Cancer i munhålan

Basfakta

Definition

• Cancer i tunga, tandkött, munbotten, kindslemhinnan och hårda gommen:¹
  • Om tumören har växt över till flera anatomiska regioner i munhålan klassificeras den efter det område där den har störst utbredning
• Munhålecancer föregås ofta av förändringar i slemhinnan som är lätta att känna igen, vilket ger möjlighet till tidig diagnos och behandling av förstadier till cancer.

Förekomst¹

• I Sverige:
  • Under 2016 registrerades 442 fall
  • Mellan 2008 och 2016 ökade incidensen med 3,3 % årligen
  • Medianålder för insjuknande är runt 70 år

Etiologi och patogenes

• Skivepitelcancer utgör 90 % och maligna spottkörteltumörer 7 %.¹
• Inte alla premaligna tillstånd utvecklar sig till maligna tillstånd. Å andra sidan finns det många typer av munhålecancer som inte utvecklas via ett premalignt stadium.
• Munhålecancer växer lokalt infiltrativt, vilket leder till vävnadsdestruktion och tidig metastasering till lymfvävnaden.

Predisponerande faktorer

• Rökning och alkohol är riskfaktorer:¹
  • Studier har inte kunnat påvisa att svenskt snus ökar risken
• Humant papillomvirus (HPV) påvisas mindre ofta än vid orofaryngeal cancer.¹

ICD-10

• C02 Malign tumör i annan och ospecificerad del av tungan
• C03 Malign tumör i tandköttet
• C04 Malign tumör i munbotten
• C05 Malign tumör i gom
• C06 Malign tumör i annan och ospecificerad del av munhålan
• C14 Malign tumör med annan och ofullständigt angiven lokalisation i läpp, munhåla och svalg

ICD-10 Primärvård

• Munhålecancer C14-P

Diagnos

Diagnoskriterier

• Ett sår som inte läker, eller en bestående röd eller vit fläck ger misstanke om diagnosen.
• Biopsi och histologi bekräftar diagnosen.

Differentialdiagnoser

• Stomatit.
• Benigna munhålelesioner.
• Leukoplaki.
• Glossit.
• Epulis.

Anamnes

• Tidigt i förloppet är det flesta lesionerna asymtomatiska.
• Patienten kan ha lagt märke till ett smärtfritt sår eller en fläck i munhålan.
• Efterhand tillkommer smärta och förstorade lymfkörtlar på halsen.
• Vid långt gången sjukdom kan näringsbrist och dysartri förekomma.

Kliniska fynd

• I ett tidigt stadium kan tillståndet presentera sig som ett sår som inte läker eller en röd eller vit fläck:
  • Icke homogena fläckar har större benägenhet att vara dysplastiska
• I ett mellanstadium där lesionerna har fått utveckla sig till viss del kan de sitta fast i underliggande vävnad och spridning till lokala lymfkörtlar kan förekomma.
• I senare stadier kan det finnas stora, indurerade, kraterliknande sår med en markerad vall runt:
  • Det kan också finnas skelettdestruktioner, lösa tänder samt förlust av tänder och patologiska frakturer
  • Dessa tillstånd kan åtföljas av smärta, domning eller parestesier

Välgrundad misstanke

Kompletterande undersökningar i primärvården

• Inga av specifikt värde.

Andra undersökningar

• DT av huvud, hals och thorax.
• MR av tumörområdet och skallbas är aktuellt när storlek och infiltration är svårvärderat med DT.
• Ultraljudsledd finnålspunktion av halsens lymfkörtlar kan användas frikostigt då munhålecancer ofta metastaserar tidigt:
• Ger möjlighet att diagnostisera metastaser i små lymfkörtlar på halsen
• Bör vara vägledd av tidigare DT eller MR
• Cone Beam DT (CBCT) kan vara aktuellt vid misstänkt benengagemang.
• FDG-PET-DT bör göras vid större och infiltrerande (T3–T4) tumörer.

När remittera?

• Vid misstanke om malignitet, se Vägrundad misstanke ovan.
• Inför remiss till ÖNH-klinik (filterfunktion) vid misstanke om huvud- och halscancer, informera om att:
  • Det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • Patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • Sjukvården ofta ringer från dolt nummer
• Ge informationen vid ett fysiskt möte om ni inte har kommit överens om annat. Patientinformation på olika språk om utredning av misstanke om cancer.
• Försäkra dig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen.

Checklista vid remittering

Behandling

Behandlingen i korthet

• Primärbehandling är kirurgi och ofta postoperativ strålbehandling.
• Ibland ges medicinsk tumörbehandling med cisplatin eller cetuximab.
• För mer detaljerad information om behandling se Nationellt vårdprogram Huvud- och halscancer.

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Personer med lesioner i munhåla söker ofta läkare sent.
• Vid sent ställd diagnos progredierar tillståndet särskilt lokalt, men efter hand tillkommer också fjärrmetastaser.

Prognos

• Den relativa 5-årsöverlevnaden för all munhålecancer är i Sverige 62 %, men varierar beroende på var tumören sitter:¹
  • Bäst prognos för cancer i hårda gommen och sämst för munbottencancer

Uppföljning

• Under de första 2 åren görs kontroller var 3:e månad, och mellan år 3–5 var 6:e månad.¹
• Syftet är att tidigt upptäcka återfall samt behandla och hjälpa patienterna med de problem som kan kvarstå, exempelvis svårt att äta och tala, smärta och försämrad bettfunktion.
• Strålbehandlade patienter följs och behandlas för osteoradionekros.
• Även behov av psykosocialt stöd följs upp.

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

• Cancer i mun och svalg
• Smärtor och smärtbehandling
• För dig som äter lite – kostråd

Lindrande behandling vid långt framskriden cancersjukdom

• Palliativ medicin
• Illamående och kräkningar
• Förstoppning
• Muntorrhet
• Andningsbesvär
• Allvarlig avmagring och försvagning
• Depression
• Delirium

Animationer

• Cytostatika, cellgiftsbehandling
• Intensitetsmodulerad strålbehandling
• Strålsjuka

Patientföreningar

1. Cancerfonden
2. Mun- och halscancerförbundet