Lesion av axillarisnerven
Basfakta
Definition
- Är en form av perifer neuropati och mononeuropati.
- Axillarisnerven är utsatt för kompression och skada när den passerar ut i axeln.1
Klinisk anatomi
- N. axillaris har sitt ursprung i det övre och bakre nervknippet i plexus brachialis och innehåller nerver från C5 och C6.
- Passage och förgrening:
- Nerven passerar den främre/nedre delen av subscapularismuskeln bakom armen
- Axillarisnerven passerar genom den så kallade laterala axelluckan tillsammans med a. circumflexa humeri posterior och löper runt collum chirurgicum på humerus
- Nerven delar sig sedan i en främre, en bakre och en kollateral gren
- Motoriska fibrer:
- Axillarisnerven innerverar m. deltoideus, m. teres minor och det långa huvudet på m. triceps brachii
- Sensoriska fibrer:
- Förmedlar sensorisk information från axelleden och huden över nedre delen av deltoideusmuskeln
- Nervskada:
- Axillarisnerven är exponerad för kompression och skada när den passerar ut genom laterala axelluckan
Förekomst
- Tillståndet är ovanligt.
Etiologi och patogenes
- Skada mot axillarisnerven kan uppstå i samband med:
- Skulderluxation – särskilt vid luxation nedåt, dock en ovanlig komplikation
- Överarmsbrott
- Tryck uppåt i axillen – till exempel från en krycka
- Tryck från gipsförband
- Upprepad överbelastning – till exempel av bollkastning, simning
- Direkt trauma
- Artroskopi eller reparation av rotatorkuffskada
- Kompression av nervsegment (neurapraxi och axonotmes) är den vanligaste orsaken till perifera nervskador i övre extremiteten.
- Kompression leder till nervischemi och graden av skada beror på ischemins varaktighet och omfattning:
- I de lindrigaste fallen är problemet intermitterande. Parestesier uppstår endast när skuldran befinner sig i vissa lägen
- Demyelinisering uppstår om kompressionen blir varaktig och kronisk. Symtomen är då konstanta men kan förvärras vid vissa rörelser. Smärta och svaghet blir framträdande
- Varaktig och ökande kompression leder till att de distala nervsegmenten upphör att fungera eftersom kompressionen håller i sig och dessa segment kan då degenerera
ICD-10
- G56 Mononeuropati (sjukdom i en enda perifer nerv) i övre extremitet
- G56.8 Andra specificerade mononeuropatier i övre extremitet
ICD-10 Primärvård
- G58-P Mononeuropati, annan och UNS
Diagnos
Diagnoskriterier
- Klinisk diagnos ställs genom att påvisa kraftnedsättning i deltoideus och känselbortfall lateralt på skuldran.
- Diagnosen kan kvalitetssäkras ytterligare genom MR och/eller elektrofysiologisk undersökning.
Differentialdiagnoser
- Plexus brachialisskada.
Anamnes
- Typiska symtom är nedsatt kraft och trötthet i armen i samband med arbete som utförs över huvudet.
- Svagheten varierar och sällan uttalad, eftersom andra muskler deltar i abduktion och utåtrotation av skuldran.1
- Patienten kan märka av stickningar och domningar i den laterala och bakre delen av överarmen.
Kliniska fynd
- Nedsatt abduktion (nedsatt kraft i deltoideus) och utåtrotation av armen.
- Känselbortfall kan föreligga i ett mindre hudområde över den laterala delen av skuldran.
- Med tiden uppstår atrofi.
Andra undersökningar
- MR kan vara aktuell vid oklar diagnos eller påfallande långsamt tillfrisknande.2
- Elektrofysiologisk testning kan vara aktuell, men först efter minst tre veckor. Undersökningen kan vara bra för att skilja mellan ren nervskada och plexusskada.
När remittera?
- Vid oklarhet om diagnosen och vid brist på förbättring.
Behandling
Behandlingsmål
- Avlastning för att häva nervkompressionen.
Allmänt om behandlingen
- De allra flesta blir bra utan behandling men tillfrisknandet kan ta upp till flera månader.3
- Valet av behandling beror på skademekanism, svårighetsgrad, patientens ålder och aktivitetsnivå före skadan.
- Det kan vara aktuellt att immobilisera skuldran i abducerat läge.
- Om symtomen kvarstår eller förvärras kan kirurgi vara nödvändig.
Läkemedelsbehandling
- Antiflogistika kan vara aktuella vid akut sjukdomsbild. Dessa minskar svullnaden runt och trycket mot nerven.
- Ytterligare analgetika.
- Vid stark smärta kan användning av karbamazepin, gabapentin eller amitriptylin övervägas.
Kirurgi
- Kirurgi kan vara aktuell för att inspektera den del av nerven som är i kläm och försöka frigöra den.4
- Resultatet blir bäst om kirurgi kan utföras inom tre till sex månader.3
Annan behandling
- Fysioterapi kan vara bra för att upprätthålla eller träna upp muskelkraften:
- Upprätthålla aktiv och passiv rörlighet i axeln
- Styrka rotatorkuff-, deltoideus- och scapulamuskulatur
- Eventuellt ergonomiska förändringar på arbetsplatsen.
Förlopp, komplikationer och prognos
Komplikationer
- Axelpares
Prognos
- Full återhämtning är möjlig om orsaken till dysfunktionen i axillarisnerven kan påvisas och behandlas.
- Vid inkomplett nervskada tar det cirka tre till fyra månader innan full återhämtning.
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
- Axillarisnerven, skada
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
Källor
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
En av tre med epilepsi har läkemedelsresistent epilepsi
En tredjedel av alla som har epilepsi i Sverige har läkemedelsresistent epilepsi, vilket betyder att minst två olika läkemedel inte förhindrar anfallen. Läkemedelsresistent epilepsi är förknippad med en betydande neurologisk och psykiatrisk samsjuklighet och ökad dödlig...
-
Migrän är den tredje mest invalidiserande sjukdomen
Migrän innebär en betydande börda för samhället och individen, det visar en kartläggning från Institutet för Sjukvårds- och Hälsoekonomi (IHE). Globalt rankas dessutom migrän som den tredje mest invalidiserande sjukdomen i åldrarna 25–40.
-
Nya riktlinjer för behandling av migrän
Med syftet att förbättra omhändertagandet och minska de vårdrelaterade klyftorna, presenteras nu första nationella riktlinjerna för behandling av migrän.
-
Migrän drabbar omkring 15 procent av befolkningen
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom med återkommande episoder av svår huvudvärk, och rankas som en av våra mest funktionsnedsättande medicinska tillstånd. Migrän kan ha stor påverkan på hälsa och livskvalitet, dessutom medför sjukdomen stora samhällskostnader.
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS)
-
Klusterhuvudvärk/Hortons huvudvärk
Anfallsvis unilateral huvudvärk med stark smärta lokaliserad bakom eller runt ett öga med autonoma symtom på samma sida.