Färre får funktionsnedsättning efter akut stroke
Ett nytt sätt att ta hand om patienter som drabbas av akut stroke har resulterat i effektivare vårdinsatser och förbättrat omhändertagande. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Orsaken till en stroke kan vara en propp i hjärnans stora artärer och för varje minut som artären är stängd dör två miljoner nervceller i hjärnan.
Med akut behandling kan patienterna bli fria från funktionsnedsättning tre månader efter stroken. Mekanisk proppborttagning, så kallad endovaskulär trombektomi (EVT), har visat sig vara den mest effektiva behandlingen.
En förklaring till att det kan dröja innan patienterna får behandling är att majoriteten körs med ambulans till närmaste akutsjukhus, där de utreds för att sedan tas med ny ambulans till universitetssjukhus som utför EVT.
- Historiskt har det funnits fog för detta system. Patienter som inte behöver EVT får bästa vård på närmaste akutsjukhus. Utmaningen har legat i att redan i första ambulansen bedöma vilken vård som krävs, säger Michael Mazya, försteförfattare till studien, biträdande överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Så fungerar den nya metoden vid stroke
I Region Stockholm har det sedan i oktober 2017 testats ett nytt så kallat triagesystem i försök att minska tiden till EVT. Triagen går till enligt följande:
- Genom A2B2-systemet, där A och B står för arm respektive ben, testar ambulanssjuksköterskan svårighetsgraden hos patientens symtom.
- Om patienten inte klarar att hålla upp armen i tio sekunder och benet i fem sekunder handlar det i regel om en svår stroke, som ofta kräver EVT.
- Ambulanssjuksköterskan ringer en strokeläkare för att få kompletterande information och beslut om destination.
- Den preliminära diagnosen gör att läkaren kan läsa på om patientens bakgrund och göra stroketeamet redo.
Resultaten har nu utvärderats och resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology.
Fler blev fria från funktionsnedsättning
Det visade sig att systemet med A2B2-test och telefonsamtal har gjort att 71 procent av patienterna som behöver EVT nu kommer direkt till Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Tidigare var samma siffra 28 procent. Tiden från insjuknande till EVT är nu 2 timmar och 15 minuter, jämfört med 3 timmar och 25 minuter som i det gamla syste
Tidsbesparingen har i sin tur resulterat i att 34 procent av EVT-patienterna blir helt fria från funktionsnedsättning, till skillnad från bara 24 procent i det gamla systemet. Dessutom var patienterna i det nya systemet både något äldre och hade högre svårighetsgrad av stroke.
Nu fortsätter detta arbetssätt inom Region Stockholm och framöver kommer mer omfattande resultat om patienternas utfall presenteras.
- Karolinska institutet - https://nyheter.ki.se/forbattrad-strokevard-med-nytt-omhandertagande
Källor
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Krister fick diagnosen dystoni efter 9 år
Det tog lång tid för ingenjören Krister Johansson att få rätt diagnos för sina besvär. Han vittnar om en lång utredningsprocess och vårdmöten där kunskapen om rörelsestörningssjukdom dystoni varit låg bland läkare.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.
-
Ulnarisneuropati
Kompression eller skada på nervus ulnaris och är den näst vanligaste entrapmentneuropatin, nervinklämningen.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu