
Otillräckliga metoder försenar diagnos av levercancer
Levercancer diagnostiseras ofta sent i vårdförloppet och när den väl upptäcks finns risk att det är försent för botande behandling. Framförallt är det diffusa symtom som försvårar diagnostiken, men också brister i de metoder som används för att upptäcka levercellscancer påverkar.
I takt med ett ökat välstånd i västvärlden förväntas också antalet fall av skrumplever och levercancer bli fler. Redan nu är hepatocellulär carcinom (HCC) en av de vanligaste orsakerna till cancerrelaterad död i världen och kan till och med bli en av framtidens folksjukdomar.
KURS - Immunterapi vid lungcancer: Här lär du dig det senaste om immunterapi vid lungcancer »
Svårt med tidig diagnos
Levercancer är en svår sjukdom med hög dödlighet och tidig upptäckt är avgörande för framgångsrik behandling. Samtidigt försvårar sjukdomens diffusa symtom diagnostisereringsarbetet och tyvärr är det många fall som upptäcks försent.
Idag vet man mycket om hur symtomen yttrar sig hos patienter som vårdas på slutenvården – men mindre om hur de ser ut i tidigare stadium. När det gäller remisskriterier för standardiserade vårdförlopp bygger dessa ofta på kunskap hämtad från specialistvården. Att applicera detta på cancerpatienter i primärvården blir såklart en utmaning för allmänläkarna då dessa patienter inte alltid speglar den grupp som söker primärt.
Primärvårdens avgörande roll
Arbetet mot att redan i primärvården hitta levercancer är avgörande i kampen mot att fler ska få hjälp i tid. Att tidigt fånga upp riskpatienter möjliggör dessutom preventiva åtgärder i form av regelbundna kontroller och eventuell screening bland patienter med hepatit B och C.
Diagnosmetoder inte bra nog
Förutom att HCC i sig är en svårdiagnostiserad sjukdom är också avsaknaden av tillräckligt bra och känsliga diagnosmetoder en viktig orsak bakom att patienter inte kan få effektiv behandling i tid.
– AFP (alfa-feto protein) är den idag kliniskt mest använda markören för HCC, men endast omkring hälften av alla HCC har förhöjda nivåer av AFP. Riskpatienter med levercirros undersöks oftast med ultraljud 2 gånger per år för att tidigt kunna hitta HCC. Att bara följa AFP i blodet är i många fall inte tillräckligt, säger Robin Zenlander, specialistläkare och doktorand i Klinisk kemi vid Karolinska institutet.
Inte heller avbildingsmetoder så som ultraljud kan ses som bra nog. Dessa är både arbetskrävande och kostsamma, och inte tillgängliga överallt. I arbetet mot att upptäcka levercancer på ett tidigare stadie behövs med andra ord mer forskning och utvecklade diagnostiska metoder. En möjlig väg att gå är genom nya diagnostiska markörer i blodet som på så vis skulle kunna ge mer tillförlitliga blodprov.
– Kan man dessutom göra de här blodproven tillräckligt billiga, kan de också erbjudas mera omfattande och oftare än ultraljud, säger Robin Zenlander.
Hittills inget genomslag
Just nu jobbar många forskargrupper med diagnostiska markörer för HCC, men ingen har hittills kunnat hitta något tillräcklig bra som slagit igenom i den kliniska vardagen.
– Troligtvis kommer man behöva hitta en panel av markörer som tillsammans kan påvisa HCC, säger Robin Zenlander.
Ett annat viktigt forskningsfält i ämnet är inom terapi. Med ökad kunskap om tumörsjukdomars biologi hoppas många på framtida skräddarsydda tumörbehandlingar till varje patienten.
– Men där är vi inte än, säger Robin Zenlander.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
-
Här är några tidiga symtom vid lungcancer
Primärvårdsläkare såväl som allmänheten kan bli bättre på att observera tidiga symtom vid lungcancer, vilka lätt kan förväxlas med andra tillstånd. Överläkare Mikael Johansson berättar om vad man bör vara uppmärksam på.
-
Lungcancer – är behandlingsgenombrottet här?
I snitt lever bara hälften av de som får en lungcancerdiagnos ett år senare. Att hitta sjukdomen i tid samt effektiv behandling är A och O för prognosen, men samtidigt något som varit svårt att upprätthålla. Idag ser dock förutsättningarna lite annorlunda ut.
-
ESMO 2020: Viktigt historiskt moment inom lungcancervården
I sin kongressrapport skriver lungcancerspecialisten Georgios Tsakonas om de viktigaste studierna, största utmaningarna och hetaste områdena inom akademisk lungcancerforskning.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
De här studierna måste vi känna till och diskutera
I sin kongressrapport refererar Henrik Lindman, överläkare i onkologi, kring de viktigaste nyheterna om bröstcancer som lyftes under ESMO 2020. NetdoktorPro frågar honom vad han vill säga till de som inte kunde delta i år.
-
ESMO 2020 – Nya steg i kampen mot bröstcancer
Flera viktiga bröstcancerstudier och nya spännande läkemedel, varav två förväntas bli godkända i Europa inom kort. Det skriver överläkare Henrik Lindman om i sin kongressrapport från ESMO här.
-
Så kan bröstcancervården bli mer jämlik
Ta fram lathundar för tunga vårdprogram och korta processen så att patienterna snabbare får tillgång till nya effektiva läkemedel. Det tycker Leif Klint, onkolog och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, skulle göra den svenska bröstcancervården ännu bättre och mer jämlik.
-
Tillgången till effektiv cancerbehandling skiljer sig åt i landet
Immunterapi med CAR-T är idag en överlevnadsmöjlighet för svårt sjuka cancerpatienter. Tillgången till behandlingen ser dock väldigt olika ut, berättar hematologen Olle Werlenius.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu