Äldredepression
Cirka 15 procent av personer över 75 år lider av något psykiskt sjukdomstillstånd, varav depression är det vanligaste. Omkring 27 procent av kvinnor mellan 65 och 80 år rapporterar besvär, och 14 procent av män i samma ålder.
Indelning
Vanligtvis delar man in äldredepressioner i:
- Atypiska/maskerade depressioner
- Sekundära depressioner som vaskulär depression (kärlbetingad stroke), somatisk depression (cancer, metabolt syndrom) och läkemedel (betablockerare, L-dopa, neuroleptika, kortison)
- Dystymi (nedstämdhet över två år)
Bakgrund och epidemiologi
På grund av att symtomen skiljer sig mellan yngres melankoli och den klassiska melankolin, behövs särskild kunskap för att uppmärksamma äldres symtomatologi. På så sätt kan depressiva tillstånd även särskiljas från till exempel demenssjukdom eller andra behandlingsbara sjukdomar.
Livstidsrisken upp till 70 år att insjukna i depression är 30 procent för kvinnor och 22 procent för män (1). Prevalensen är cirka 15 procent för gruppen 65 år och äldre (2). Detta att jämföra med fem till åtta procent i totalbefolkningen (3). Incidensen ökar dessutom med åldern.
Etiologi och patogenes
Hög ålder, med kroppsliga förändringar och sjukdomar (till exempel prostatabesvär hos män), försämrad förmåga till ändamålsenliga psykologiska copingstrategier samt anpassning till nya sociala roller – allt detta kan predisponera för depression hos äldre.
”Näset smalnar”, det vill säga man förlorar vänner och närstående och tappar autonomi och trygghet. Just minskad självkänsla, adderat till fysisk sjukdom är vanligt hos äldre.
Man får heller inte glömma den polyfarmaci som den äldre är måltavla för och följaktligen beakta betydelsen av ogynnsam effekt av läkemedel.
Klinik
Den klassiska melankolin uppvisar fyra kardinalsymtom (4):
- sänkt grundstämning
- hämning, såväl kognitivt (minnet) som konativt (viljemässig)
- störning av vitala funktioner (sömn, aptit, avföring)
- oavledbarhet
Depression hos äldre, däremot, uppvisar en annan bild, nämligen:
- Måttligt sänkt grundstämning
- Värk
- Hypokondri, rädsla för till exempel cancer
- Minnesstörningar
- Trötthet
- Nedsatt livslust, hjälplöshet, hopplöshet
- Isolationstendens
- Men även sömnbesvär (dygnsrytmstörning) och mag-tarmsymtom
Diagnos och utredning
För en korrekt diagnos krävs uteslutande av organisk hjärnskada (neurogenes)
samt av somatisk sjukdom (somatogenes). Psykologiska och existentiella mekanismer bör penetreras, liksom (eventuellt dolt) missbruk och ogynnsam effekt av läkemedel.
Det är av vikt att värdera somatiska symtom, vilka kan presentera sig som tecken på underliggande depression snarare än rent kroppslig patologi. Å andra sidan kan somatiska komplikationer bidra till depressivitet. Allmänläkaren är mest lämpad för ovan nämnda konsultation i första hand.
Screening för depression hos äldre
Förutom anamnesuppgifter från såväl den drabbade som från anhörig, kan man ha nytta av
GDS-skalan (5). Den består av 20 frågor med en poäng per patologiskt item, där 0-5 poäng talar för att depression är osannolik och 6-20 poäng för att misstanke om depression föreligger. Sannolikt bör "alla” äldre skattas (3). För personal som ofta träffar äldre i sin tjänst kan "de fyra frågorna" användas:
- ”Är du i grund och botten nöjd med ditt liv?” NEJ
- ”Tycker du att ditt liv är tomt?” JA
- ”Är du rädd att något ska hända dig?” JA
- ”Känner du dig oftast glad och nöjd?” NEJ
Skulle man svara JA respektive NEJ enligt ovan, bör man misstänka att depressivitet föreligger (6).
Behandling
Antidepressiva av typen SSRI är väl dokumenterade för behandling av depression hos äldre. Dessa utgör förstahandsval vid farmakologisk terapi.
Rekommendationer som förekommer idag är exempelvis citalopram (max 20 mg per dygn) eller sertralin (max 50 mg per dygn). Man bör beakta interaktioner med andra läkemedel, nedsatt njur- och leverfunktion samt förekomst av antikolinerga biverkningar. Det senare ökar risken för bland annat ortostatism med ökad fallrisk, men även gångstörning på grund av extrapyramidala symtom kan förekomma vid SRRI-behandling hos äldre.
Såväl insättning som nedtrappning ska därför ske gradvis och med utvärdering med hänsyn till både insättnings- och utsättningsfenomen. Verkan brukar dock dröja längre hos äldre än hos yngre, brukligt 8-12 veckor för effekt, jämfört med 4-8 veckor hos yngre.
På senare tid har Läkemedelsverket varnat för användning av högre dos än 20 mg för citalopram hos patienter över 65 år, på grund av risk för förlängd QTc-tid, vilket i sin tur kan predisponera för bland annat ventrikulära arytmier (7).
Vid svårare depressioner kan man enligt en SBU-rapport överväga elbehandling (8). Vid denna behandling ska man beakta risk för konfusion, men även minnessvikt.
Behandling med psykodynamisk terapi och KBT vid lätta till måttligt svåra depressioner är väl dokumenterade hos vuxna, men få studier finns på patienter över 75 år. Möjlighet till KBT/insiktbetonad terapi eller stödsamtal bör dock även komma i fråga för äldre med depression.
Vidare information
SBU-rapport: Behandling av depressionssjukdomar (2004).
Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation: Farmakoterapi vid depression hos vuxna och äldre (2004).
TLV:s genomgång av läkemedel mot depression (2008).
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (2010).
GDS-20-skalan (Geriatric Depression Scale)
ICD-10
F32.8 Depression hos äldre
Referenser
- Nettelbladt et al. The Lundby Study 1972–1997.
- Pålsson S, Skoog I. The epidemiology of affective disorders in the elderly: a review. Int Clin Psychopharmacol. 1997;12(suppl 2)S3- S13.
- Gottfries. Läkartidningen: vol 94; 1997:7: 1099-1102.
- Jan-Otto Ottosson. Psykiatri: Liber 2009.
- CG Gottfries och I Karlsson. GDS: Göteborgs universitet; 1995.
- Katona et al. Screening, detection of Depr, Fam Practice Vol 11, No.3 1994, s 260-266.
- Läkemedelsverkets nyheter, 2011-10-27.
- SBU: Behandling av depressionssjukdomar (2004).
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro bevakar ECTRIMS-kongressen
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från ECTRIMS, den årliga konferensen om multipel skleros (MS).
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Sjukdomsförloppet vid MS kan följas genom blodprov
Att hitta biomarkörer för bättre diagnostik, prognos och utvärdering av behandling vid MS. Och det ska bli lika enkelt som att ta en snabbsänka. Detta är något som professor Jan Lycke lyssnade extra noga på under ECTRIMS-kongressen 2021. Det är också ett område som han själv forskar på.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Fler epilepsibehandlingar kan kopplas till autism
Barn till kvinnor som tar vissa epilepsiläkemedel under graviditeten löper ökad risk för autism. Det visar en ny stor nordisk studie.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid MS
Överläkare Petra Nilsson svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).