Intervju | Neurologi

”Stigmatisera inte personer med ADHD”

Det bemötande en person med ADHD får i samhället påverkar risken för att utveckla en antisocial personlighetsstörning. Under Läkemedelsriksdagen föreläste Lars Håkan Nilsson om den risktrappa i personlighetsutvecklingen som har identifierats hos personer med ADHD.


Karin Nordin, Redaktör
Publicerad den: 2014-03-11
Författare: Karin Nordin, Redaktör

Annons

Barn som diagnostiseras med ADHD under 3-5-årsåldern har ofta ett sådant beteende i förskolan att de kan hamna utanför i kompisskaran. Det är också vanligt att barn med ADHD blir mobbade. För att skaffa sig mer uppmärksamhet kanske barnet utvecklar ett trotssyndrom i 7-9 årsåldern. Det bemötande barnet då får av skolan och kompisar leder ofta till uppförandestörning i tonåren där barnet kanske uteblir från skolan och liknande.

− Det här är en utmärkt väg in till en antisocial personlighetsstörning. Dessa inlärda antisociala beteenden är svåra att påverka, sa Lars Håkan Nilsson, psykiater i Kriminalvården när han föreläste under Läkemedelsriksdagen, en konferens på initiativ från myndigheter på läkemedelsområdet.

Lars Håkan Nilsson menar att den här trappstegsformade utvecklingen i beteendet är utmärkande för många intagna med ADHD vid kriminalvårdsanstalter och att det alltså är växelverkan i bemötande som personerna fått genom livet och andra faktorer som ökat risken för att vandra steg för steg i trappan.

− Istället för att stigmatisera personer med ADHD på grund av deras beteende är det viktigt att så snabbt som möjligt få dem under behandling för att avbryta den negativa utvecklingen, sa Lars Håkan Nilsson.

Behandling i kriminalvården

Annons
Annons

Mer än en fjärdedel av alla som vårdas inom kriminalvården har ADHD, vilket kan jämföras med förekomsten i den vuxna befolkningen i stort som ligger på runt tre procent. Eftersom många av de intagna också har ett narkotikamissbruk har det diskuterats hur lämpligt det är att de får behandling mot ADHD med centralstimulerande amfetaminliknande läkemedel. Men enligt Lars Håkan Nilsson har läkemedelsbehandling av ADHD i kriminalvården många positiva effekter. I en studie från Norrtälje förbättrades till exempel stämningen efter medicinering och de behandlade deltog i de utbildningar och program som erbjöds i större utsträckning än vanligt. I en annan studie, som bygger på registerforskning, såg forskarna att risken för återfall i brott minskade kraftigt under den tid som behandlingen pågick.

Läkemedelsanvändningen ökar vid ADHD

Det har skett en stor ökning av användningen av ADHD-läkemedel i Sverige. Enligt statistiksom Bengt Andreé, psykiater från Läkemedelsverket visade var det knappt 15 000 individer som fick ADHD-läkemedel år 2006, medan 74500 personer behandlades under 2013. Men om det tyder på en överanvändning av läkemedel är inte alls klart. Bengt Andreé pekade på att förekomsten av ADHD är cirka tre procent, medan det är omkring 0,5 procent av befolkningen som har läkemedelsbehandling mot sjukdomen.

− Det är inte frågan om någon epidemi att allt fler får diagnosen ADHD, sa Lars Jacobsson, psykiater vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Enligt honom är det snarare så att samhällets ökade krav på att alla människor ska klara av krävande situationer i till exempel skola och arbete som för med sig att allt fler fall av ADHD uppmärksammas.

Han var expert i en rapport om ADHD som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, nyligen publicerade. Rapporten visar att läkemedelsbehandling har effekt på kort tid men att det däremot saknas långtidsstudier. Lars Jacobsson menade att det nästan är ett problem att centralstimulerande läkemedel har så snabb effekt.

− Det är så lätt att ta fram ett recept och särskilt när effekten sätter in så snabbt. Men det gör att allt annat som ska göras, och som kanske är viktigare, inte alltid blir gjort, avslutade han sitt anförande på Läkemedelsriksdagen.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons
Annons