Demens: Tre nya riskfaktorer som går att påverka
Nu finns det alltså totalt tolv identifierade riskfaktorer för demens, vilka kan lindras eller förebyggas i olika mån. Det beskriver en forskargrupp i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
– Inom ett sånt här område, där vi tyvärr inte lyckats hitta en effektiv behandling än, så är det faktum att vi ändå har hittat faktorer som kan modifieras för att minska risken att människor drabbas av demens jätteviktigt, säger Laura Fratiglioni, professor inom åldersrelaterade sjukdomar vid Karolinska Institutet, till Vetenskapsradion.
Det var 2017 som en forskargrupp beskrev nio riskfaktorer för demens, vilka handlade om högt blodtryck, rökning, fetma, depression, fysisk inaktivitet, diabetes, hörselnedsättning, låg utbildning och brist på social kontakt.
Nu har samma forskargrupp skrivit en ny artikel i The Lancet där de adderar överdriven alkoholkonsumtion, traumatisk hjärnskada och luftföroreningar i listan av riskfaktorer.
Stor del av alla demensfall
Enligt forskarna står de nu tolv riskfaktorerna för ungefär 40 procent av alla demensfall.
I vetenskapsradion förklarar Laura Fratiglioni att vissa faktorer kan förebyggas på individnivå medan andra faktorer snarare kräver beslut på en politisk nivå.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
- Vetenskapsradion - https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7532272
Källor
-
NetdoktorPro bevakar ECTRIMS-kongressen
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från ECTRIMS, den årliga konferensen om multipel skleros (MS).
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Sjukdomsförloppet vid MS kan följas genom blodprov
Att hitta biomarkörer för bättre diagnostik, prognos och utvärdering av behandling vid MS. Och det ska bli lika enkelt som att ta en snabbsänka. Detta är något som professor Jan Lycke lyssnade extra noga på under ECTRIMS-kongressen 2021. Det är också ett område som han själv forskar på.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Fler epilepsibehandlingar kan kopplas till autism
Barn till kvinnor som tar vissa epilepsiläkemedel under graviditeten löper ökad risk för autism. Det visar en ny stor nordisk studie.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid MS
Överläkare Petra Nilsson svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).