Demens: Tre nya riskfaktorer som går att påverka
Nu finns det alltså totalt tolv identifierade riskfaktorer för demens, vilka kan lindras eller förebyggas i olika mån. Det beskriver en forskargrupp i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
– Inom ett sånt här område, där vi tyvärr inte lyckats hitta en effektiv behandling än, så är det faktum att vi ändå har hittat faktorer som kan modifieras för att minska risken att människor drabbas av demens jätteviktigt, säger Laura Fratiglioni, professor inom åldersrelaterade sjukdomar vid Karolinska Institutet, till Vetenskapsradion.
Det var 2017 som en forskargrupp beskrev nio riskfaktorer för demens, vilka handlade om högt blodtryck, rökning, fetma, depression, fysisk inaktivitet, diabetes, hörselnedsättning, låg utbildning och brist på social kontakt.
Nu har samma forskargrupp skrivit en ny artikel i The Lancet där de adderar överdriven alkoholkonsumtion, traumatisk hjärnskada och luftföroreningar i listan av riskfaktorer.
Stor del av alla demensfall
Enligt forskarna står de nu tolv riskfaktorerna för ungefär 40 procent av alla demensfall.
I vetenskapsradion förklarar Laura Fratiglioni att vissa faktorer kan förebyggas på individnivå medan andra faktorer snarare kräver beslut på en politisk nivå.
- Vetenskapsradion - https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7532272
Källor
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Krister fick diagnosen dystoni efter 9 år
Det tog lång tid för ingenjören Krister Johansson att få rätt diagnos för sina besvär. Han vittnar om en lång utredningsprocess och vårdmöten där kunskapen om rörelsestörningssjukdom dystoni varit låg bland läkare.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.
-
Ulnarisneuropati
Kompression eller skada på nervus ulnaris och är den näst vanligaste entrapmentneuropatin, nervinklämningen.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu