Cancer i näsa och bihålor
Basfakta
Definition
- Omfattar cancersjukdom i näskaviteten, de paranasala bihålorna – sinus maxillaris, sinus ethmoidalis, sinus sphenoidalis och sinus frontalis samt mellanörat.1
- Nasofarynxcancer, cancer i nässvalget, beskrivs i en annan text.
- Tumörer stadieindelas olika beroende på om de växer i näshåla, sinus maxillaris, sinus ethmoidalis, sinus sphenoidalis och sinus frontalis eller mellanöra, se Nationellt vårdprogram huvud- och halscancer för detalgerad beskrivning.1
Förekomst
- Incidens:1
- I Sverige insjuknar cirka 64 personer årligen i maligna näs- och bihåletumörer
- Incidensen har inte ökat under de senaste 20 åren
- Kön:1
- Incidensen är något högre bland män än bland kvinnor
- Ålder:1
- Medianåldern i Sverige vid diagnos är 69 år för både män och kvinnor
- Lokalisation:
- Över hälften av tumörerna utgår från näskaviteten1
- För bihålorn är maligna tumörer i sinus maxillaris är vanligast, följt av sinus ethmoidalis. Cancer i sinus sphenoidalis och sinus frontalis är extremt ovanligt2
Etiologi och patogenes
- Icke-keratiniserande skivepitelcancer finns oftast i näskaviteten och sinusmaxillaris. HPV-association har beskrivits i en del av dessa tumörer.1
- Utöver skivepitelcancer finns många olika histologiska bilder, bland annat neuroendokrina karcinom, adenokarcinom och lymfoeptalialt karcinom.1
Predisponerande faktorer
- Långtidsexponering för trädamm, nickelföreningar, metalliskt nickel, sexvärt krom och polyaromatiska kolväten (PAH) innebär en ökad risk för adenokarcinom i näs- och bihåla.1
- Luftföroreningar.
- Tobaksrökning.2
- Virus – till exempel HPV och Epstein Barr virus.2
ICD-10
- C 30.0 Malign tumör i näshåla
- C30.1 Malign tumör i mellanöra
- C31 Malign tumör i näsans bihålor
- C31.0 Malign tumör i maxillarsinus
- C31.1 Malign tumör i etmoidalsinus
- C31.2 Malign tumör i frontalsinus
- C31.3 Malign tumör i sfenoidalsinus
- C31.8 Malign tumör i näsans bihålor med övergripande växt
- C.31.9 Malign tumör i näsans bihålor, ospecificerade
Diagnos
Diagnoskriterier
- Diagnosen bekräftas med en histologisk undersökning.
Differentialdiagnoser
- Sinuit
- Näspolyper
- Benigna tumörer
Anamnes
Bihålor
- Smygande utveckling; sjukdomen manifesteras först genom sekundär infektion eller när tumören har vuxit in i omgivande vävnad och spridit sig till näsan. Tillståndet är då långt framskridet.3
- Det förekommer då en ensidig nasalstenos med purulent eller blodigt sekret, dessutom rinnande ögon och ansiktssmärtor.
- Nedsatt sensibilitet kan uppkomma i en av trigeminus nervgrenar.
Näskaviteten
- Smygande utveckling.
- Ensidigt blodigt sekret eller ensidig nästäppa som inte växlar sida, ibland epifora (tårflöde).
- Epistaxis.
- Smärtor utgör ett sent symtom.
Mellanörat
- Ensidig serös mediaotit (otosalpingit)
Kliniska fynd
Bihålor
- Tumören kan medföra en utbuktning av maxillans främre vägg, av den hårda gommen (kan medföra dåligt sittande tandproteser), av näsans laterala vägg eller av den osseösa begränsningen i höger ögonvrå och det kan tillkomma genomväxt och ulceration på samma ställen.
- Vid inväxt i orbitan kan ibland dubbelsyn förekomma (påverkan av ögonbulbens läge eller inväxt i ögonmuskulaturen).
- Metastaser till regionala lymfkörtlar ses hos en del.
- Tumörer i sinus maxillaris kan ge hyperestesi på kinden på grund av påverkan av n. infraorbitalis.
- Eventuellt kranialnervspåverkan.
Näskaviteten
- Vid undersökning ses knottriga polyper.
- Tumörerna blöder lätt vid beröring.
- De kan ibland likna vanliga näspolyper.
- Det sker en tidig inväxt i omkringliggande strukturer, speciellt i sinus ethmoidalis.
Mellanörat
- Ensidig serös mediaotit (otosalpingit)
Välgrundad misstanke
Välgrundad misstanke om huvud- och halscancer enligt Nationellt vårdprogram
Nedanstående symtom hos vuxna individer ska föranleda misstanke, om inte anamnes eller status ger annan förklaring, exempelvis pågående infektion:
- Nytillkommen förstorad lymfkörtel eller knuta på halsen som inte varierar i storlek
- Synlig eller palpabel tumör i näsa, munhåla eller svalg
- Sår i munhåla, på tunga eller läppar som inte läker (> 3 veckor)
- Knuta i spottkörtel
- Heshet i mer än 3 veckor utan förbättring
- Sväljbesvär eller klumpkänsla med smärta upp mot öronen
- Ensidig nytillkommen nästäppa som inte växlar sida
- Ensidig återkommande blodig sekretion från näsan
- Ensidig serös mediaotit (otosalpingit)
Vid misstanke ska patienten remitteras till ÖNH-klinik (filterfunktion) med mottagande redan samma dag. Välgrundad misstanke (start av SVF) uppstår först i samband med undersökning vid ÖNH-klinik.
Vid osäkerhet ska ÖNH-kliniken kontaktas för konsultation.
Huvud och halscancer förekommer hos barn under 10 år i spottkörtel och hos tonåringar i nasofarynx. Knuta i spottkörtel hos barn och ensidig serös mediaotit hos tonåringar utan kronisk öronsjukdom ska därför föranleda misstanke om cancer och remitteras på sedvanligt sätt, utanför det standardiserade vårdförloppet
Standardiserat vårdförlopp huvud- och halscancer, RCC (hämtad 2021-07-15)
Andra undersökningar
- Huvudsakligen ÖNH-specialistutredning och med DT av huvud, hals och thorax och kompletterande MR av primärtumörområdet.1
När remittera?
- Inför remiss till ÖNH-klinik (filterfunktion) vid misstanke om cancer i näsa eller bihålor:
- Informera om:
- Att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
- Att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
- Att sjukvården ofta ringer från dolt nummer
- Ge informationen vid ett fysiskt möte om ni inte har kommit överens om annat. Patientinformation på olika språk om utredning av misstanke om cancer
- Försäkra dig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen
- Informera om:
Checklista vid remittering
Behandling
Behandlingsmål
- Bot eller förbättring av livskvaliteten.
Behandlingen i korthet
- De allra flesta får kombinerad behandling med kirurgi och strålbehandling.
- I vissa fall kan cytostatika vara lämpligt.2
- Se Nationellt vårdprogram huvud- och halscancer för detaljerad beskrivning av behandling.
Förlopp, komplikationer och prognos.
Förlopp
- Cancer i bihålorna upptäcks ofta sent.
- En betydande huvudvärk kan uppkomma i sena stadier när tumören växer in i duran.
- Tecken på invasion av angränsande organ är begränsning av ögonrörelserna, förskjutning av ögat eller ptos, svullnad av mjukvävnaden i mediala cantus, ögonlocken, kinderna eller gommen, tandlossning, tuggsvårigheter, förlamning av kranialnerven, ett ökat tårflöde, regional lymfadenopati.
Komplikationer
- Inväxt i omkringliggande strukturer eller metastaser.
Prognos1
- Den relativa 5-årsöverlevnaden är 52 %.
- Tumörer som utgår från näshålan har bättre prognos än övriga tumörlokaler.
- Tumörer i stadium I–III har god prognos.
- Inväxt i CNS, orbita, skallbasen eller nasofarynx är förenat med dålig prognos, liksom lymfkörtelmetastaser till halsen.
Uppföljning
Plan
- Uppföljning av specialist i området:1
- Kontroller var 3:e månad under de 2 första åren
- Kontroller var 6:e månad under år 3–5
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
- Näs- och bihålecancer
- Smärtor och smärtbehandling
- För dig som äter lite – kostråd
Lindrande behandling vid långt framskriden cancersjukdom.
- Palliativa läkemedel
- Illamående och kräkningar
- Förstoppning
- Muntorrhet
- Andningsbesvär
- Allvarlig avmagring och försvagning
- Depression
- Delirium
Patientföreningar
Källor
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Akut tonsillit
Akut tonsillit definieras som akut ont i halsen på grund av en inflammation i tonsillen eller båda tonsillerna orsakad av bakterier eller virus. Detta tillstånd är en av de vanligaste orsakerna till besök inom primärvården.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Håll koll på säsongsinfluensan och vaccinet mot den
Vilken influensa kommer dominera 2018? I fjol fungerade inte vaccinet optimalt – hur ska man förhindra att samma sak händer även i år? Här berättar Mia Brytting, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, mer om säsongsinfluensan. Du som läkare kan hjälpa till att övervaka sjukdomen.