Globuskänsla

Basfakta

Definition

• Globuskänsla, globus pharyngeus/hystericus:^1-4
  • Beskrivs bland annat som en klumpkänsla i halsen
  • Känslan av att något sitter fast i halsen (främmande kropp), men det går inte att svälja ner
  • Det föreligger ingen egentlig svårighet att svälja ner mat/dryck såsom vid kroniska sväljbesvär (dysfagi)
  • Läs mer under Anamnes

Förekomst

• Många söker inte vård för symtomen.¹ 
• Prevalens:
  • Prevalensen har uppskattats till 21,5–46 %¹
  • Globuskänsla utgör cirka 4 % av remisser till ÖNH-kliniker⁵
• Ålder och kön:
  • Vanligast hos kvinnor <50 år (M:K 1:3)¹

Etiologi och patofysiologi

• Etiologin är inte klarlagd och tillståndet tycks ha en multifaktoriell orsak. Trots detta klassas sjukdomen som somatoformt syndrom. 
• Möjliga faktorer:¹
  • Gastroesofageal reflux, GERD:
    • GERD kan bidra till globuskänsla, men det finns många med globuskänsla som inte har GERD
  • Psykologiska faktorer/stress:
    • Många studier har visat att personer med globuskänsla oftare har depression, ökad stressnivå och större antal livshändelser
    • Många personer med globuskänsla anger en försämring i symtomen vid kraftiga känslor
    • Det finns dock andra studier som inte har kunnat påvisa en samsjuklighet mellan globuskänsla och psykiatriska diagnoser
  • Irritation/inflammation i farynx/larynx:
    • Till exempel övre luftvägsinfektion/faryngit 
  • Underproduktion av saliv:
    • Till exempel vid användning av vissa läkemedel
  • Lokala anatomiska förändringar såsom tungbashypertrofi
  • Frekvent rapning?
  • Sköldkörtelförändringar?
    • Större knölar i tyreoidea kan ge globuskänsla men dessa förändringar förekommer även ofta utan globuskänsla och därför är sköldkörtelförändringarnas etiologiska roll är inte klarlagd
  • Reflux i luftvägar, laryngofaryngeal reflux?
    • Maginnehåll som kommer i kontakt med luftvägarna, kan ge hosta och andra luftvägssymtom
  • Abnorm övre esofagussfinkterfunktion?
  • Motilitetsstörningar i esofagus?
• En sensitisering av nervändar i svalg och ökad uppmärksamhet riktad mot halsen är sannolikt bidragande faktorer för symtomutveckling.⁵

Predisponerande faktorer

• Se Etiologi.

ICD-10

• F45.8 Andra specificerade somatoforma syndrom

Diagnos

Diagnoskriterier

• Diagnosen ställs med hjälp av anamnes och avsaknad av kliniska fynd. 
• Det finns Rome IV-kriterier för globus, men dessa används främst i forskningssammanhang. 

Differentialdiagnoser

• Vid dysfagi:
  • Diverse orsaker till dysfagi
• Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD):
  • GERD-symtom med globuskänsla ska primärt betraktas som GERD
  • Behandling med PPI kan förbättra globuskänslan
• Vissa tillstånd som nämns under Etiologi såsom luftvägsinfektioner och torrhet i svalget.

Anamnes

• Aktuella symtom:^1-2,7
  • Beskrivs bland annat som en klumpkänsla i halsen:
    • Kartläggning av duration och förlopp rekommenderas
    • Snabb försämring är inte typiskt för globuskänsla
    • Ofta förläggs känslan centralt i halsen, ovanför bröstbenet
  • Det föreligger ingen egentlig svårighet att svälja ner mat/dryck såsom vid kroniska sväljbesvär:
    • Däremot kan besvären tillta vid sväljning av egen saliv
    • Ofta är besvären intermittenta och minskar under matintag eller när man dricker
  • Känslan av att något sitter fast i halsen (främmande kropp), men det går inte att svälja ner
  • Känslan kan också beskrivas som strypande, obstruerande eller irriterande/kliande:
    • Smärtsam sväljning är inte typiskt för globuskänsla 
  • Vanliga associerade symtom är harklingar, långvarig hosta, heshet och slemproduktion:
    
    • Heshet kan behöva utredas enligt SVF för larynxcancer, hypofarynxcancer eller tyreoideacancer
    • Långvarig hosta kan behöva utredas enligt SVF för Lungcancer
• Anamnesen fokuseras på att upptäcka symtom eller tecken som inte är typiska för globuskänsla eller som kan tala för en specifik genes till symtomen:
  • Svårigheter att svälja mat/dryck (dysfagi) och smärtsam sväljning (odynofagi) 
    • Kan vara ett uttryck för cancer i matstrupen
  • Knöl på halsen:
    • Kan vara ett uttryck för diverse maligniteter
  • Långvarig heshet (se ovan)
  • Långvarig hosta (se ovan)
  • Halsbränna, refluxbesvär – talar för gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)
• Samsjuklighet:
  • Ångesttillstånd, särskilt GAD och panikångestsyndrom
  • Depression (PHQ-9)
  • Livshändelser
  • Andra somatoforma syndrom 
  • Sömnstörning

Kliniska fynd

• Eftersom globuskänsla är en uteslutningsdiagnos rekommenderas rutinmässigt status för att upptäcka patologi i ÖNH-området:
  • Öronstatus
  • Lymfkörtelpalpation
  • Sköldkörtelpalpation
  • Inspektion av munhåla och svalg
  • Främre rinoskopi

Kompletterande undersökningar i primärvården

• Vanligen är kompletterande undersökningar i primärvården inte indicerade.^1,7
• Bedömning av TSH och T4 kan övervägas.²

Andra undersökningar

• Kompletterande undersökning behövs inte rutinmässigt:^1,7
  • Internationella översiktsartiklar rekommenderar att alla med globuskänsla som inte har effekt av PPI ska göra gastroskopi^4-5
• Undersökning som kan genomföras:^1,7
  • Fiberendoskopi
  • Bariumröntgen
  • Gastroskopi
  • pH-mätningar i esofagus
  • Ultraljud hals
  • Tryckmätning i esofagus (manometri)

När remittera?

• Uppgifter eller tecken som kan tala för malignitet vid anamnes eller status.
• Globuskänsla i kombination med avvikande ÖNH-status. 

Behandling

Behandlingsmål

• Minska symtom.

Behandlingen i korthet

• Hos personer utan tecken på bakomliggande andra sjukdomar rekommenderas information om tillståndet och dess benigna natur:
  • Information om tillståndets benigna karaktär kan minska symtomen i sig^3,5
• Informera patienten om att undvika retning av farynx/larynx:⁷
  • Undvika tobaksprodukter, alkohol eller koffein
  • Undvika frekventa sväljningar eller harklingar, genom att till exempel dricka vatten regelbundet
  • Frekvent vätskeintag kan också rekommenderas vid torrhet i svalget
• Hos personer med tecken på GERD:
  • Sedvanliga råd vid GERD och eventuellt provbehandling med PPI:
    • Behandling med hög dosering av PPI i 2–3 månader rekommenderas^4-5
  • PPI har ingen effekt hos personer med globuskänsla utan tecken på GERD⁷
• Eventuellt kan logopedi med avslappningsövningar övervägas:
  • Särskilt vid röstpåverkan
  • Eventuella positiva effekter kan också bero på en lugnande effekt av denna behandling^1,7
• Eventuellt KBT och SSRI:⁵
  • KBT har viss evidens medan behandling med SSRI eller ångestdämpande saknar evidens⁷
  • KBT kan övervägas vid till exempel stressrelaterad ohälsa eller ångesttillstånd
  • SSRI kan övervägas vid samsjuklighet med andra diagnoser såsom ångesttillstånd eller depression
• Neuromodulerande läkemedel:
  • Amitriptylin:
    • Kan ha god effekt vid globuskänsla och tycks påverka sensitiseringen i svalget (20–30 mg per dag)⁵
  • Gabapentin kan prövas⁴
• Eventuellt fysioterapi vid muskelspänningar. 

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Globuskänsla har ofta ett intermittent förlopp. 

Komplikationer

• Det finns en risk för överdiagnostik vid utredning av globuskänsla vilket kan medföra ökad ångest för oupptäckt malign sjukdom.

Prognos

• Globuskänsla är ett benignt tillstånd men har ofta ett långvarigt förlopp:
  • Upp till 75 % av patienterna har kvarstående symtom efter 3 år⁴
• Faktorer som talar för god prognos med remission av symtomen:¹
  • Manligt kön
  • Kortvarig duration av globuskänsla vid första besök
  • Inga andra halsbesvär
• Risken för cancer?
  • Studier med patienter med globuskänsla har inte kunnat upptäcka ökad risk för cancersjukdom i ÖNH-området^1,5

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

• Globuskänsla är ett benignt tillstånd och om det saknas tecken på andra sjukdomstillstånd behövsi regel ingen ytterligare diagnostik.
• Risken för malignitet är ytterst liten. Vid förändrade symtom bör hen höra av sig, särskilt vid röda flaggor. 

Skriftlig patientinformation

• Klumpkänsla i halsen