Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och experter går ut och varnar för vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
I år är juli månad är den varmaste som uppmätts, enligt SMHI som bland annat har utfärdat klass 1-varningar för mycket höga temperaturer. I Stockholm startade mätningarna redan 1756.
För att undvika hälsoproblem relaterade till värmen är råden att få i sig rikligt med vätska (minst 3-5 liter per dygn - inte alkohol) och extra salttillskott (till exempel chips eller salttabletter). Inga problem för de flesta men för personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är det inte ovanligt att drabbas av vätskebalansrubbning.
Patienter med dysfagi blir felbedömda
Sväljsvårigheter är ett delproblem vid flera olika sjukdomar, bland annat vissa cancerformer och neurologiska sjukdomar. Uppskattningsvis lider 6-8 procent av den svenska befolkningen av dysfagi i olika utsträckning. Inom vissa befolknings- och sjukdomsgrupper är tillståndet särskilt vanligt, till exempel beräknas upp till cirka 80 procent av boende inom äldreomsorg ha sväljsvårigheter. Vid sjukdomar såsom MS, ALS och Parkinsons sjukdom har 40-90 procent dysfagi. Det är även en vanlig konsekvens efter en stroke, som påverkar tungans eller käkarnas motorik.
Samtidigt är kunskapen om dysfagi inom sjukvården varierande, vilket kan leda till att patienter blir felbedömda och går miste om behandling. Vidare leder detta till merkostnader för samhället då patienterna drabbas av komplikationer så som undernäring och vätskebrist. Det menar bland annat Johanna Raxén, logoped via Talkliniken, Danderyds sjukhus med placering på neurologsektionen på Södersjukhuset.
– Jag kan bara uttala mig om läget i Stockholm och där finns ju brister i följsamhet av våra rekommendationer samt tidsbrist att verkligen behandla dysfagi. I akutskedet där jag jobbar behöver personal utbildas för att utöka kunskap om dysfagi och dess konsekvenser, säger hon och fortsätter:
– Det är en viktig patientsäkerhetsfråga.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Krister fick diagnosen dystoni efter 9 år
Det tog lång tid för ingenjören Krister Johansson att få rätt diagnos för sina besvär. Han vittnar om en lång utredningsprocess och vårdmöten där kunskapen om rörelsestörningssjukdom dystoni varit låg bland läkare.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Nästan 3 av 10 läkare osäkra på behandling av spasticitet
I NetdoktorPro:s enkätundersökning om spasticitet blottades en viss osäkerhet kring hur man som läkare på vårdcentral ska behandla patienter med spasticitet. Få tips från Patrik Säterö, rehabläkare och klinikchef på den privata kliniken Rehdo i Göteborg.
-
Nytt rehabiliteringsfokus för patienter med dystoni
Inblick i Toxins 2019: Basic Science and Clinical Aspects of Botulinum and Other Neurotoxins i Köpenhamn.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
Patientfall: Yrkesverksam läkare, 66 år, med misstänkt hjärntumör
Det finns flera olika tumörtyper i centrala nervsystemet, och även benigna hjärntumörer kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen. Här kan du ta del av ett patientfall om primära hjärntumörer.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu