Så kan bröstcancer upptäckas i framtiden
För att tidigt kunna diagnostisera bröstcancer och minska dödligheten kallas alla kvinnor i åldrarna 40–74 år till undersökning med mammografi. I framtiden kan metoden dock komma att se lite annorlunda ut, en ny metod för att upptäcka bröstcancer håller nämligen på att forskas fram på Chalmers.

Lär dig mer om skelettmetastaser
I en fortbildning från NetdoktorPro får du den senaste kunskapen om skelettmetastaser. utbildningen består av ett patientfall i fem delar, med kontrollfrågor som följs av ett kortare resonemang kring de olika svarsalternativen.
I en fortbildning från NetdoktorPro får du den senaste kunskapen om skelettmetastaser. utbildningen består av ett patientfall i fem delar, med kontrollfrågor som följs av ett kortare resonemang kring de olika svarsalternativen.Lär dig mer om skelettmetastaser
Vid screening med digital mammografi, som idag är standard i Sverige, ställer kvinnan sig framför apparaten. Ett bröst i taget läggs på en digital röntgenplatta och en annan skiva pressas ned mot bröstet. Medan bröstet kläms ihop tas bilder av brösten, ett i taget. Sammanpressningen av brösten är viktig för att få bra bildkvalitet och för att minska stråldosen. Det kan göra ont medan bröstet pressas ihop, men alla tycker inte det.
I framtiden kan dock metoden se annorlunda ut. På Chalmers forskas det nämligen på en metod där man istället ska kunna upptäcka cancertumörer med hjälp av mikrovågor.
– Patienten får lägga sig på en brits och lägga bröstet i en tank med vätska. I där finns också antenner. Sen låter vi antennerna i tur och ordning sända och ta emot mikrovågssignaler, säger Andreas Fhager som är docent i biomedicinsk elektromagnetik, till SVT Nyheter Väst.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Ofarlig, smärtfri och bra vid täta bröst
Enligt Andras Fhager är tekniken med mikrovågor helt ofarlig och smärtfri. Metoden ska också vara bra för att upptäcka tumörer i så kallade täta bröst.
Täta bröst, eller mammografisk täthet som det också kallas, är det vita man kan se inuti brösten på en mammografibild. Brösttätheten utgörs av bröstkörtelvävnad och bindväv. Hos unga kvinnor är täta bröst normalt utan att innebära ökad risk för cancer. Men med åren omvandlas "tätheten" till fett, vilket är en naturlig del av åldrandet, processen går dessutom extra snabbt under klimakteriet. Hos vissa kvinnor minskar dock inte tätheten i brösten, och brösttätheten kan då hålla i sig långt upp i åldrarna. Dessa kvinnor kan ha ökad risk för cancer. Hög täthet gör det även svårare att upptäcka cancer vid en vanlig mammografiundersökning, eftersom cancern också är ”vit” på mammografibilderna. Enligt Bröstcancerrapporten 2019 är risken för bröstcancer fyra till sex gånger högre hos kvinnor med mycket täta bröst, jämfört med kvinnor som har låg täthet. Här kan du läsa mer om rapporten.
– Mikrovågstekniken skulle vara bättre lämpad än traditionell mammografi för att hitta tumörer hos kvinnor med så kallade täta bröst, säger Andreas Fhager i ett pressmeddelande från Chalmers.
– Bilderna vi får ut visar ett tvärsnitt av bröstet i många lager, och ingen tumör kan då gömma sig genom att vara dold bakom annan körtelvävnad. Även mycket små tumörer kan upptäckas, säger han.
Projektet startade 2001 och inom ett år räknar man med att en färdig prototyp för kliniska försök ska vara klar, rapporterar SVT Nyheter Väst.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
- Chalmers - https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mikrovagor-kan-upptacka-tumorer-i-tata-brost.aspx
- SVT Nyheter Väst - https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/mikrovagor-kan-upptacka-tumorer-i-tata-brost
Källor
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
IPÖ ger information om spridd bröstcancer
Idag saknas information om patienter med spridd bröstcancer i det nationella bröstcancerregistret. Men nu är detta på gång, beskriver Maria Ekholm, överläkare på onkologkliniken i Jönköping, tillika ordförande i arbetsgruppen för Individuell patientöversikt (IPÖ) Bröstcancer.
-
Patientversion av nationella vårdprogrammet bröstcancer
“Det här är en viktig insats eftersom den ger möjlighet till patienter att förstå vad som ligger till grund för behandlingsbeslut och rekommendationer”, säger Antonios Valachis, överläkare vid Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro samt regional representant i vårdprogramgruppen för bröstcancer.
-
Följ fem patientfall om njurcancer i ny fortbildning
“Vårt sätt att tänka kring behandling vid metastaserad njurcancer har ändrats tydligt senaste åren och året, och därför är utbildningen högaktuell”, säger Magnus Lindskog, docent och överläkare i urologisk onkologi.
-
Progesteronreceptorhämmare kan minska risken för agressiv bröstcancer
Forskare från bland annat Karolinska Institutet har funnit ett nytt typ av läkemedel med potential att minska risken för aggressiv bröstcancer.
-
Ännu ett läkemedel mot bröstcancer subventioneras från maj
Från och med första 1 maj ska en tilläggsbehanlding till de aktiva substanserna trastuzumab och kapecitabin ingå i högkostnadsskyddet. Det enligt beslut från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.