Demens: Tre nya riskfaktorer som går att påverka
Nu finns det alltså totalt tolv identifierade riskfaktorer för demens, vilka kan lindras eller förebyggas i olika mån. Det beskriver en forskargrupp i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
– Inom ett sånt här område, där vi tyvärr inte lyckats hitta en effektiv behandling än, så är det faktum att vi ändå har hittat faktorer som kan modifieras för att minska risken att människor drabbas av demens jätteviktigt, säger Laura Fratiglioni, professor inom åldersrelaterade sjukdomar vid Karolinska Institutet, till Vetenskapsradion.
Det var 2017 som en forskargrupp beskrev nio riskfaktorer för demens, vilka handlade om högt blodtryck, rökning, fetma, depression, fysisk inaktivitet, diabetes, hörselnedsättning, låg utbildning och brist på social kontakt.
Nu har samma forskargrupp skrivit en ny artikel i The Lancet där de adderar överdriven alkoholkonsumtion, traumatisk hjärnskada och luftföroreningar i listan av riskfaktorer.
Stor del av alla demensfall
Enligt forskarna står de nu tolv riskfaktorerna för ungefär 40 procent av alla demensfall.
I vetenskapsradion förklarar Laura Fratiglioni att vissa faktorer kan förebyggas på individnivå medan andra faktorer snarare kräver beslut på en politisk nivå.
- Vetenskapsradion - https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7532272
Källor
-
Nya lektioner i populär fortbildning om bältros
Det finns ett utbildningsbehov om bältros inom professionen, visar det höga deltagarantalet samt de svar som kommit in i vår fortbildning om bältros. Många läkare har uttryckt en önskan om fördjupad kunskap inom vissa områden, vilket har lett fram till två nya lektioner som nu finns tillgängliga.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Summering från ECTRIMS 2021 – ett kliniskt perspektiv
När överläkare Petra Nilsson följde årets MS-kongress ECTRIMS konstaterade hon att det var tre områden som stod i fokus. Dessa beskriver hon här.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.
-
Fibularispares (peroneuspares)
Fibularispares orsakas ofta av tryck eller skada mot nerven där den löper ytligt runt den proximala delen av fibula, vilket leder till droppfot.
-
Ulnarisneuropati
Kompression eller skada på nervus ulnaris och är den näst vanligaste entrapmentneuropatin, nervinklämningen.