Sömnapnésyndrom - när remittera och vikten av kardiovaskulär prevention
Obstruktivt sömnapnésyndrom, OSAS, är relativt vanligt. De flesta får diagnosen i 50–65 årsåldern. Vad är särskilt viktigt att tänka på i primärvården för patienter med denna diagnos?
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Övervikt, stora tonsiller och slapp muskulatur i svalget är vanliga orsaker till att svalget "kollapsar" under inandning vid sömn. Sådan obstruktion kan leda till andningsuppehåll som påverkar sömnkvaliteten men kan även försämra den kardiometabola hälsan med ökad risk för bland annat hypertoni. Typiska symtom vid OSAS är bland annat bevittnade nattliga andningsuppehåll, snarkning och ökad dagtrötthet utan annan förklaring.
Behandling rekommenderas endast vid kliniskt relevant obstruktivt sömnapné. Indikation för utredning är därför (enligt Nationellt vårdprogram) typiska symtom (direkt indikation), alternativt förekomst av riskfaktorer eller samsjuklighet kopplad till förekomst av sömnapné (indirekt indikation).
Sömnundersökning görs via sömnlaboratorium/neurofysiologiskt laboratorium, men oftast kan patienten göra själva sömnregistreringen i hemmet. De olika behandlingsalternativen (PAP-behandling (positivt andningstryck), apnébettskena, övre luftvägskirurgi, positionsbehandling och överviktsbehandling) väljs bland annat utifrån antal apnéer/hypopnéer vid sömnregistreringen, ålder, samsjuklighet och vilken behandling som patienten kan tolerera.
Som allmänläkare är det viktigt att stötta patienter med OSAS till viktminskning vid övervikt. Man bör undvika förskrivning av opiater och bensodiazepiner och kan prata med patienten om att undvika alkohol på kvällen. Eftersom den kardiometabola hälsan påverkas av OSAS är det också viktigt att kontrollera kardiometabola riskfaktorer och ge adekvat behandling vid behov.
Läs mer om sömnapnésyndrom i vår medicinska översikt
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Akut tonsillit
Akut tonsillit definieras som akut ont i halsen på grund av en inflammation i tonsillen eller båda tonsillerna orsakad av bakterier eller virus. Detta tillstånd är en av de vanligaste orsakerna till besök inom primärvården.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Håll koll på säsongsinfluensan och vaccinet mot den
Vilken influensa kommer dominera 2018? I fjol fungerade inte vaccinet optimalt – hur ska man förhindra att samma sak händer även i år? Här berättar Mia Brytting, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, mer om säsongsinfluensan. Du som läkare kan hjälpa till att övervaka sjukdomen.
