplevelser och anhörigas observationer av patientens symtom.

− Med ett mer väldefinierat MCI-begrepp blir det troligen snart möjligt att identifiera en subgrupp av MCI-patienter med en så kallad amnestisk profil. Dessa patienter har en mycket tydlig mätbar minnesstörning, ofta så tydlig att sannolikheten att det handlar om en tidig fas i Alzheimers sjukdom är mycket hög, menar Vesna Jelic.

Hon menar att de senaste årens utveckling av nya metoder med PET, magnetkamera eller ryggmärgsprover kommer att bidra till att den här gruppen betraktas som en distinkt preklinisk fas av den vanligaste formen av demens, Alzheimers sjukdom. Hon tror också att både MCI och demensbegreppet kommer att ersättas med andra begrepp som till exempel minor neurocognitive disorder och major neurocognitive disorder.

Mer än minnesproblem

Tidigare har vården verkligen lagt mycket fokus på just minnet, men svårigheterna som patienten drabbas av kan också vara av språklig art eller uppstå som brister i så kallade exekutiva funktioner, till exempel förmåga att planera eller anpassa sig till nya förhållanden. Det är inte heller ovanligt med svårigheter att tolka rumsliga förhållanden.

− Objektivt kommer vi därför också att behöva utföra ett omfattande utredningsbatteri bestående av kemiska analyser och diverse instrumentella undersökningar. Därefter bör vi snarast överföra denna kunskap till primärvården för att de systematiskt ska kunna kartlägga vilka patienter som har en hög risk för sjukdomsutveckling mot demens och därför behöver gå vidare till en mer omfattande minnesutredning.

Behövs en revidering av demensbegreppet? Kommentera gärna under artikeln.

Annons
Annons

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons
Annons