Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Njurmedicin

Hyperkalemi


Uppdaterad den: 2020-07-24
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Plasmakalium >5,0 mmol/L bland vuxna.
  • Allvarliga symtom uppträder vanligen vid P-Kalium >6,5 mmol/L.
  • Orsaken till hyperkalemi bör alltid klarläggas, det kan handla om:
    • Effekter av läkemedel, till exempel kaliumintag
    • Rubbad fördelning av kalium mellan intracellulärt och extracellulärt rum
    • Förändrad renal utsöndring av kalium

Epidemiologi

  • Förhållandevis ovanligt i primärvården men är vanligare på sjukhus, där prevalensen anges till 1–10 %
  • I primärvård ses hyperkalemi framförallt hos patienter med njursvikt.

Etiologi och patogenes

  • Kaliumutbyte mellan intracellulärt (95 %) och extracellulärt rum:
    • Insulinbrist, hyperglykemi och hyperosmolalitet
    • Metabol acidos och intracellulär buffring av H+ i utbyte mot K+
    • Läkemedel: digitalis, adrenerga betareceptorantagonister, suxametonium, somatostatin
    • Cellskada: rabdomyolys, brännskador, hemolys, tumörlyssyndrom, inre blödning, dissiminerad intravaskulär koagulation
  • Nedsatt utsöndring i njurarna:
    • Kronisk njursvikt eller akut njurskada
    • Läkemedel: kaliumsparande diuretika, ACE-hämmare/angiotensin II-receptorantagonister, NSAID, trimetoprim, heparin, litium, kalcineurinhämmare
    • Binjurebarkssvikt: Mb Addison och isolerad hypoaldosteronism
    • Hyporenin hypoaldosteronism (typ IV renal tubulär acidos)
    • Kostutlöst hyperkalemi (kaliumtillskott, banan, kaliuminnehållande mineralsalt, proteintillskott) förekommer framförallt vid samtidig njursvikt
  • Effekter av hyperkalemi:
    • Hyperkalemi påverkar membranpotentialen och ger partiell depolarisering
    • Långvarig depolarisering påverkar cellernas excitabilitet och ger varierande grad av muskelsvaghet
    • Den farligaste effekten är hjärtarytmier

ICD-10

  • E87 Andra rubbningar i vätske-, elektrolyt- och syrabasbalans
    • E87.5 Hyperkalemi

Anamnes

  • Ofta asymtomatiskt.
  • Muskelsvaghet.
  • Engagemang av glatt muskulatur kan medföra bukdistension och diarré.
  • Oro och förvirring kan förekomma.
  • Kartlägg kroniska sjukdomar som möjliga utlösande eller medverkande faktorer (njursvikt, diabetes, hjärtsvikt, leversvikt).
  • Bedöm läkemedelsanvändningen.

Kliniska fynd

  • Oftast ospecifika symtom.
  • Muskelsvaghet, eventuellt nedsatta senreflexer.
  • Potentiellt dödlig hyperkalemi:
    • Serumkalium över 6,5–7,5 mmol/L (eventuellt >6,0 mmol/L)
    • Uttalad muskelsvaghet
    • Metabol acidos
    • EKG:frånvaro av P-vågor, breddökade QRS-komplex, eventuellt kammararytmier

Utredning av hyperkalemi

  • Påvisande av oväntad hyperkalemi kräver kontrollprov.
  • P/S-kreatinin, P/S-urea, P/S-glukos, syrabasbalans:
    • Primär metabol acidos ger ofta måttlig hyperkalemi
    • Sekundär metabol acidos uppträder i kombination med höga kaliumvärden

Differentialdiagnoser

  • Pseudohyperkalemi:
    • Kan uppstå vid felaktig provtagning och felaktig förvaring av prover, vilket leder till hemolys av röda blodkroppar
    • Bör bedömas vid hyperkalemi hos en asymtomatisk patient

Behandling av hyperkalemi

  • Vild mild hyperkalemi (<6,0 mmol/L) kan det i vissa fall vara tillräckligt att:
    • Korrigera orsak eller utlösande faktorer
    • Korrigera P/S-Kalium genom att begränsa intag (kost och läkemedel), ändra eller sätta ut läkemedel som är bidragande orsak
    • Öka renal utsöndring med hjälp av loop-diuretika (furosemid)

Läkemedelsbehandling

  • Beror på graden av hyperkalemi, muskelsvaghet och EKG-förändringar.
  • Dosförändring eller utsättning av läkemedel som kan förstärka hyperkalemin vid njursvikt:ACE-hämmare, angiotensin II-antagonister, kaliumsparande diuretika, NSAID, trimetoprim och betareceptorantagonister.

Akutbehandling

  • Vid P/S-Kalium ≥7 mmol/L och/eller EKG-förändringar och/eller svår muskelsvaghet bör akut behandling ske under hjärtrytmövervakning.
  • Stabilisering av hjärtfunktion:
    • Vid P/S-Kalium >7, muskelsvaghet och/eller EKG-förändringar inklusive arytmier, ges 10 mL kalciumglukonat 10 % långsamt intravenöst.
    • Arytmiskyddande effekt, sänker inte P-Kalium. EKG-förändringar kan som regel påvisas inom 2–3 minuter
    • Har kortvarig och endast tillfällig effekt, men behandlingen kan upprepas
    • Vid tecken på, eller misstanke om, hypovolemi ges infusion av isoton NaCl-lösning
  • Flytta kalium intracellulärt (snabb effekt):
    • Starta infusion snabbinsulin (1 E/mL) med infusionspump. Initialt ges 5 E/tim
    • Samtidigt ges infusion glukos 50–100 mg/mL, 1000 mL under cirka 5 timmar
    • Kontrollera P-Glukos och P-Kalium varje timme och justera insulindosen vid behov
  • Adrenerg beta-2-receptoragonist:
    • Kan ges som inhalation i nebulisator, salbutamol 5 mg/mL, 1–2 mL. Har additativ effekt till insulin
    • Bör ske under EKG-övervakning
  • Korrigera acidos:
    • Rekommenderas vid basunderskott >8–10 mmol/L eller pH <7,10, exempelvis infusion natriumbikarbonat 50 mg/mL, 100–200 mL

Sänka totalkalium

  • Behandlingar som flyttar kalium intracellulärt har ingen effekt på totalt kroppskalium men minskar arytmirisken.
  • Totalkalium kan elimineras genom utsöndring i njurarna, dialys eller gastrointestinal eliminering:
    • Ökad renal utsöndring med hjälp av loop-diuretika (furosemid)
    • Resiner peroralt eller som klysma – polystyrensulfonat – sänker totalkalium genom att binda kaliumjoner i tarmkanalen som förs ut via avföringen

Komplikationer

  • Muskelsvaghet som kan progrediera till hypoventilation.
  • Plötslig död på grund av hjärtstopp – kammarflimmer eller asystoli.
  • Metabol acidos.

Prognos

  • Obehandlad är hyperkalemi ett potentiellt livshotande tillstånd.
  • Med adekvat behandling beror prognosen på grundsjukdomen.

Källor

  • Viera AJ. Potassium disorders: hypokalemia and hyperkalemia. Am Fam Physician. 2015 Sep 15;92(6):487-495. PMID: 26371733.
  • Hyperkalemi. Janusinfo Region Stockholm, hämtad 2022-09-12
  • Nyirenda M, Tang JI, Padfield PL, Seckl JR. Hyperkalaemia. Clinical review. BMJ 2009; 339: b4114. PMID: 19854840

Annons
Annons
Annons

Annons