Cancerportalen börjar med ALK-genen
Molekylärbiologin har haft stora framgångar för diagnos och behandling av cancer. Men det behövs en samlad kunskapsbank kring specifika signalvägar och vad det innebär att påverka dem. Den nationella cancerportalen är tänkt att bli en sådan.
Icke-småcellig lungcancer betraktades tidigare som en enda sjukdom men med histopatologi kan den delas in i adenocarcinom, skivepitelcancer och andra former. Med hjälp av sekvensning av cancergenomet, något som idag kan göras relativt enkelt på vissa laboratorier, går det sedan att dela upp dessa cancerformer i många fler subtyper. För adenocarcinom är mer än tolv molekylära undergrupper identifierade.
− Två tredjedelar av adenocarcinomen har en signalväg som vi potentiellt kan styra behandling mot idag, sa Simon Ekman, överläkare vid Onkologikliniken, Uppsala Akademiska Sjukhus.
TIPS: Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ESMO (European Society for Medical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Svårt hitta patienter
Överlevnaden i lungcancer kan förbättras med upp till ett år om det går att hitta rätt molekylär defekt och behandla för den, enligt Simon Ekman.
− Men för att lyckas behöver vi ha kompatibla och sökbara system för att hitta patienterna både till studier och till rätt behandling. Problemet med nuvarande register är att det är mycket fokus på ledtider. Frågan är om vi inte har haft för lite fokus på behandlingsdata? Vad händer mellan behandlingsstart och död? Det behöver vi veta på ett samlat sätt.
Simon Ekman och Bengt Westermark vid Uppsala universitet presenterade den nya Cancerportalen.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Det är här den nationella cancerportalen kommer in. Under hösten implementeras de första delarna av cancerportalen för att den ska kunna starta 2015. Målet på kortare sikt är att skapa en forskningsportal med fullständiga kliniska data, speciellt för ovanliga behandlingar med ALK-riktad terapi vid lungcancer. Det ska ge kliniker tillgång till data om tumöreffekter och biverkningar i realtid. Det ska förstås också gå att använda data i retrospektiva studier.
System för målriktad behandling av lungcancer
Till forskningsportalen kopplas kvalitetsregistret för lungcancer, register för histopatologi och ett ALK-specifikt register. Ett molekylärpatologiskt register behöver etableras, med detaljerade data kring analyser och tester. På längre sikt hoppas forskarna att detta ska bli ett etablerat system för även andra former av målriktade behandlingar och andra former av cancer. Det finns också en vision om en nationellt samordnad biobank för lungcancer.
ALK finns i fyra-fem procent av adenocarcinomen och orsakas av ett rearrangemang i ALK-genen. Det så kallade FISH-testet avgör om det är frågan om en ALK-defekt.
− Men testet är dyrt, och det kanske kan ersättas av histopatologi. De som är EGFR-mutationsnegativa ska ändå alltid testas för ALK och patienter ska erbjudas behandling med ALK-hämmare om testet är positivt, något som ska bekräftas med FISH.