Forskningen om prostatacancer ökar i Sverige
Ansökningarna för svenska forsknings- och utvecklingsprojekt om prostatacancer har aldrig varit så många och hållit så hög kvalitet som i år, enligt prostatacancerförbundet. I en intervju berättar professor Jan-Erik Damber om vad som står i fokus inom prostatacancerforskningen i Sverige just nu.
Så upplever bröstcancerpatienter sin vård och behandling
Tidigare webbinarium om Nationellt vårdprogram bröstcancer - vad innebär det för patienten?
I samband med Mustaschkampen 2020 lyfter prostatacancerförbundet forskningsområdet och vad det innebär för patienterna. I år har förbundet delat ut tio miljoner kronor till svenska forsknings- och utvecklingsprojekt inom prostatacancerområdet, vilket är två miljoner mer än vid samma tidpunkt i fjol.
– Inriktningen för de projekt som fått anslag är att hitta nya metoder för bättre diagnos och behandling, säger Jan-Erik Damber, professor i urologi vid Sahlgrenska akademin och ledamot av förbundets forskningsråd.
I ett pressmeddelande svarar han på vilka de tre viktigaste anledningarna är till att forska om prostatacancer.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
1. Förbättrad diagnostik
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen bland män i Sverige och tar även flest liv. Tidig diagnos är avgörande för sjukdomens prognos. Genom att ta fram bättre bildteknik och nya markörer kan cancern upptäcks i ett tidigt stadium.
Avancerad njurcellscancer - Hur tänka kring behandling?
De senaste åren har nya behandlingsmöjligheter för njurcancerpatienter gett hopp om förbättrade framtidsutsikter och längre överlevnad för njurcancerpatienter.
2. Bättre behandlingsmetoder vid spridd prostatacancer
Varje år avlider omkring 2 300 män av prostatacancer. Under de senaste åren har stora framsteg gjorts för att bromsa spridd cancersjukdom och minska svåra biverkningar. Forskningen antyder att det på lång sikt finns möjlighet att genom immunbehandling kunna bota sjukdomen.
3. Uppföljning och rehabilitering
Idag lever över 120 000 män med prostatacancer och antalet ökar. Detta beror till stor del beror på att sjukdomen ofta kan behandlas och hållas under kontroll under många år. Kirurgi och strålning är de vanligaste metoderna men båda innebär ofta sänkt livskvalitet. Förutom den psykiska påfrestning som en cancersjukdom alltid innebär får många patienter biverkningar i form av läckage och nedsatt sexuell förmåga. För att bättre kunna följa upp och ge bra rehabilitering krävs hitta nya metoder och arbetssätt.
Nu satsas det alltså rekordmycket på forskning inom området. Enligt förbundet har ansökningarna för svenska forsknings- och utvecklingsprojekt om prostatacancer aldrig varit så många och hållit så hög kvalitet som det här året.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
- Prostatacancerförbundet - https://prostatacancerforbundet.se/press/#/press releases/forskning-inom-prostatacancer-minskar-lidande-och-raeddar-liv
Källor
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
Val av behandling vid njurcancer: ”Ofta svårt”
Eftersom behandling vid avancerad njurcancer förändrats mycket de senaste åren, har NetdoktorPro tillsammans med Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, tagit fram en fortbildning för onkologer och urologer. Fortbildningen tar bland annat upp ett ...
-
Vårdprogrammet för njurcancer: ”Ska vara ett levande dokument”
Behandlingsutvecklingen har varit betydande de senaste åren inom området njurcancer. Så hur går arbetet till när man uppdaterar vårdprogrammet och hur ofta görs det? Här förklarar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset.
-
Adjuvant behandling vid njurcellscancer – hur ska man se på den data som finns?
Bör man ge patienter med hög återfallsrisk adjuvant behandling vid njurcellscancer eller inte? Svaret är inte glasklart, då studier med liknande upplägg fått olika resultat. I klippet här nedan berättar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset mer o...
-
Forskare utreder – finns det samband mellan tatueringar och cancer?
Parallellt med att allt fler tatuerar sig ökar också antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna. Nu utreder forskare vid Lunds Universitet eventuella samband mellan just tatueringar i kombination med sol och cancer.