Lesion av supraskapularisnerven
Basfakta
Definition
- Benämns även infraspinatussyndrom.1
- Skada på supraskapularisnerven kan försvaga m. infraspinatus, i undantagsfall även supraspinatus så att utåtrotation, ibland även abduktion i skuldran försvagas.2
- Neuropati i skapula är en ovanlig orsak till smärta och svaghet i skuldran och kan därför lätt förbises som etiologisk faktor.3
Förekomst
- Förhållandevis sällsynt skada men anges vara orsak till 1–2 % av alla patologiska tillstånd i skuldran.4
- Tillståndet tycks vara vanligare hos män.
Klinisk anatomi
- Supraskapularisnerven utgår från den nervstam som skapas där C5 och C6 sammanstrålar.
- Den innerverar m. supraspinatus och infraspinatus och leder smärtfibrer från glenohumeral- och akromioklavikularleden samt subacromiala bursan och skapula.5
- Nerven leder sensoriska impulser från 70 % av skulderleden men den leder inga nervfibrer i huden.1
- Nerven förlöper lateralt under m. trapezius och m. omohyoideus och kommer in i fossa supraspinatus genom processus coracoideus under lig. transversum scapulae superius. Nerven passerar därefter under m. supraspinatus, går runt den laterala sidan av spina scapulae och in i fossa infraspinatus.
- I fossa supraspinata avger den två grenar till m. supraspinatus och en gren till skulderleden. I fossa infraspinatus avger den två grenar till m. infraspinatus.
Etiologi och patogenes
- Nervskadan kan bero på kompression, traktion eller direkt trauma mot nerven.
- Överbelastning:
- Skada mot supraskapularisnerven är ofta relaterad till överbelastning vid arbete/aktivitet som sker över huvudet
- Idrotter som tennis, simning, volleyboll och tyngdlyftning kan leda till traktionsskada mot supraskapularisnerven och funktionsstörningar1,6
- Skadan beror på upprepad sträckning av nerven där den passerar genom processus coracoideus
- Nervskadan kan därför vara bilateral om den beror på till exempel tyngdlyftning eller enbart på den dominerande sidan om den beror på till exempel volleyboll7
- Annan patologi i skuldran:
- Skada i supraskapularis kan även bero på annan patologi i skuldran, särskilt sprickor i labrum glenoidale8
- Cystbildning (ganglion) vid processus coracoideus efter en labrumskada är inte ovanlig. Cystan kan klämma mot supraskapularisnerven
- Maligna tumörer kan också vara en orsak9
- Kliniska effekter:
- Även om nerven innerverar både m. infraspinatus och m. supraspinatus så är det ofta endast m. infraspinatus som drabbas. Detta beror dock på var skadan sitter
- Förlust av muskelkraft i m. infraspinatus ger nedsatt utåtrotation i skuldran
- Om m. supraspinatus är drabbad är även abduktion och elevation av armen nedsatt. Detta är särskilt uttalat mellan 90 och 180 graders vinkel
- Patofysiologi:
- Mekanismen bakom nervskadan är inte känd i sin helhet men inkluderar tryck, friktion och ischemi
- Det finns tre huvudmanifestationer för nervinklämning: smärta, parestesier och nedsatt muskelkraft distalt om nervinklämningen
- Lokalisation av nervskadan:1
- Vid proximala skador, som är vanligast, påverkas både m. infraspinatus och supraspinatus samt de sensoriska fibrerna
- Vid distala skador drabbas ofta enbart m. infraspinatus
Predisponerande faktorer
- Belastande aktiviteter som sker över huvudhöjd, till exempel idrotter som tennis, simning, volleyboll och tyngdlyftning.
ICD-10
- G56 Mononeuropati (sjukdom i en enda perifer nerv) i övre extremitet
- G56.8 Andra specificerade mononeuropatier i övre extremitet
ICD-10 Primärvård
- G58-P Mononeuropati, annan och UNS
Diagnos
Diagnoskriterier
- Diagnosen baseras på kliniska fynd och onormala fynd vid elektrofysiologiska mätningar samt efter uteslutande av andra orsaker till smärta och svaghet i axeln.
Differentialdiagnoser
- Rotatorkuffskada eller -ruptur:
- Leder också till nedsatt muskelkraft i m. supraspinatus och m. infraspinatus
Anamnes
- Ofta är patienten idrottare.
- Diffusa smärtor i skuldran är vanligt, liksom svaghet i skuldran.
- Tillståndet är i regel ensidigt och drabbar vanligen den dominerande armen.
- Smärtorna är ofta värkande eller brännande och lokaliserade till baksidan eller utsidan av skulderleden. Vissa lokaliserar smärtan inne i skulderleden, och den kan stråla ner över armen.
- Smärtan utvecklas ofta med tiden.
- Vid distala nervskador kan tillståndet utvecklas utan smärtor eftersom de sensoriska nervfibrerna inte är påverkade. Enda symtom är då nedsatt muskelkraft vid utåtrotation (m. infraspinatus).
Kliniska fynd
- Fynden beror på tid sedan skadan och lokalisation av nervskadan.
- Märkbar atrofi av supra- och infraspinatusmusklerna?
- Nerven saknar sensoriska fibrer till huden, så det förekommer inget känselbortfall i huden.
- Isometrisk utåtrotation:
- Nedsatt styrka
- Isometrisk abduktion:
- Nedsatt styrka – men inte alltid vid distala nervskador
Andra undersökningar
- MR:3
- Kan vara aktuell för att skilja mellan rotatorkuffskada och skada mot supraskapularisnerven
- Undersökningen kan avslöja nervinklämning och muskelatrofi
- Ganglioncystor identifieras ofta som orsak till nervskadan
- Ytterligare elektrofysiologiska mätningar:
- Kan vara aktuella efter till exempel sex veckor utan förbättring av tillståndet7
När remittera?
- Vid oklarhet om diagnosen eller vid brist på förbättring.
Behandling
Behandlingsmål
- Full återhämtning
Allmänt om behandlingen
- Om inga diskreta skador som trycker på nerven påvisas rekommenderas icke-operativ behandling i form av fysioterapi och genom att undvika aktiviteter som utlöser besvär.3
- Om konservativ behandling inte lindrar symtomen eller i de fall en diskret skada påvisas, till exempel ganglioncysta, är kirurgisk dekompression nödvändig.
Egenbehandling
- Avlastning från aktiviteter som provocerar fram besvär.
- Ytterligare rörelseterapi med gradvis ökad belastning.
Läkemedelsbehandling
- Smärtstillande behandling:
- Ytterligare antiflogistika eller analgetika vid behov
- Kapsaicinkräm lokalt kan prövas.7
- Kortisoninjektion:
- Kan vara aktuell vid okontrollerad smärta, starkt nedsatt funktion eller debut av besvären nyligen10
- Injektion av 20–40 mg metylprednisolon eller motsvarande preparat blandat med 1 % lidokain i området vid processus coracoideus
Annan behandling
- Fysioterapi:
- Träningsövningar för rotatorkuffen
- Kirurgi:
- Dekomprimerande ingrepp
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Ofta en gradvis utveckling av tillståndet.
Prognos
- De flesta patienter blir bra utan åtgärd.
- Dekompression ger smärtlindring men i vissa fall återfås inte full funktion i skuldran eller full kraft i de förtvinade musklerna.
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
- Skada på supraskapularisnerven
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
Källor
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
En av tre med epilepsi har läkemedelsresistent epilepsi
En tredjedel av alla som har epilepsi i Sverige har läkemedelsresistent epilepsi, vilket betyder att minst två olika läkemedel inte förhindrar anfallen. Läkemedelsresistent epilepsi är förknippad med en betydande neurologisk och psykiatrisk samsjuklighet och ökad dödlig...
-
Migrän är den tredje mest invalidiserande sjukdomen
Migrän innebär en betydande börda för samhället och individen, det visar en kartläggning från Institutet för Sjukvårds- och Hälsoekonomi (IHE). Globalt rankas dessutom migrän som den tredje mest invalidiserande sjukdomen i åldrarna 25–40.
-
Nya riktlinjer för behandling av migrän
Med syftet att förbättra omhändertagandet och minska de vårdrelaterade klyftorna, presenteras nu första nationella riktlinjerna för behandling av migrän.
-
Migrän drabbar omkring 15 procent av befolkningen
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom med återkommande episoder av svår huvudvärk, och rankas som en av våra mest funktionsnedsättande medicinska tillstånd. Migrän kan ha stor påverkan på hälsa och livskvalitet, dessutom medför sjukdomen stora samhällskostnader.
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS)
-
Klusterhuvudvärk/Hortons huvudvärk
Anfallsvis unilateral huvudvärk med stark smärta lokaliserad bakom eller runt ett öga med autonoma symtom på samma sida.