Täta bröst ger ökad risk för cancer
Täta bröst eller mammografisk täthet är det vita man kan se inuti brösten på en mammografibild. Har man hög täthet kan man också ha ökad risk för bröstcancer. Individanpassad bröstcancerscreening bör därför införas, skriver Bröstcancerförbundet i årets bröstcancerrapport.

Så upplever bröstcancerpatienter sin vård och behandling
Tidigare webbinarium om Nationellt vårdprogram bröstcancer - vad innebär det för patienten?
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Alla kvinnor mellan 40-74 år kallas till mammografi, vanligtvis vartannat år. Mammografi betyder att man undersöker kvinnors bröst med hjälp av en speciell röntgenapparat. Sedan tittar läkare på röntgenbilderna för att se om de ser några förändringar. Enligt Bröstcancerförbundet upptäcks cirka 60 procent av bröstcancrarna vid mammografiscreening. Men med mammografi kan det dock vara svårt att upptäcka tumörer hos kvinnor som har täta bröst.
Täta bröst, eller mammografisk täthet som det också kallas, är det vita man kan se inuti brösten på en mammografibild. Brösttätheten utgörs av bröstkörtelvävnad och bindväv. Hos unga kvinnor är täta bröst normalt utan att innebära ökad risk för cancer. Men med åren omvandlas körtlar och bindväv till fett, vilket är en naturlig del av åldrandet. Denna process går extra snabbt under klimakteriet.
Men hos vissa kvinnor minskar inte tätheten i brösten, och brösttätheten kan då vara långt upp i åldrarna. Dessa kvinnor kan ha ökad risk för cancer. Hög täthet gör också det svårare att upptäcka cancer vid en vanlig mammografiundersökning, eftersom cancern också är ”vit” på mammografibilderna. Enligt Bröstcancerrapporten 2019 är risken för bröstcancer fyra till sex gånger större hos kvinnor med mycket täta bröst, jämfört med kvinnor som har låg täthet.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Få känner till begreppet ”täta bröst”
Trots att hög brösttäthet är en riskfaktor för bröstcancer är det få kvinnor som känner till det.
I en Novus-undersökning som gjorts på uppdrag av Bröstcancerförbundet, uppger tre av fyra kvinnor mellan 40-74 år att de aldrig hört begreppet tidigare. Undersökningen visar också att åtta av tio tillfrågade kvinnor vill veta om de har låg eller hög risk att drabbas av bröstcancer, och mer specifikt om de har täta bröst eller inte.
Avancerad njurcellscancer - Hur tänka kring behandling?
De senaste åren har nya behandlingsmöjligheter för njurcancerpatienter gett hopp om förbättrade framtidsutsikter och längre överlevnad för njurcancerpatienter.
Trots olika täthet erbjuds samma typ av undersökning
Kvinnor i Sverige har erbjudits bröstcancerscreening sedan 1990-talet och sedan dess har rutinerna sett ungefär likadana ut. Alla kvinnor erbjuds samma undersökning, mammografi, oavsett hur deras mammografisk täthet ser ut. Men Bröstcancerförbundet anser att det nu är dags för bröstcancerscreeningen att utvecklas.
Bröstcancerförbundet vill att alla kvinnor, som vill, ska få information om sin brösttäthet och cancerrisk. Att de kvinnor som har hög bröstäthet och ökad cancerrisk ska erbjudas screening med andra metoder, samt att de ska screenas oftare. Att det ska satsas mer resurser på forskning inom tidig upptäckt av bröstcancer, samt på införande av individanpassad screening på regionala mammografienheter. Bröstcancerförbundet anser också att Socialstyrelsen bör utvärdera individanpassad screening som en utveckling av det befintliga screeningprogrammet, samt ändra riktlinjerna så att alla kvinnor, oavsett var de bor, får tillgång till individanpassad vård.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ESMO (European Society of Medical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Få radiologenheter har som rutin att ge riskinformation
Bröstcancerrapporten 2019 visar att 87 procent av de tillfrågade mammografienheterna inte erbjuder någon annan metod än mammografi för kvinnor med täta bröst. Samtidigt vill över hälften, 52 procent, av radiologerna ha individanpassad screening. I rapporten framgår också att det är mycket få radiologenheter som har som rutin att ge kvinnor information om brösttäthet och cancerrisk. Endast fyra procent uppger att de ger generell riskinformation, 13 procent uppger att de gör det till viss del.
Anledningar till att informationen inte ges är, enligt undersökningen, att det inte ingår i radiologernas uppdrag från Socialstyrelsen. Radiologerna har dessutom inte möjlighet att erbjuda någon ytterligare undersökning än mammografi. Man vill inte heller göra de enskilda kvinnorna oroliga utan att kunna göra konkreta åtgärder.
Bröstcancerrapporten är en årliga rapport från Bröstcancerförbundet. Rapporten bygger på resultat från två enkätundersökningar, fem intervjuer samt tillgång till svar från delstudien om risk från Karma-projekten. Här kan du läsa hela rapporten >>
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
- Bröstcancerförbundet - https://brostcancerforbundet.se/nyheter/brostcancerrapporten-2019-individanpassad-screening-framtiden-for-tidig-upptackt-av-brostcancer/
Källor
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
Val av behandling vid njurcancer: ”Ofta svårt”
Eftersom behandling vid avancerad njurcancer förändrats mycket de senaste åren, har NetdoktorPro tillsammans med Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, tagit fram en fortbildning för onkologer och urologer. Fortbildningen tar bland annat upp ett ...
-
Vårdprogrammet för njurcancer: ”Ska vara ett levande dokument”
Behandlingsutvecklingen har varit betydande de senaste åren inom området njurcancer. Så hur går arbetet till när man uppdaterar vårdprogrammet och hur ofta görs det? Här förklarar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset.
-
Adjuvant behandling vid njurcellscancer – hur ska man se på den data som finns?
Bör man ge patienter med hög återfallsrisk adjuvant behandling vid njurcellscancer eller inte? Svaret är inte glasklart, då studier med liknande upplägg fått olika resultat. I klippet här nedan berättar Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset mer o...
-
Forskare utreder – finns det samband mellan tatueringar och cancer?
Parallellt med att allt fler tatuerar sig ökar också antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna. Nu utreder forskare vid Lunds Universitet eventuella samband mellan just tatueringar i kombination med sol och cancer.