Främmande kropp
Främmande kropp är en av de vanligaste orsakerna till akut besök på en ögonklinik. Åkomman är – i likhet med andra ögonskador – vanligare hos män och drabbar huvudsakligen yngre personer. Symtomen är rodnad i ögonvitan, ökat tårflöde, ljuskänslighet, blefarospasm, samt ”gruskänsla”/främmandekroppskänsla i ögat.
Definition
Främmande material i ögat, som exempelvis ”svetsloppa”, rostflaga, sågspån, färgflaga, organiskt material eller sandkorn.
Indelning
Tillstånden kan indelas utifrån var föremålet sitter: under övre ögonlocket, i konjunktiva/nedre fornix eller på kornea.
Bakgrund och epidemiologi
Främmande kropp är en av de vanligaste orsakerna till akut besök på en ögonklinik. Ytliga korneala främmande kroppar är långt vanligare än djupa eller perforerande. Främmade kropp är – i likhet med andra ögonskador – vanligare hos män, och drabbar huvudsakligen yngre personer. I industrin har man numer fungerande skyddsutrustning på de flesta arbetsplatser, varför arbetsskadorna har minskat och andelen skador som sker på fritiden relativt sett har ökat.
Etiologi och patogenes
Främmande kropp i ögat kan klassificeras som en mindre ögonskada, där en partikel av något slag träffar ögat och fastnar i korneas/konjunktivas epitel, eller under övre ögonlocket. Oftast handlar det om föremål som träffar ögat med hög hastighet, eller varma föremål (oftast metallpartiklar) som bränner fast (svetsning, metallslipning). Frö-skal, insekter, sandkorn etc. kan ofta fastna under övre ögonlocket. Det främmande föremålet inducerar en inflammation med kärlvidgning och ödem i konjunktiva, kornea och ögonlock. Om föremålet inte avlägsnas uppstår så småningom också ofta en inre inflammation i ögat med värk och ljusväg i främre kammaren. Lokal nekros i vävnaden och sekundärinfektion kan också tillstöta.
Klinisk bild
Rodnad i ögonvitan, ökat tårflöde, ljuskänslighet, blefarospasm (”kramp” i musculus orbicularis oculi med oförmåga att öppna ögat), samt ”gruskänsla”/främmandekroppskänsla i ögat.
Diagnostik
Historiken och bakgrunden till händelsen är viktig, bland annat för att utesluta intraokulär främmande kropp. (”Metall mot metall-anamnes” bör leda till misstanke om intraokulär flisa.)
Ögat undersöks helst med spaltlampa. Eversion av övre ögonlocket skall alltid göras om man inte finner en främmande kropp på kornea. Färgning med fluorescein kan visa repor upptill på kornea som styrker misstanken på främmande kropp under övre ögonlocket. Spolning med steril koksaltlösning är värdefullt vid multipla små partiklar.
Ibland har skräpet redan spolats ut av tårflödet, men symtomen kan kvarstå på grund av ytliga repor på kornea. Detta skall dock vara en uteslutningsdiagnos efter noggrann undersökning, inklusive spolning av ögat.
Differentialdiagnoser
Skavkänsla, eller ”känsla av främmande kropp” i ögat kan förekomma vid till exempel torra ögon, konjunktivit (allergisk/virus/bakterier), trichiasis eller kontaktlinsproblem.
Korneal erosion, inklusive recidiverande sådan, ger symtom som vid främmande kropp. Diagnosen fås i dessa fall via anamnes och undersökningsfynd.
En keratit (bakterier, herpesvirus) kan också ge liknande symtom, varför undersökning i spaltlampa är viktig i diagnostiken.
Ännu en viktig differentialdiagnos som inte får missas är intraokulär främmande kropp (arbete med huggmejsel i metall, glassplitter vid trafikolyckor etc.).
Behandling
Främmande kropp på kornea:
Bedöva med tetrakain ögondroppar 1%, avlägsna partikeln med främmandekroppsinstrument. Rostring tas enklast bort med kornealborr.
Främmande kropp under ögonlock:
Övre ögonlocket everteras och partikeln avlägsnas.
Främmande kropp i konjunktiva/multipla, lösa främmande kroppar i konjunktivalsäcken:
Spola ögat med fysiologisk koksaltlösning. Evertera övre ögonlocket.
Efter behandling ges ögonsalva Kloramfenikol 1% x3 eller Fusidinsyra 1% x2 i 3–4 dagar. Överväg eventuellt ögonförband första dygnet; som smärtlindring och för att underlätta läkningen.
Ordentligt fastbränd främmande kropp i kornea, särskilt med centralt läge nära synaxeln, remitteras till ögonspecialist (dagtid). Ge salva enligt ovan i väntan på behandling. Avlägsnandet är oftast mindre traumatiserande nästa dag, då det blir ett ödem kring partikeln.
Prognos/komplikationer
Prognosen är i allmänhet god. Vid fastbränd främmande kropp i kornea i synaxeln finns viss risk för ärrbildning med bestående synpåverkan, varför dessa behandlingar ska förbehållas ögonspecialist.
Patienten skall noggrant informeras om vikten av antibiotikasalva i efterförloppet för att förhindra bakteriell infektion, främst keratit.
Särskilda och/eller förebyggande råd
Vid arbete eller aktiviteter där det är risk att få skräp i ögat skall alltid skyddsglasögon användas (svetsning, slipning, skrapning av målarfärg, högtryckstvätt etc.). Särskilt viktigt vid metall mot metall!
Vidare information
ICD-10
T15.0 - Främmande kropp i kornea
T15.1 - Främmande kropp i konjunktivalsäcken
T15.8 - Främmande kropp i andra och multipla delar av ögats yttre strukturer
T15.9 - Främmande kropp i ögats yttre delar med icke specificerad lokalisation
Referenser
Cronau H, Kankanala RR, Mauger T. Diagnosis and management of red eye in primary care. Am Fam Physician. 2010 Jan 15;81(2):137-44.
Kay-Wilson LG. Localisation of corneal foreign bodies. Br J Ophthalmol. Dec 1992;76(12):741-2.
Newell SW. Management of corneal foreign bodies. Am Fam Physician. Feb 1985;31(2):149-56.
Peate WF. Work-related eye injuries and illnesses. Am Fam Physician. Apr 1 2007;75(7):1017-22.
Augeri PA. Corneal foreign body removal and treatment. Optom Clin. 1991;1(4):59-70.
Wirbelauer C. Management of the red eye for the primary care physician. Am J Med. 2006 Apr;119(4):302-6.
-
Näthinneavlossning, regmatogen
Vid näthinneavlossning lossnar näthinnan från det underliggande pigmentepitelet. Om en näthinneavlossning inte opereras snarast är risken stor för bestående synnedsättning.
-
"Fler bör vaccinera sig mot bältros"
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindquist vid Karolinska Institutet.
-
Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid MS
Överläkare Petra Nilsson svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).
-
Måttliga förväntningar på nya mediciner mot glaukom
Framstegen i behandlingsmetoder av glaukom går långsamt framåt samtidigt som nya läkemedel väntar runt hörnet. Det här diskuterades under Nordiska glaukommötet i Bergen.
-
Fortsatt långa väntetider för glaukompatienter
Orsaken är att botbara åkommor prioriteras högre än kroniska ögonsjukdomar, det menar Boel Bengtsson, docent vid Lunds universitet. Nya och osäkra ST-läkare är sannolikt en annan anledning till att väntetiderna förlängs.