Neurofibromatos typ 1
Basfakta
Definition
- Neurofibromatos finns i tre former:
- Neurofibromatos typ 1 (NF1), även kallad von Recklinghausens sjukdom, behandlas i denna text
- Neurofibromatos typ 2 (NF2), sällsynt hälsotillstånd
-
Schwannomatos, mycket sällsynt:1
- Medför multipla schwannom i kranialnerver, perfera nerver och nervrötter samt ibland meningeom
- Dominerande symtom är i regel smärta på grund av tumörmassan
- NF1 är en ärftlig multiorgansjukdom med karakteristiska hudlesioner, skelettförändringar och benigna tumörer i nervsystemet.2-3
Förekomst
- Prevalensen uppskattas till 1/3000 invånare, baserat på amerikanska och tyska data.4-5
- Omkring hälften av fallen är som följd av ärftliga mutationer och den andra halvan de novo mutationer.2,5
- Förekomsten påverkas inte av kön eller etnicitet.5
Etiologi och patogenes
Ärftlighet
- NF1 nedärvs autosomalt dominant:
- Detta innebär att barn har 50 % risk att ärva anlaget från en förälder som är anlagsbärare (den andra föräldern friskt anlag), men symtom och allvarlighetsgrad varierar
- NF-1-genen:
- Ett antal olika mutationer lokaliserade på kromosom 17 (17q11.2) har visat sig orsaka tillståndet
- Mutationerna orsakar ett dysfunktionellt protein (neurofibromin)
Patofysiologi
- Neurofibrom består av en blandning av Schwann-celler, fibroblaster, perineurala celler och mastceller:2
- Tumören utgår från nervskidan till perifera nerver
Olika typer av neurofibrom:5-6
- Benigna neurofibrom i dermis (kutana neurofibrom):
- De vanligaste tumörerna vid NF1
- Nodulära neurofibrom i perifera nerver:
- Icke-infiltrerande, men kan bli mycket stora
- Plexiforma neurofibrom:
- I regel medfödda
- Uppkommer hos 30–50% av alla med NF15-6
- Plexiforma neurofibrom för huvuddelen av morbiditet och mortalitet vid NF1:
- Medför risk för omvandling till malignitet
- Växer diffust infiltrativt och ofta utan tydlig avgränsning mot omgivande vävnad
- Kan orsaka assymetri:
- Vissa är synliga och andra djupare i vävnaden och syns bara med radiologiska metoder
- Symtom kan uppstå vid tryck på omkringliggande vävnad, blodkärl, nerver och luftvägar
Predisponerande faktorer
- Ärftlighet
ICD-10
- Q85.0 Neurofibromatos
Diagnos
Diagnoskriterier
- Minst två av följande sju kriterier måste finnas:5,7
- Minst sex café-au-lait fläckar med en diameter större än 5 mm i barndomen, över 15 mm i tonåren och vuxen ålderCafé-au-lait-fläck
- Minst två neurofibrom (histologiskt verifierade) eller ett plexiformt neurofibrom
- Ansamling av fräknar i ljumsken eller armhålan
- Dysplasi eller pseudoartros av långa tubulära ben eller os sphenoidale (kilbenet i botten av ögonhålan)
- Två eller fler Lisch noduli (hamartom i iris)
- Optiskt gliom
- Förstagradssläkting med diagnos NF-1
- Minst sex café-au-lait fläckar med en diameter större än 5 mm i barndomen, över 15 mm i tonåren och vuxen ålder
Differentialdiagnoser
- Eftersom neurofibromatos har ett mycket brett spektrum av symtom och kliniska fynd måste differentialdiagnoser övervägas för varje enskilt fynd.
- Enstaka kutana neurofibrom och café-au-lait-fläckar förekommer även hos i övrigt friska:8
- Café-au-lait-fläckar kan kan också vara associerade med andra systemiska sjukdomar och syndrom9
Anamnes
- Ofta familjär förekomst.
- Stor symtomatisk variationsbredd även inom familjer.5
- De kliniska symtomen utvecklas i regel gradvis.
- Många symtom uppkommer under barndomen men då symtomen varierar kan diagnosen vara svårt att ställa:5
- I de flesta fall ska det kunna vara möjligt att ställa diagnosen vid sex års ålder med hjälp av klinisk undersökning4
- Cirka 50 % av patienterna med NF1 har endast kutana manifestationer.10
- Hos små barn är multipla café-au-lait-fläckar typiskt.2
- Kutana och subkutana neurofibrom, ofta i stort antal, uppträder hos äldre barn och i puberteten:
- Som regel fortsätter nya neurofibrom att utvecklas under hela livetMultipla neurofibrom vid neurofibromatos
- Som regel fortsätter nya neurofibrom att utvecklas under hela livet
- Tumörer av olika slag uppträder i högre frekvens hos personer med NF1:
- Gliom i nervus opticus förekommer hos 15-20% men många är asymtomatiska11
- Schwannom i perifera nerver kan ge symtom i form av smärta
- Bröstcancer, leukemi, gastrointestinal stromacellstumör (GIST) och neuroendokrina tumörer som feokromocymtom
- Hypertoni är vanligt:
- De flesta får essentiell hypertoni men risken för sekundär hypertension orsakad av feokromocytom, moyamoya och njurartärstenos är ökad.
- Kognitiva svårigheter är vanligt:
- Nästan 40% av barn med NF1 uppfyller diagnoskriterier för ADHD5
- Det verkar finnas en signifikant ökad risk för autismspektrumstörningar (ASD):
- En brittisk studie ASD hos 25% av personer med NF112
- Skelettförändringar:
- Patologiska frakturer kan uppstå som följd av osteoporos
- Pseudoartros (falsk led efterutebliven läkning av fraktur i långa rörben)
- Skolios
- Skelettdysplasier i os sphenoidale och andra ben
Kliniska fynd
- Multipla café-au-lait fläckar
- Fräknar i axiller och ljumskar (Crowes sign)
- Neurofibrom:
- Plexiforma neurofibrom:5
- I regel medfödda och kan ge symtom tidigt
- Växer infiltrativt och kan orsaka tryck på omgivande vävnad och organ
- Plexiforma neurofibrom:5
- Optikusgliom:11
- Kan orsaka ögonsymtom som:
- Exoftalmus (proptos)
- Synnedsättning och synfältsdefekter
- Kan orsaka ögonsymtom som:
- Skelettförändringar:
- Dysplasier
- Skolios
- Osteoporos
- Muskulär hypotoni
- HypertensionFräknar i axill vid neurofibromatos
Kompletterande undersökningar i primärvården
- CT:
- Kan påvisa olika tumörer associerade med neurofibromatos
- MR:
- Kan påvisa till exempel tumörer i eller runt ryggmärgen, hjärntumörer och optikusgliom
- Slätröntgen:
- Kan visa skelettförändringar
- I långa tubulära ben kan det finnas områden med minskad bentäthet, patologiska frakturer och pseudoartros
- Ultraljud
När remittera?
- Vid misstanke om neurofibromatos rekommenderas remiss till specialiserad vård.
- Multidiciplinär utredning och uppföljning bör ske inom inom sekundärvård, med till exempel bedömning av:
- Genetiker, hudläkare, ortoped, neurolog, neurokirurg, ögonläkare
- Neuropsykolog för bedömning av inlärningssvårigheter,och allmän kognitiv funktion
Behandling
Behandlingsmål:
- Målet är att bevara funktionsnivån och livskvaliteten främst genom lokal tumörbehandling.
Behandlingen i korthet
- Det finns ingen botande behandling.
- Behandlingen är komplex, bör organiseras på specialistnivå och vara tvärprofessionell.
- Det har visats att centralisering av behandlingen kan förbättra prognosen13
Kirurgi
- Kirurgiska åtgärder via neurokirurg, ortoped och/eller plastikkirurg.
- Hjärntumörer behandlas utifrån typ och lokalisation.
- Tumörer i nervrötter som trycker på ryggmärgen kan ibland behandlas kirurgiskt.
- Plexiforma neurom i ansiktet, särskilt runt orbita, kan avlägsnas av kosmetiska och funktionella skäl.
Läkemedelsbehandling
- Det finns ingen specifik läkemedelsbehandling för neurofibromatos.
- Hypertoni behandlas med blodtrycksmedicin och kan behöva utredas för sekundär hypertoni framförallt vid dålig effekt.
- Osteoporos utreds med DXA-mätning och behandlas farmakologiskt.
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- De första manifestationerna av sjukdomen uppträder ofta redan i barndomen, men kan vara ospecifika.
- Sjukdomsförloppet är omöjligt att förutsäga hos individen
Komplikationer
- Hypertoni och vaskulära komplikationer.
- Malign transformation av diffusa plexiforma neurofibrom.
- Mycket stora diffusa plexiforma neurofibrom kan vara mycket vaskulariserade och svåra att avlägsna kirurgiskt.
Prognos
- Prognosen varierar för den enskilde individen och beror på omfattningen av sjukdomen.
- Den förväntade överlevnaden är minskad cirka 10–25 år med NF1 jämfört med normalbefolkningen:14
- Malignitet är den vanligaste dödsorsaken
Uppföljning
- Regelbunden uppföljning tvärprofessionellt kan inkludera:
- Oftalmologisk screening kan vara indicerat för att upptäcka optikusgliom5
- Uppföljning av blodtryck och bentäthet
- Mammografi för att upptäcka bröstcancer5
- Genetisk rådgivning av specialist i medicinsk genetik bör erbjudas alla familjer med neurofibromatos
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
- Neurofibromatos typ 1
-
Neurofibromatos typ 1 och 2
- Sahlgrenska Universitetssjukhuset
-
Riksförbundet Sällsynta diagnoser
- Neurofibromatos (NF), typ 1 och 2
- Multipla neurofibrom vid neurofibromatos
- Fräknar i axill vid neurofibromatos
Källor
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
En av tre med epilepsi har läkemedelsresistent epilepsi
En tredjedel av alla som har epilepsi i Sverige har läkemedelsresistent epilepsi, vilket betyder att minst två olika läkemedel inte förhindrar anfallen. Läkemedelsresistent epilepsi är förknippad med en betydande neurologisk och psykiatrisk samsjuklighet och ökad dödlig...
-
Migrän är den tredje mest invalidiserande sjukdomen
Migrän innebär en betydande börda för samhället och individen, det visar en kartläggning från Institutet för Sjukvårds- och Hälsoekonomi (IHE). Globalt rankas dessutom migrän som den tredje mest invalidiserande sjukdomen i åldrarna 25–40.
-
Nya riktlinjer för behandling av migrän
Med syftet att förbättra omhändertagandet och minska de vårdrelaterade klyftorna, presenteras nu första nationella riktlinjerna för behandling av migrän.
-
Migrän drabbar omkring 15 procent av befolkningen
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom med återkommande episoder av svår huvudvärk, och rankas som en av våra mest funktionsnedsättande medicinska tillstånd. Migrän kan ha stor påverkan på hälsa och livskvalitet, dessutom medför sjukdomen stora samhällskostnader.
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS)
-
Klusterhuvudvärk/Hortons huvudvärk
Anfallsvis unilateral huvudvärk med stark smärta lokaliserad bakom eller runt ett öga med autonoma symtom på samma sida.