Medicinsk översikt | Ögon

Kornealerosion


Uppdaterad den: 2020-06-24
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Kornealerosion, korneal erosion eller hornhinneerosion är en epitelavskrapning på hornhinnan, vanligen traumarelaterad.

Epidemiologi

  • Vanligt förekommande i primärvården. Vanligt bland lekande barn.

Etiologi och patogenes

  • Kornealerosion uppstår vanligtvis efter ett banalt trauma, till exempel från en trädgren, fingernagel eller en mascaraborste. Det kan också uppstå genom främmande kroppar och kemiska samt fotoelektriska reaktioner.
  • Kontaktlinser kan ge erosioner vid oförsiktig insättning, uttagning eller långvarig användning.

ICD-10

  • S05.0 Skada på konjunktiva och avskrapning på kornea utan uppgift om främmande kropp

Anamnes

  • Vanliga symtom är smärta, ljuskänslighet, känsla av att ha skräp i ögat och tårflöde.
  • Bedömning av skademekanismer som fingernaglar, kvistar och liknande i ögat:
    • Patienten vet inte alltid eller kommer inte ihåg skademekanismen
    • Yrkesmässig exponering för små delar som kan ska ögat (trä, metall)?
  • UV-exponering:
    • Solarium? Svetsning? Titta direkt in i solen? Snöblindhet?
    • Symtomen kommer ofta inom några timmar efter exposition

Kliniska fynd

  • Bedöm pupillerna och pupillreaktioner:
    • En dilaterad, icke-reaktiv pupill eller oregelbunden pupill bör väcka misstanke om penetrerande skada
  • Undersökningen är lättare att utföra med ytanestesi, såsom lidokain/fluorescein eller tetrakain ögondroppar.
  • Ögonsmärta med blefarospasm (oförmåga att öppna ögat) och tårflöde förekommer ofta.
  • Injicerat öga, oftast konjunktivalt, ibland blandat.
  • Erosionen ser matt ut i förhållande till resten av hornhinnans yta, som är blank och speglande.
  • Titta alltid efter främmande föremål, även på insidan av övre ögonlocket:
    • Evertera det övre ögonlocket för att bedöma om det finns en främmande kropp
  • Bedöm om det finns pus eller blod i den främre ögonkammaren.

Utredning av kornealerosion

  • Fluoresceinfärgning:
    • Epiteldefekter färgas av fluorescein
    • Syns bäst med användning av koboltblått ljus som gör att defekter syns som gröna områden; filter för blått ljus finns ofta som ett alternativ i ett vanligt oftalmoskop
  • Undersökning av visus:
    • Synen kan vara något nedsatt i den akuta fasen
    • Markant synnedsättning bör väcka misstanke om allvarligare skada

Differentialdiagnoser

  • Andra traumatiska tillstånd som främmande föremål och (mera sällan) kemiska skador
  • Icke-traumatiskt tillstånd med liknande bild – till exempel herpeskeratit
  • UV-keratit (svetsblänk och snöblindhet)
  • Keratokonjunktivis sicca (torra ögonsyndromet)
  • Störningar i blinkfunktionen

Behandling av kornealerosion

  • Smärtlindring:
    • Eftersom de flesta hornhinneerosioner läker utan komplikationer är smärtlindring den viktigaste behandlingen
    • Perorala analgetika, NSAID
  • Antibiotika i infektionsförebyggande syfte.

Egenbehandling

  • Sluta med kontaktlinser i förekommande fall. Nya, rena linser kan användas när ögat är helt läkt.
  • Gnugga inte i ögonen.

Läkemedelsbehandling

  • Perorala smärtstillande läkemedel:
    • NSAID, till exempel diklofenak eller naproxen
    • Paracetamol
  • Cykloplegika (läkemedel som förlamar ciliärmuskeln):
    • Kan prövas mot smärta
    • Till exempel cyklopentolat
  • Lokala antibiotika:
    • Till exempel:
      • Kloramfenikol ögonsalva 1 cm i konjunktivalsäcken flera gånger dagligen, i början var tredje timme
      • Kloramfenikol ögondroppar 1 droppe 6–8 gånger dagligen. När symtomen lindrats kan installationsfrekvensen minskas
      • Fucithalmic ögondroppar 1 droppe 2 gånger dagligen
    • Behandlingen kan förlängas med 1–2 dagar efter symtomfrihet för att minska risken för recidiv
    • Ögonsalva kan ge nedsatt syn men ge bättre lindring och snabbare läkning
    • Om patienten använder kontaktlinser finns en ökad risk för Pseudomonas aeruginosa:
      • Flera källor anger att ytterligare skydd behövs, som till exempel ciprofloxacin eller tobramycin ögondroppar
  • Indifferenta medel:
    • Ingen bevisad effekt
    • Kan ges vid UV-ljusskada
  • Anestesimedel?
    • Upprepad behandling med ytanestesi kan skada hornhinnan och leda till fördröjd läkning. Det kan också maskera försämrade symtom som bör föranleda en ny bedömning

Annan behandling

  • Ögonbandage?
    • Forskning visar att ögonbandage inte påskyndar läkningen och inte heller ger smärtlindring
    • Kan övervägas hos barn som inte kan låta bli att manipulera ögat
    • Ska undvikas vid användning av kontaktlinser

Komplikationer

  • Ärrbildning och synnedsättning.
  • Korneasår.
  • Recidiverande kornealerosioner.

Prognos

  • Normalt god prognos – små epiteldefekter läker vanligen spontant inom 1–3 dygn om det inte uppstår komplikationer som till exempel infektion.
  • I sällsynta fall kan det bli ett utdraget förlopp med recidiverande erosion.

Källor

  • Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Ögonskador. Medicinskt godkänd: 2018-11-08. (Hämtad 2020-06-23).
  • Ahmed F, House RJ, Feldman BH. Corneal Abrasions and Corneal Foreign Bodies. Prim Care. 2015;42(3):363-375.
  • Wipperman JL, Dorsch JN. Evaluation and management of corneal abrasions. Am Fam Physician. 2013;87(2):114-120.

Annons
Annons
Annons