Han fick en ny chans med CAR-T-celler
Med ett personifierat läkemedel fick cancersjuka Kenneth en ny chans att överleva. Och så blev det. Det berättar han om i samband med ett seminarium under Folkhälsodalen 2020, där panelen även diskuterar vad som behövs för att kunna rädda fler liv med den här typen av behandling.

För ett år sedan blev den första patienten i Sverige behandlad med andra generationens CAR-T-celler. Patienten heter Kenneth och han delar med sig av sin vårdresa i samband med ett digitalt seminarium under Folkhälsodalen.
Kenneth hade fått diagnosen diffust storcelligt B-cellslymfom och det visade sig att tumören inte svarade på konventionella behandlingar, därav blev han erbjuden att testa en helt ny form av läkemedel.
– Jag blev ganska glad i början, eftersom det inte hade funkat med cellgiftsbehandling. Då kom det en ny chans på något sätt, berättar Kenneth under samtalet med Stephan Mielke, som är medicinskt ledningsansvarig på Centrum för cellterapi och allogen stamcellstransplantation på Karolinska universitetssjukhuset.
KURS - Immunterapi vid lungcancer: Här lär du dig det senaste om immunterapi vid lungcancer »
Behandlingen gav en perfekt respons
Ju längre tiden gick desto mer nervös blev Kenneth och hans familj. Han berättar att behandlingen, som är en engångsbehandling, inte kändes alls. Kenneth observeras noggrant eftersom det finns risk för allvarliga biverkningar men några sådana kom aldrig. Han fick feber och en lättare infektion med inte mer än så och kunde skrivas ut från sjukhuset två veckor senare.
Stephan Mielke instämmer att behandlingen gav en perfekt respons och att det idag inte finns någon tumör kvar. Kenneth berättar att han fortfarande kan känna sig trött men att han är tillbaka i sitt arbete som lärare. Eftersom det är en klinisk prövning följs han noggrant upp och kommer göra under en lång tid.
Skapar nya utmaningar
Samtidigt som CAR-T-behandlingen gav så goda effekter i det här fallet är det fortfarande en klinisk prövning och det är inte säkert att det går lika bra för alla patienter, understryker Stephan Mielke.
– Det är en helt ny form av läkemedel som skapar utmaningar som vi måste ta hand om. Det skapar utmaningar för alla som jobbar kring CAR-T-celler, säger han.
Här ligger Sverige efter andra länder i Europa, menar Gunilla Enblad, professor i onkologi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, samt ordförande i nationella arbetsgruppen för CAR-T inom RCC.
Det blir startskottet för seminariets debattdel - Hur skapar vi en gemensam målsättning för CAR-T i Sverige? Förutom Gunilla Enblad och Stephan Mielke sitter även representanter från bland annat TLV, LIF, NT-rådet och Blodcancerförbundet med i panelen.
Några saker som panelen anser bör göras för CAR-T:
- Sjukvården: Använda kliniska produkter och delta i kliniska prövningar.
- Läkemedelsföretagen: Underlätta introduktionen av läkemedel och arbeta för studier i Sverige.
- Myndigheter/regioner/staten: Underlätta deltagande i studier, arbeta för ny finansieringslösning både av kommersiella produkter och akademisk forskning.
Plattform för CAR-T
Ett sätt att jobba tillsamman med CAR-T är genom SWECARNET (Sweden’s CAR-T Cell Competence Network). Stephan Mielke är projektledare för plattformen.
– Det är något som hjälper oss att förstå utmaningar - att ha en plattform, att träffa varandra, att jobba tillsammans och att se industrin som partner eftersom dem är delaktiga i allt vad vi gör, förklarar han under seminariet.
Idag finns CAR-T-cellsbehandlingen i Stockholm, Uppsala och Lund och den är på väg att erbjudas i Göteborg och Linköping.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
-
Multipelt Myelom
En form blodcancersjukdom där introduktion av nya läkemedel har lett till en trefaldig dubbling av prevalensen från 1980 till 2012.
-
Här är några tidiga symtom vid lungcancer
Primärvårdsläkare såväl som allmänheten kan bli bättre på att observera tidiga symtom vid lungcancer, vilka lätt kan förväxlas med andra tillstånd. Överläkare Mikael Johansson berättar om vad man bör vara uppmärksam på.
-
Lungcancer – är behandlingsgenombrottet här?
I snitt lever bara hälften av de som får en lungcancerdiagnos ett år senare. Att hitta sjukdomen i tid samt effektiv behandling är A och O för prognosen, men samtidigt något som varit svårt att upprätthålla. Idag ser dock förutsättningarna lite annorlunda ut.
-
Det ledde till fler levnadsår med förbättrad livskvalitet
Överlevnaden näst intill fördubblades när patienter med avancerad prostatacancer fick tilläggsbehandling. Det är så pass övertygande resultat att det kan komma att ändra klinisk praxis, menar vår expert Jan-Erik Damber.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.
-
Där pågår flest vs färst kliniska studier
Det finns stora skillnader mellan de europeiska länderna när det gäller tillgång till cancerläkemedel. Detta gäller både nya läkemedel under utveckling, där det finns olika tillgång till att delta i kliniska studier, och redan godkända läkemedel.
-
De här studierna måste vi känna till och diskutera
I sin kongressrapport refererar Henrik Lindman, överläkare i onkologi, kring de viktigaste nyheterna om bröstcancer som lyftes under ESMO 2020. NetdoktorPro frågar honom vad han vill säga till de som inte kunde delta i år.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu