Neuromodulering kan hjälpa mot diskbråck
Behandling med neuromodulering kan vara en lämplig metod för att minska smärtan, berättar överläkaren Pedram Tabatabaie som arbetar vid enheten för Neuromodulering vid Neurokirurgiska kliniken i Umeå.
Diskbråck uppstår när en disk mellan ryggens kotor brister och buktar in i spinalkanalen där den trycker på nervstrukturer och orsakar smärta, vilket kan ge både motoriska och sensoriska symtom. De motoriska symtomen kan till exempel medföra att man får svårt att styra lemmarna eller blir svag, medan de sensoriska symtomen kan te sig som domningar, pirrningar eller stickningar. Diskbråck räknas som en förslitningsskada och drabbar oftast patienter som utsätter sin rygg för repetitiva monotona rörelser under belastning, antingen i sitt arbete eller på fritiden.
Spinal Cord Stimulation (SCS) mot kronisk neurogen smärta
För patienter som drabbats av diskbråck gäller i första hand en så kallad konservativ behandling där det ingår en kombination av vila samt sjukgymnastik. Om den konservativa behandlingen inte räcker till blir nästa steg kirurgi, förklarar överläkaren Pedram Tabatabaie som arbetar vid enheten för Neuromodulering vid Neurokirurgiska kliniken i Umeå. Men om en sådan operation inte heller hjälper så kan behandling med Spinal Cord Stimulation (SCS), som är en typ av neuromodulering, vara ett lämpligt alternativ.
- SCS är en bra metod för den som har kronisk neurologisk smärta till exempel efter genomgången ryggkirurgi. Det är viktigt att det görs en ordentlig utredning för att fastställa att patienten uppfyller kriterierna för att testa SCS, säger Pedram Tabatabaie.
”Många känner av smärtlindring direkt”
I sitt arbete på den neurokirurgiska kliniken i Umeå utreder Pedram Tabatabaie många patienter som har blivit opererade för diskbråck men fortfarande har mycket besvär med smärtor. Dessa patienter kan bli aktuella för SCS. När beslut om behandling med neuromodulering väl tagits placeras en liten testelektrod i spinalkanalen och stimulerar ryggmärgen med elektricitet. Detta ger upphov till en pirrande känsla som ska täcka området där patienten upplever sin smärta. Under en veckas tid får patienten sedan känna efter om den lilla elektroden ger någon smärtlindring.
- Merparten, 80 – 85 procent blir så hjälpta av teststimuleringen att de väljer att operera in den lilla elektroden permanent. Ja, en del känner till och med av smärtlindringen så fort vi sätter igång testsystemet. Jag har sett många patienter som fått tillbaka sin livskvalitet, som kan gå på hundpromenader igen och som får sova gott om natten, berättar Pedram Tabatabaie.
Hur är det att leva med LHON?
Lebers hereditära optikusneuropati, LHON, är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till att synen snabbt blir allvarligt försämrad i det centrala synfältet. Majoriteten drabbas av en permanent förlust av synen på båda ögonen.
148-2023-MARK
Individuellt anpassad neuromodulering 
Ur ett medicintekniskt perspektiv verkar marknaden för produkter på området neuromodulering vara nästintill glödhet. Enligt Pedram Tabatabaie kommer det ständigt nya system som är både mindre och bättre. Dessutom blir systemen mer förfinade och anpassar sig mer och mer efter användarens behov och livsföring. Många av de nya systemen är dessutom MR-godkända, vilket innebär att de är godkända för magnetkameraundersökning.
Patienten behöver inte heller besväras av att behöva gå till läkare i tid och otid för att kontrollera den lilla elektroden.
- När elektroden väl är på plats och man har hittat ett program som ger god täckning av patientens smärta, kan systemet fungera många år utan underhåll. Här i Umeå använder vi oss av ett system där batterierna räcker i 9 år. Tack vare nya avancerade system kan vi skräddarsy program som är individuellt anpassade efter individen. Man kan exempelvis ha ett program för dagen och ett för morgonen. När vi programmerar är det patienten som avgör vad som är skönt och vad som passar dem, säger Pedram Tabatabaie.
Ovanligt att bli helt smärtfri efter nervstimulering
Det är enligt Pedram Tabatabaie ovanligt att en patient blir helt smärtfri efter att ha genomgått behandling med neuromodulering mot diskbråck.
- Det man som patient kan förvänta sig är en signifikant smärtreduktion. Det är svårt att täcka hela området man har ont i. Vidare är det viktigt att vara medveten om att SCS endast lindrar neurogen smärta och inte nociceptiv smärta som orsakas av vävnadsskada, förklarar Pedram Tabatabaie.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
För att få en så bra effekt av behandlingen som möjligt är det viktigt att patienten genomgår operation inom två år från att ha diagnostiserats med kronisk neurogen smärta.
- Ju senare man kommer igång med behandlingen, desto sämre blir resultatet, avslutar Pedram Tabatabaie.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Optikusneuropati – komplext och brett område
Ögonsjukdomar och ögonbesvär är ett brett och komplext område. De vanligaste orsakerna till obehag i ögonen i primärvården är konjunktivit, korneaerosion och hordeolum. Sällsynta ögonsjukdomar kan exempelvis omfatta synnervssjukdom, ämnesomsättningssjukdom och ärftlig n...
-
Förekomsten av myasthenia gravis ökar – men så gör även behandlingsalternativen
Myasthenia gravis (MG) är en autoimmun neuromuskulär sjukdom där antikroppar mot muskelreceptorer leder till en onormal trötthet och svaghet av skelettmuskler. De senaste trenderna tyder på att prevalensen ökar, mest hos äldre personer, troligen till stor del till följd...
-
Heltäckande epilepsiregister – en utmaning
Heltäckande kvalitetsregister för epilepsi är en stor utmaning – men helt nödvändig för att på sikt få kunskap om vårdens kvalitet.
-
Nytt läkemedel mot Alzheimer – men till vilket pris?
Förväntningarna på nya monoklonala antikropps-läkemedel för personer med Alzheimers sjukdom är skyhöga, men det finns också stora utmaningar. Här sammanfattar Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på NetdoktorPro det senaste inom området.
-
Facialispares
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Migrän är den tredje mest invalidiserande sjukdomen
Migrän innebär en betydande börda för samhället och individen, det visar en kartläggning från Institutet för Sjukvårds- och Hälsoekonomi (IHE). Globalt rankas dessutom migrän som den tredje mest invalidiserande sjukdomen i åldrarna 25–40.