Genetiska riskfaktorer för gliom är nu identifierade
I den hittills största studien av maligna hjärntumörer undersökte forskarna genetiska markörer, vilket skulle kunna förbättra diagnostiken av aggressiv gliom.
Så upplever bröstcancerpatienter sin vård och behandling
Tidigare webbinarium om Nationellt vårdprogram bröstcancer - vad innebär det för patienten?
Årligen får omkring 1 100 personer i Sverige diagnosen hjärntumör, där den vanligaste och mest aggressiva formen är glioblastom. Överlevnaden för dessa patienter är i genomsnitt 12 till 15 månader efter att de fått sin diagnos. Detta då kunskapen om riskfaktorer för att utveckla gliom hittills varit begränsad. Men i en ny forskningsstudie, publicerad i tidskriften Nature Genetics, bekräftades 13 tidigare identifierade genetiska markörer och dessutom upptäcktes 13 nya riskfaktorer som kopplats till gliom.
– I den här studien har vi för första gången identifierat tydliga skillnader mellan genetiska riskfaktorer för mera aggressiva respektive mindre aggressiva gliom, säger Beatrice Melin, professor i onkologi vid Institutionen för strålningsvetenskaper på vid Umeå universitet, samt försteförfattare av studiens artikel.
– Att vi nu hittat och bekräftat en uppsättning genetiska riskfaktorer inblandade i utvecklingen av gliom gör att vi får en bättre genetisk bild av sjukdomen och därmed en större förståelse för vem som befinner sig inom riskzonen för att drabbas.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Utveckla bättre monitorering, diagnostisering och behandling
Bakom forskningsstudien står ett internationellt team av hjärntumörforskare vid 14 olika internationella forskningscentra. Tillsammans har de analyserat miljontals genetiska variationer från runt 12 500 individer med gliom och 18 000 friska personer, vilka de har jämfört. Fyndet ger förhoppningar om att på lång sikt kunna utveckla bättre monitorering, diagnostisering och behandling av hjärntumörer. Men för att göra detta återstår mer forskning kring vilken biologisk funktion generna har.
– De genetiska markörer vi upptäckt är kopplade till en högre risk att utveckla hjärntumörer, men varje enskild markör innebär i sig bara en liten riskökning. Vi är nu intresserade av att se vilka samband som finns mellan de här ärftliga genetiska varianterna och de genetiska profilerna i patienters hjärntumörer. Om vi kan se samband kan vi bättre förstå hur olika sorters gliom uppkommer, säger Beatrice Melin.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
Avancerad njurcellscancer - Hur tänka kring behandling?
De senaste åren har nya behandlingsmöjligheter för njurcancerpatienter gett hopp om förbättrade framtidsutsikter och längre överlevnad för njurcancerpatienter.
- Umeå Universitet - http://www.medfak.umu.se/om-fakulteten/aktuellt/nyhetsvisning/genetiska-riskfaktorer-for-hjarntumorer-skulle-kunna-forbattra-diagnostik.cid280880
Källor
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
Val av behandling vid njurcancer: ”Ofta svårt”
Eftersom behandling vid avancerad njurcancer förändrats mycket de senaste åren, har NetdoktorPro tillsammans med Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, tagit fram en fortbildning för onkologer och urologer. Fortbildningen tar bland annat upp ett ...
-
Vårdprogrammet för njurcancer: ”Ska vara ett levande dokument”
Behandlingsutvecklingen har varit betydande de senaste åren inom området njurcancer. Så hur går arbetet till när man uppdaterar vårdprogrammet och hur ofta görs det? Här förklarar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset.
-
Adjuvant behandling vid njurcellscancer – hur ska man se på den data som finns?
Bör man ge patienter med hög återfallsrisk adjuvant behandling vid njurcellscancer eller inte? Svaret är inte glasklart, då studier med liknande upplägg fått olika resultat. I klippet här nedan berättar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset mer o...
-
Forskare utreder – finns det samband mellan tatueringar och cancer?
Parallellt med att allt fler tatuerar sig ökar också antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna. Nu utreder forskare vid Lunds Universitet eventuella samband mellan just tatueringar i kombination med sol och cancer.