Framtidens kvalitetssäkring inom vården – en direkt länk mellan anställd och beslutsfattare
Vårdpersonal stöter dagligen på problem på sin arbetsplats som påverkar både arbetsmiljön och patientsäkerheten. Medarbetarenkäter är idag det enda medel som de ledande har till sin förfogan för att få feedback. Det är dags för oss att utveckla ett system som på ett enkelt sätt tillåter personal att göra sin röst hörd och samtidigt ge beslutsfattarna möjligheten att identifiera problem. Vi i "Arbetsgruppen för vårdreform" menar att den bristande kommunikationen mellan de anställda och beslutsfattarna måste åtgärdas.
Kommentera gärna debattartiklar på NetdoktorPro, vilka är fristående från NetdoktorPros redaktionella material. Kommentarerna är öppna för medlemmar, det vill säga läkare och läkarstuderande från och med termin 7. Bli medlem här.
De två största grundpelarna inom vården, patientsäkerheten och arbetsmiljön, har på senare tid påverkats av allt mer aggressiva besparingar i landstingens ständiga jakt efter en budget i balans.
En organisation har utvecklats där politiker tvingas fatta snabba beslut baserade på rapporter som oftast inte speglar den verklighet som vi inom vården möter.
På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg skålades det nyligen mellan de olika beslutsfattarna då ett nytt bild- och interventionscentrum fått klartecken till att byggas. Kostnaden förväntas bli 1,3 miljarder kronor.
Ungefär samtidigt blev det också klart att sjukhuset skulle spara 160 miljoner kronor för att uppnå utsatt budget. Besparingar i form av anställningsstopp och omorganisationer med överbeläggningar som resultat.
Detta är ett praktexempel på hur pengar prioriteras fel inom vården. Resurserna omdirigeras från den basala omvårdnaden till spjutspetsvård på bekostnad av personalens hälsa, arbetsmiljön och patientsäkerheten.
Avståndet mellan beslutsfattarna och de som utför det dagliga arbetet är idag så pass stort att inget konkret informationsbyte är möjligt. Beslut fattas baserat på enkäter, analyser och tyckande från ett fåtal priviligerade.
Rörelsen "NEJ till nedskärningar inom vården" och dess centrala arbetsgrupp "Arbetsgruppen för vårdreform", menar på att vi måste minska gapet mellan beslutsfattarna och de anställda. Mycket lärdom finns att inhämta hos de som dagligen arbetar på golvet.
Ett förslag vore en nationell webbportal till vilken personal kan få tillgång. Detta nätverk tillåter alla aktivt anställda att genom sms, email och sociala medier direkt låta sin åsikt blir hörd, stimulera till diskussion och genom konstruktiv kritik förbättra sin egen arbetsplats. Samtidigt kan vårdpersonal från andra dela av landet dela idéer som på detta vis kan leda till bättre vård för alla.
Liknande webbportal är till exempel Crowdmap.com, som under jordbävningen på Haiti 2010 användes så att de olika organisationerna snabbt kunde dela information med varandra om problemområden och direkt dirigera hjälp för de utsatta.
Tekniken finns men viljan saknas inom svensk sjukvård. Det är dags för oss att utveckla ett liknande system som kan möta morgondagens behov. Ett system som lyssnar på vårdpersonalen och prioriterar resurser därefter. I nuläget prioriteras ekonomernas, personalavdelningens och tjänstemännens krav som oftast överskuggar personalens behov.
Om inte ledarna förstår vikten av ett sådant system så är det upp till oss att skapa det.
Arvin Yarollahi
Läkare, initiativtagare
NEJ till nedskärningar inom vården
www.sjukvardsreform.se
-
Obesitas - utredning och behandling
Vid lätt fetma hos övrigt friska personer kan det räcka med de program som erbjuds av kommersiella aktörer. Vid grav fetma bör ett mer fullständigt utrednings- och behandlingsprogram erbjudas i vården inom hälso- och sjukvården.
-
Läkare: Tidig fetmaoperation ger bäst effekt på typ 2-diabetes
I fjol presenterades för första gången evidensbaserade guidelines där kirurgi rekommenderas som en naturlig del i behandlingen av typ 2-diabetes.
-
Överviktig kvinna 54 år - vad gör du?
Helena, 54 år, söker dig på vårdcentralen för att diskutera om fetmaoperation kan vara något för henne. Hon har tablettbehandlad diabetes sedan flera år samt står på antihypertensiv behandling. Hennes vikt är 104 kg och hon är 163 cm lång. Hon har försökt gå ned i vikt ”så länge hon kan minnas”, utan framgång. Vad är Helenas BMI och vad säger du till henne?
-
Behovet av fetmakirurgi underskattas
Nära 300 läkare har hittills genomfört NetdoktorPro:s läkarutbildning om fetmakirurgi och överläkaren Magnus Sundbom kommenterar läkarsvaren.
-
Ögondiabetes stort inom diabetesforskningen
En av de största och mest väl genomförda studierna inom behandling av typ 2-diabetes. Så beskrivs LEADER-studien som presenterades under årets ADA-möte (American Diabetes Association) tidigare i somras. Något som har lett fram till användning av nya läkemedel och personalisering av behandlingen.
-
Fel fokus kan förklara okunskapen inom obesitasvården
Antalet fetmafall ökar både globalt och i Sverige. Samtidigt minskar antalet som erbjuds den mest effektiva behandlingsmetoden. Är det fördomar eller okunskap som styr vårdens beslut? Den frågan får deltagarna under ett seminarium i Almedalen svara på.
-
Läkare: För få erbjuds den mest effektiva fetmabehandlingen
Är det inte dags att börja behandla fetma som en sjukdom och ge patienterna den vård de har rätt till? Det är på tiden, menar överläkaren Magnus Sundbom, professor i gastrointestial kirurgi.
-
"Det finns patienter som tar snabblån för att de inte längre orkar vänta på remiss"
Trots att var femte svensk lider av obesitas saknas nationella riktlinjer för behandling, vilket gör att vården av dessa patienter skiljer sig åt i landet. ”Fetma är en sjukdom som kräver behandling på samma sätt som andra kroniska sjukdomar”, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare på Riksförbundet HOBS.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu