Det här hjälpte kvinnor att få barn efter bröstcancer
Det finns en tydlig koppling mellan fertilitetsbevarande behandling och sannolikheten att få barn efter bröstcancer. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet, som understryker vikten av att bra rådgivning för unga kvinnor som diagnostiserats med cancer.
Så upplever bröstcancerpatienter sin vård och behandling
Tidigare webbinarium om Nationellt vårdprogram bröstcancer - vad innebär det för patienten?
Av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer är upp till tio procent yngre än 45 år. Många av dessa kvinnor har inte avslutat eller inte ens påbörjat sin familjebildning när de får sin cancerdiagnos. Bröstcancerbehandling som ofta inkluderar kemoterapi och mångårig hormonbehandling kan skada äggstockarna och resultera tidigare klimakterium.
Därför är kunskap om möjligheten att skaffa barn efter cancerbehandling mycket viktig för kvinnor som drabbas av bröstcancer i fertil ålder.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Över dubbelt så många fick barn efter åtgärd
I en ny studie följde forskarna alla kvinnor med bröstcancer som genomgått fertilitetsbevarande åtgärder vid svenska universitetssjukhus mellan 1994 och 2017. Med fertilitetsbevarande åtgärder innebär i det här fallet nedfrysning av obefruktade eller befruktade ägg (embryon) samt små bitar av äggstocksvävnad. Forskarna jämförde barnafödandet hos dessa 425 kvinnor med en matchad kontrollgrupp på 850 bröstcancerpatienter som saknade dessa åtgärder.
Det visade sig att barnafödslar var mer än dubbelt så vanliga i gruppen som hade fått fertilitetsbevarande åtgärder. Cirka fem år efter diagnos hade 23 procent av kvinnorna som fryst ner ägg eller äggstocksvävnad minst ett barn, jämfört med nio procent av kvinnorna i kontrollgruppen. Av de kvinnor som kunde följas i tio år födde 41 procent minst ett barn medan motsvarande siffra för kvinnorna utan fertilitetsbehandling var 16 procent.
Resultaten är nu publicerade i tidskriften JAMA Oncology.
Avancerad njurcellscancer - Hur tänka kring behandling?
De senaste åren har nya behandlingsmöjligheter för njurcancerpatienter gett hopp om förbättrade framtidsutsikter och längre överlevnad för njurcancerpatienter.
Saknade viss information om patienterna
Ett fynd som överraskade forskarna var att dödligheten var lägre i gruppen med fertilitetsbevarande åtgärder (5,3 procent) jämfört med kontrollgruppen (11,1 procent). Samtidigt går det inte att dra några slutsatser om orsakssambandet utifrån de registerdata som de analyserade. Det beror på att detaljerade data om sjukdomsspecifik överlevnad inte kunde analyseras, utan endast den totala överlevnaden.
Ännu en brist som forskarna lyfter är avsaknaden av information om varför kvinnorna i kontrollgruppen inte genomförde fertilitetsbevarande behandling – samt om de, när de fick sin bröstcancerdiagnos, önskade att få barn i framtiden.
– Det är möjligt att skillnaden i barnafödslar till viss del kan bero på att önskan, och inte bara förmågan, att skaffa barn skilde sig mellan grupperna. Detta är något som framtida forskning får utvisa. Vi kan dock dra slutsatsen att fertilitetsbevarande åtgärder är säkra vid bröstcancer och att det finns en koppling mellan denna behandling och sannolikheten att föda barn efter bröstcancer, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, en av författarna bakom studien och forskare vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Rådgivning viktigt för unga kvinnor som drabbas av bröstcancer
I Sverige idag ska fertilitetsbevarande behandling erbjudas kostnadsfritt till alla kvinnor under 40 år som har max ett barn och får en sjukdom där behandlingen innebär risk för minskad eller förlorad fertilitet.
Forskarna hoppas att slutsatserna av studien kan bidra till att öka kunskapsläget så att fler kvinnor med bröstcancer som vill ha biologiska barn kan fatta informerade beslut i samråd med sin läkare.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
- Karolinska institutet - https://nyheter.ki.se/frysta-agg-och-aggstocksvavnad-hjalpte-kvinnor-att-fa-barn-efter-brostcancer
Källor
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
Val av behandling vid njurcancer: ”Ofta svårt”
Eftersom behandling vid avancerad njurcancer förändrats mycket de senaste åren, har NetdoktorPro tillsammans med Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, tagit fram en fortbildning för onkologer och urologer. Fortbildningen tar bland annat upp ett ...
-
Vårdprogrammet för njurcancer: ”Ska vara ett levande dokument”
Behandlingsutvecklingen har varit betydande de senaste åren inom området njurcancer. Så hur går arbetet till när man uppdaterar vårdprogrammet och hur ofta görs det? Här förklarar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset.
-
Adjuvant behandling vid njurcellscancer – hur ska man se på den data som finns?
Bör man ge patienter med hög återfallsrisk adjuvant behandling vid njurcellscancer eller inte? Svaret är inte glasklart, då studier med liknande upplägg fått olika resultat. I klippet här nedan berättar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset mer o...
-
Forskare utreder – finns det samband mellan tatueringar och cancer?
Parallellt med att allt fler tatuerar sig ökar också antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna. Nu utreder forskare vid Lunds Universitet eventuella samband mellan just tatueringar i kombination med sol och cancer.