Artärocklusion i retinalkärl
Basfakta
Definition
- Akut retinal ischemi som orsakar ensidigt smärtfritt synbortfall (på engelska anterior ischemic optic neuropathy – AION).1
- Bör betraktas som en variant av stroke.1
- Den centrala retinalartären är en gren av arteria ophtalmica som försörjer näthinnan via de retinala grenarna.2
- Om foveaområdet är involverat leder tillståndet till allvarlig synnedsättning.
Förekomst
- Incidensen är okänd, men uppskattas till runt 1 per 100 000 invånare.3
- Incidensen stiger med åldern.
Etiologi och patogenes
- Orsakerna är samma som för annan kardiovaskulär sjukdom:
- Arterioskleros
- Emboli
- Arteriell hypertension
- Rökning
- Arteriell emboli:4
- Ateroskleros i karotisartärerna är de vanligaste anledningarna till ocklusion i de retinala kärlen, följt av kardiell emboli
- Den centrala retinalartären är påverkad i 58 % av fallen5
- En gren från centralartären är drabbad i 40 % av fallen, och obstruktion av den cilioretinala artären är drabbad i 5 % av fallen
- Från att ischemin uppträder tar det mycket kort tid innan synbortfallet tillkommer3
- Troligtvis tar det, liksom för hjärnvävnad, kort tid innan ischemin ger upphov till skada. Eventuellt tar det endast 12–15 minuter innan irreversibel ganglionskada uppträder6
- Temporalisarterit:
- Bland personer över 70 år är temporalisarterit vanligare än bland yngre individer
Predisponerande faktorer
- Hög ålder2
- Förmaksflimmer
- Ateroskleros
- Diabetes mellitus
- Hyperlipoproteinemi
- Glaukom
- Hypertoni
- Hyperkoagulabilitet
- Migrän
- Rökning
- Regelbunden användning av PDE5-hämmare hos äldre män är associerad med en ökad risk för retinal vaskulär obstruktion.7
ICD-10
- H34 Ocklusion av retinala blodkärl
- H34.0 Transitorisk retinalartärocklusion
- H34.1 Retinal centralartärocklusion
- H34.2 Andra retinalartärocklusioner
- H34.8 Andra specificerade retinala vaskulära ocklusioner
- H34.9 Retinal vaskulär ocklusion, ospecificerad
Diagnos
Diagnoskriterier
- Akut ensidig synförlust med eventuella episoder av tidigare övergående synförlust (amaurosis fugax).
- Oftalmologiska fynd – blek ögonbotten, bomullsaktiga ödem, tunna arterioler
- Körsbärsröd fläck i makula vid centralartärocklusion.
Differentialdiagnoser
- Migränaura:
- Ger akut, övergående dubbelsidig synförlust
- Näthinneavlossning (amotio retinae):
- Ibland har dessa patienter haft ljusfenomen och andra tecken innan avlossning
- Också smärtfritt synbortfall, svårskiljt från artärocklusion
- Centralvenstrombos.
- Temporalisarterit och vaskulit:
- Särskilt viktigt att diagnostisera eftersom det finns specifik behandling
- Temporalisarterit börjar ofta med kraftlöshet, illamående, huvudvärk och feber
- Glaskroppsblödning:
- Oftast diverse ackompanjerande fenomen, inte endast plötslig förlust
- Ofta upplever patienten först små "rörliga" fläckar (mouches volantes) i synfältet som tecken på röda blodkroppar, sedan kommer en skur av små, svarta fläckar eller pyttesmå ringliknande former med uppklarning i mitten
- Optikusneurit:
- Ofta smärta eller obehag vid ögonrörelser
- TIA.
- Stroke.
Anamnes
- Ensidig smärtfri synförlust som uppstår inom några sekunder, snabbt övergående eller permanent.
- En övergående synförlust kan ha skett innan.
- Omfattningen av synförlusten är relaterad till om det är centralartären eller en sidogren som är ockluderad:
- Ocklusion i en sidogren ger ett synfältsbortfall, eventuellt drabbas centrala synen om fovea är inblandad
- Embolin uppträder ofta på morgonen eller på natten.
Kliniska fynd
- Fynden beror på storleken på det ockluderade kärlet, ocklusionens varaktighet och när i förloppet patienten undersöks.
- Pupillen på det drabbade ögat kan reagera dåligt på ljus.6
- Tydligt nedsatt visus, kan klara av fingerräkning.
- I cirka 25 % av fallen med centralartärocklusion är cirkulationen i det retinalkärl som försörjer makula bevarad, och därmed finns viss centralsyn kvar.
Oftalmoskopifynd
- Blek fundus.
- Gråvitt ödem.
- På grund av omkringliggande blekhet framstår fovea som körsbärsröd – i synnerhet vid centralartäremboli.2
- Tunna artärer.
- Vid grenemboli med synfältsbortfall ses ett sektorformat blekt område perifert om embolin.
Retinal infarkt – genomgången ocklusion
- Efter fyra–sex veckor försvinner ödemet och det enda oftalmologiska fyndet är en blek synpapill.
Kompletterande undersökningar i primärvården
- SR och CRP för att utesluta arteria temporalis.
- Undersök med tanke på koagulopati.
- Allmän kardiovaskulär utredning, inklusive diabetes mellitus:
- Förmaksflimmer?
- Karotisstenos?
Andra undersökningar
- Eventuellt ultraljudsundersökning av karotiderna.
- Angiografi på sjukhuset?
- Eventuellt ekokardiografi:
- För att utesluta kardiell orsak till emboli2
- Eventuellt duplex/ultraljud av karotiskärlen:
- För att utesluta karotisemboli
- DT/MRT:
- För att diagnostisera infarkt eller blödning
- Av de med central artärocklusion har upp till 70 % även en cerebral händelse1
När remittera?
- Vid misstanke ska patienten omgående remitteras till akutmottagning.
Behandling
Behandlingsmål
- Förhindra blindhet.
Behandlingen i korthet
- Centralartärocklusoin i retina är ett allvarligt akutmedicinskt tillstånd:
- Mängden undersökningar ska vägas mot behov av snabb behandlingsstart för att rädda synen
- Behandlingen bör påbörjas inom senast 90–100 minuter om det ska ha effekt
- Det finns starka teorier om att det räcker med 12–15 minuter ischemi innan permanent skada sker6
- Dock bör man prova med behandling om det gått mindre än 48 timmar även om prognosen då är kraftigt försämrad
- Spontan normalisering?
- Spontan upplösning av en arteriell tromb verkar kunna ske i vissa fall, siffror mellan 1–15 % finns rapporterade
- Vid grenocklusion får cirka 80 % tillbaka bra syn
- Vid centralocklusion är spontan klinisk förbättring sällsynt, neovaskulisering uppstår hos 3–32 %8
- Dokumentation på effekt:
- Det finns egentligen klent underlag för vilken behandling som bör tillämpas, och om behandlingarna har bra effekt3
- Oavsett effekt är hållningen att man vill prova behandla vid centralartärocklusion men inte vid grenocklusion
- En teori på varför ingen effekt har kunnat ses hittills, är att tiden till ganglion skadas permanent är mycket kortare än man trott så behandlingen alltid sätts in försent
- Patienten bör läggas på rygg vid misstanke om tillståndet.
Läkemedelsbehandling
- Revaskulisering?
- Intrarteriell trombolytisk behandling? Det är oklart om sådan behandlingen har någon nytta8-9
- Konservativa tilltag som man har testat men hittills ej haft stöd i litteraturen:
- Ögonmassage
- Paracentes av de främre kamrarna
- Minskning av det intraoklulära trycket genom att ge acetazolamid eller mannitol intravenöst
- Vasodilaterande mediciner som pentoxifyllin, nitroglycering eller issosorbid dinitrat
- Hyperbar oxygenbehandling
- Kortikosteroider:
- Vid hållpunkter för centraartärsocklusion sekundärt till arteria temporalis bör kortikosteroidbehandling påbörjas omedelbart
- Sekundärprofylax såsom vid TIA och Stroke:
- Anpassas individuellt. Se text om detta
Annan behandling
- Kirurgisk dekompression av nervus optikus har provats, men det saknas dokumentation om behandlingseffekt.10
Förebyggande behandling
- Allmänt förebyggande av kardiovaskulär sjukdom (rökning, hypertension, hyperlipemi, diabetes mellitus).
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Ensidig synförlust som uppstår inom några sekunder, snabbt övergående eller permanent.
- Ibland har tillståndet föregåtts av tillfällig synförlust.
Komplikationer
- Blindhet
Prognos
- Synskärpan vid behandling predikterar vanligtvis för det slutgiltliga resultatet.
- Vid tidig behandling, inom 90 minuter, kan synnedsättningen reverseras.
- Det är alltid viktigt att förebygga synnedsättning i det andra ögat!
- Patienter med arteriell ocklusion i retina har ökad risk för stroke, samma faktor som vid TIA.1
Patientinformation
Vad du bör informera patienten om
I akutfasen
- Vikten av snabb behandling.
- Möjlighet att rädda synen.
Skriftlig patientinformation
Patientföreningar
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Källor
-
Näthinneavlossning, regmatogen
Vid näthinneavlossning lossnar näthinnan från det underliggande pigmentepitelet. Om en näthinneavlossning inte opereras snarast är risken stor för bestående synnedsättning.
-
"Fler bör vaccinera sig mot bältros"
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindquist vid Karolinska Institutet.
-
Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid MS
Överläkare Petra Nilsson svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).
-
Måttliga förväntningar på nya mediciner mot glaukom
Framstegen i behandlingsmetoder av glaukom går långsamt framåt samtidigt som nya läkemedel väntar runt hörnet. Det här diskuterades under Nordiska glaukommötet i Bergen.
-
Fortsatt långa väntetider för glaukompatienter
Orsaken är att botbara åkommor prioriteras högre än kroniska ögonsjukdomar, det menar Boel Bengtsson, docent vid Lunds universitet. Nya och osäkra ST-läkare är sannolikt en annan anledning till att väntetiderna förlängs.