Så bör info om ärftlig cancerrisk förmedlas
Nio av tio svenskar vill veta om de har förhöjd ärftlig risk för cancer. Det visar en ny studie från Umeå universitet, där deltagarna även svarar på hur de vill få beskedet och om de skulle dela med sig av informationen till sin släkt.
Så upplever bröstcancerpatienter sin vård och behandling
Tidigare webbinarium om Nationellt vårdprogram bröstcancer - vad innebär det för patienten?
Om ett test idag bekräftar att en person har ärftlig risk för att få cancer ges personen möjlighet att delta i kontrollprogram och i vissa fall erbjudas förebyggande behandling. Men det bygger förstås på att personen nås av information. Idag är standardrutinen att den som genomgått genetisk utredning, och visar sig ha en förhöjd ärftlig cancerrisk, uppmanas informera sin släkt om riskerna och om möjligheten att testa sig.
I den aktuella studien svarade närmare tusen svenskar på en enkät där de fick ta ställning till om de skulle vilja veta om de har en ärftlig cancerrisk hur de i så fall skulle vilja få informationen. De ombads även svara på om de skulle vilja dela med sig av information om de själva gjort en genetisk utredning och funnit en förhöjd ärftlig cancerrisk.
– Att känna till förhöjd ärftlig risk ger möjligheter att förebygga eller tidigt upptäcka vissa cancersjukdomar. Därför är det värdefullt att veta om och hur människor vill ha sådan information, säger Anna Rosén, specialistläkare i klinisk genetik vid Umeå universitet och forskningsledare för studien, i ett pressmeddelande.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Vill att vården informerar om cancerrisken
Resultatet visade att nio av tio svenskar både vill få, och även dela med sig av, information om en ärftlig cancerrisk till sin släkt.
Något som förvånade forskarna var av vem deltagarna ville få informationen. Majoriteten föredrog att få den från hälso- och sjukvården direkt, snarare än från en familjemedlem eller släkting. De flesta skulle vilja bli informerade via brev eller på telefon.
Det har på senare år varit omdiskuterat hur sjukvården ska hantera genetisk information som kan hjälpa till att förebygga allvarlig sjukdom. Idag är ett antal genvarianter som medför förhöjd cancerrisk kända. Och de kan upptäckas med ett enkelt blodprov – en teknik som används alltmer inom sjukvården.
Avancerad njurcellscancer - Hur tänka kring behandling?
De senaste åren har nya behandlingsmöjligheter för njurcancerpatienter gett hopp om förbättrade framtidsutsikter och längre överlevnad för njurcancerpatienter.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
- Umeå universitet - https://www.umu.se/nyheter/svenskar-vill-veta-risk-for-arftlig-cancer_9788523/
Källor
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
Val av behandling vid njurcancer: ”Ofta svårt”
Eftersom behandling vid avancerad njurcancer förändrats mycket de senaste åren, har NetdoktorPro tillsammans med Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, tagit fram en fortbildning för onkologer och urologer. Fortbildningen tar bland annat upp ett ...
-
Cancervaccin tillsammans med immunterapi effektiv mot malignt melanom
Kombinationen av cancervaccin och immunterapi minskar risken för återfall eller död bland patienter med malignt melanom. Det visar färska resultat från en stor fas II-studie.
-
Flera viktiga framsteg inom dermatologi: Snart kan “känslig hud” bli en egen diagnos
Mycket har hänt inom det dermatologiska fältet under senare år, och patienter erbjuds både fler och effektivare behandlingar än någonsin tidigare. Här delar dermatologen Ada Girinta med sig av sina tankar kring utvecklingen och ger sin spaning framåt på området.
-
Studie: Immunterapi mest effektiv på morgonen
Tidiga analyser av data tyder på att effekten av immunterapi är bäst på morgonen. Det innebär att behandlingens tidpunkt kan vara av stor betydelse.