Recidiverande kornealerosion

Basfakta

Definition

• Vanligt tillstånd som beror på skada på basalmembranet under hornhinneepitelet.
• Återkommande kornealerosioner uppstår veckor till år efter en tidigare skada på hornhinnan.

Förekomst

• Relativt vanligt tillstånd.

Etiologi och patogenes

• Patofysiologin vid detta tillstånd innebär sannolikt att molekylärt material från den initiala skadan avlagras i basalmembranet (Bowman-membranet) i hornhinneepitelet.
• Därför fäster inte epitelcellerna normalt på basalmembranet.
• Vanligtvis är tårvätskan lätt hypotonisk när ögonen är stängda under sömn och epitelcellerna i hornhinnan sväller under natten. Vid recidiverande kornealerosioner slits dessa svullna celler loss från det skadade basalmembranet när ögonlocket öppnas på morgonen.

Predisponerande faktorer

• Epitelial hornhinnedystrofi kan predisponera.

ICD-10

• H18 Andra sjukdomar i hornhinnan
  • H18.8 Andra specificerade hornhinneförändringar

Diagnos

Diagnoskriterier

• Typisk anamnes och kliniska fynd.

Differentialdiagnoser

• Keratit

Anamnes

• Tidigare hornhinneskada, reva från fingernagel, kvist etc.
• Veckor till år senare uppstår en ny, liknande reaktion i det tidigare skadade ögat.
• Uppträder oftast när patienten öppnar ögonen på morgonen:
  • Epitelet rivs loss av ögonlocket eller när patienten gnuggar sig i ögonen
• Obehag, tårflöde.
• Ofta kan patienten inte komma ihåg den ursprungliga skadan.

Kliniska fynd

• Undersökningen underlättas av ytanestesi och färgning med fluorescein.
• Injicerat öga, oftast konjunktivalt, ibland blandat.
• Blefarospasm.
• Erosionen ser matt ut i förhållande till resten av hornhinnans yta, som är blank och glänsande:
  • Förändringen framträder tydligare efter fluoresceinfärgning
  • Ofta är de recidiverande epiteldefekterna små och svåra att se utan spaltlampa
• Titta alltid efter främmande föremål, även på insidan av övre ögonlocket.

När remittera?

• När det råder osäkerhet om diagnosen.
• Om den medicinska behandlingen misslyckas.

Behandling

Behandlingsmål

• Fullständig läkning

Allmänt om behandlingen

• Immobilisering av ögonlocket.
• Standardbehandling som vid vanlig kornealerosion kan provas.
• Lokalt kortison?
  • Det kan ibland vara nödvändigt att inkludera kortison i salvan vid den recidiverande typen (specialistfall)
  • Därför bör allmänläkare antingen remittera till eller rådgöra med ögonläkare före behandlingsstart
• En del patienter kan ha nytta av långvarig användning av en neutral ögonsalva på kvällen i några veckor till månader.

Egenbehandling

• Immobilisering av ögonlocket:
  • Kontinuerlig blinkning förhindrar/fördröjer läkning av epiteldefekten
  • Använd salvbandage som läggs så stramt att ögonlocket inte kan öppnas
  • Bandaget bör sitta på i 12–24 timmar
  • Därefter kan patienten gå över till droppar på dagen och salva på kvällen

Läkemedelsbehandling

• På dagen:
  • Ögonsalva med antibiotika i ögat två till fyra gånger dagligen i en vecka
  • Till exempel kloramfenikol eller fusidinsyra
• På kvällen:
  • Applicering av lokal salva med antibiotika
  • En salva med hyperton koksaltlösning (5 %) eller en salva med vaselin + paraffin, appliceras före sänggåendet i minst en månad:
    • Salvan ökar toniciteten i tårarna och gör epitelcellerna kompakta, så att de fäster bättre i den underliggande basalmembranen

Annan behandling

• Om den medicinska behandlingen inte ger bättring finns tre kirurgiska alternativ som ögonläkaren kan använda:
  • Terapeutisk kontaktlins (bandagelins) på ögat för att garantera optimal läkning, eventuellt efter debridering av det lösa epitelet
  • Mikropunktioner av hornhinnan i det område där de recidiverande erosionerna förekommer
  • Excimerlaser för fototerapeutisk keratektomi i det berörda området

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Recidiverande

Komplikationer

• Ärr på hornhinnan

Prognos

• God

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

• Kornealerosion