Så bör info om ärftlig cancerrisk förmedlas
Nio av tio svenskar vill veta om de har förhöjd ärftlig risk för cancer. Det visar en ny studie från Umeå universitet, där deltagarna även svarar på hur de vill få beskedet och om de skulle dela med sig av informationen till sin släkt.
Lär dig mer om skelettmetastaser
I en fortbildning från NetdoktorPro får du den senaste kunskapen om skelettmetastaser. utbildningen består av ett patientfall i fem delar, med kontrollfrågor som följs av ett kortare resonemang kring de olika svarsalternativen.
Om ett test idag bekräftar att en person har ärftlig risk för att få cancer ges personen möjlighet att delta i kontrollprogram och i vissa fall erbjudas förebyggande behandling. Men det bygger förstås på att personen nås av information. Idag är standardrutinen att den som genomgått genetisk utredning, och visar sig ha en förhöjd ärftlig cancerrisk, uppmanas informera sin släkt om riskerna och om möjligheten att testa sig.
I den aktuella studien svarade närmare tusen svenskar på en enkät där de fick ta ställning till om de skulle vilja veta om de har en ärftlig cancerrisk hur de i så fall skulle vilja få informationen. De ombads även svara på om de skulle vilja dela med sig av information om de själva gjort en genetisk utredning och funnit en förhöjd ärftlig cancerrisk.
– Att känna till förhöjd ärftlig risk ger möjligheter att förebygga eller tidigt upptäcka vissa cancersjukdomar. Därför är det värdefullt att veta om och hur människor vill ha sådan information, säger Anna Rosén, specialistläkare i klinisk genetik vid Umeå universitet och forskningsledare för studien, i ett pressmeddelande.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Vill att vården informerar om cancerrisken
Resultatet visade att nio av tio svenskar både vill få, och även dela med sig av, information om en ärftlig cancerrisk till sin släkt.
Något som förvånade forskarna var av vem deltagarna ville få informationen. Majoriteten föredrog att få den från hälso- och sjukvården direkt, snarare än från en familjemedlem eller släkting. De flesta skulle vilja bli informerade via brev eller på telefon.
Det har på senare år varit omdiskuterat hur sjukvården ska hantera genetisk information som kan hjälpa till att förebygga allvarlig sjukdom. Idag är ett antal genvarianter som medför förhöjd cancerrisk kända. Och de kan upptäckas med ett enkelt blodprov – en teknik som används alltmer inom sjukvården.
Kurs: Immunterapi vid lungcancer
Ta del av en unik fortbildning om immunterapi vid lungcancer och få kunskap om nya behandlingsalternativ.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
- Umeå universitet - https://www.umu.se/nyheter/svenskar-vill-veta-risk-for-arftlig-cancer_9788523/
Källor
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
IPÖ ger information om spridd bröstcancer
Idag saknas information om patienter med spridd bröstcancer i det nationella bröstcancerregistret. Men nu är detta på gång, beskriver Maria Ekholm, överläkare på onkologkliniken i Jönköping, tillika ordförande i arbetsgruppen för Individuell patientöversikt (IPÖ) Bröstcancer.
-
Patientversion av nationella vårdprogrammet bröstcancer
“Det här är en viktig insats eftersom den ger möjlighet till patienter att förstå vad som ligger till grund för behandlingsbeslut och rekommendationer”, säger Antonios Valachis, överläkare vid Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro samt regional representant i vårdprogramgruppen för bröstcancer.
-
Följ fem patientfall om njurcancer i ny fortbildning
“Vårt sätt att tänka kring behandling vid metastaserad njurcancer har ändrats tydligt senaste åren och året, och därför är utbildningen högaktuell”, säger Magnus Lindskog, docent och överläkare i urologisk onkologi.
-
Progesteronreceptorhämmare kan minska risken för agressiv bröstcancer
Forskare från bland annat Karolinska Institutet har funnit ett nytt typ av läkemedel med potential att minska risken för aggressiv bröstcancer.
-
Ännu ett läkemedel mot bröstcancer subventioneras från maj
Från och med första 1 maj ska en tilläggsbehanlding till de aktiva substanserna trastuzumab och kapecitabin ingå i högkostnadsskyddet. Det enligt beslut från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.