Herpangina
Basfakta
Definition
- Herpangina är en akut halsinfektion som kännetecknas av små papler och vesikler i den mjuka gommen, gomspenen och de främre gombågarna, eventuellt även på tonsillerna.
- Det är en ofarlig och självläkande virussjukdom som främst drabbar barn.
- Sjukdomen höstblåsor är ett närliggande tillstånd, där förutom de orala symtomen också uppstår utslag på händer och fötter.
Förekomst
- Herpangina är vanligast i åldersgruppen <7–10 år men förekommer även bland nyfödda, tonåringar och unga vuxna:
- En studie från Kina visade att genomsnittsåldern var strax under 2 år1
- Sjukdomen uppträder oftast på sommaren och tidig höst.
Etiologi och patogenes
- Herpangina orsakas av enterovirus som ger en svalginfektion:
- Den vanligaste orsaken är grupp A-coxsackievirus eller enterovirus A71, men kan också orsakas av grupp B-coxsackievirus B eller andra enterovirus
- Smitta:
- Tillståndet smittar lätt, oftast mellan barn
- De virus som orsakar herpangina sprider sig på fekal-oral väg, genom direkt (oral-oral) smitta under akut sjukdom eller genom små droppar från luftvägarna
- Inkubationstiden är vanligtvis 3–5 dagar, men kan vara upp till två veckor
- Viruset kan sprida sig till andra platser i kroppen genom hematogen spridning och leda till bland annat höstblåsor.
- Efter det att de kliniska symtomen har minskat kan en asymtomatisk infektion finnas kvar i mag-tarmkanalen:2
- Viruspartiklar kan finnas kvar i avföringen i upp till 8 veckor efter genomgången infektion
- Vid nedsatt immunförsvar kan sjukdomen ge mer allvarlig sjukdom.
- Immunitet:
- Personer kan få sjukdomen flera gånger på grund av att andra enterovirus kan ge herpangina
ICD-10
- B08.5 Herpangina
Diagnos
Diagnoskriterier
- Febersjukdom med karakteristiska 1–2 mm stora vesikler i den mjuka gommen, på uvula, gombågarna eller tonsillerna.
- Vesiklerna går ofta sönder inom ett dygn och lämnar ofta en gulvit såryta som omges av erytem.
Differentialdiagnoser
- Höstblåsor (hand-, fot- och munsjukdom):
- Samma bild, men även utslag på händer och/eller fötter
- Ulcerationerna i munnen kan vara något större3
- Febern är ofta lägre3
- Aftös stomatit:
- Endast sår, ingen febersjukdom
- Streptokockinfektion i hals:
- Främst tonsiller som är påverkade
- Mononukleos:
- Främst tonsiller som är påverkade
- Herpes simplex:
- Ofta annan fördelning av lesioner, inklusive läppar och tunga
- Kawasakis sjukdom:
- Feber i minst 5 dagar samt symtom/tecken i form av konjunktivit, makulopapulöst utslag, ensidigt förstorade cervikala lymfkörtlar, slemhinneförändringar på läppar och i munhåla och/eller rodnad och ödem i händer och fotsulor
- Varicella/vattkoppor:
- Vanligen engagemang av huden
- Andra virala faryngiter
Anamnes
- Symtomen kan variera beroende på vilken virustyp det handlar om.
- Vanligen uppstår feber upp till cirka 40°C på kort tid med smärtor i halsen:
- Hos barn kan febern utlösa feberkramper
- Andra vanliga symtom är trötthet, sårighetskänsla i hals och obehag vid sväljning:
- Hos små barn kan det yttra sig som ökad skrikighet, gnällighet, dålig aptit eller matningssvårigheter
- Äldre barn kan berätta om huvudvärk och ryggsmärtor. Vissa tappar matlusten, känner sig illamående och får buksmärtor
- Ett ospecifikt exantem kan uppstå.
Kliniska fynd
- Typiskt är papler och vesikler i den mjuka gommen, uvula, gombågarna och eventuellt tonsillerna:
- Slemhinneförändringar, hyperemi och 1–2 mm stora papler som i loppet av ett dygn utvecklar sig till vesikler
- Vesiklerna går sönder och lämnar ett gulvita sår, oftast 2–12 stycken, som ofta är 2-4 mm i diameter
- Denna fördelning skiljer detta åt från andra virusinfektioner
- Slemhinnan utanför dessa förändringar är oftast normal.
- Som regel är utslag på slemhinnan (enantem) borta efter 3–5 dagar, men vid sekundärinfektion kan det ta längre tid.
- Lymfkörtlarna på främre delen av halsen kan vara förstorade.
Kompletterande undersökningar i primärvården
- Herpangina är en klinisk diagnos och ytterligare diagnostik krävs sällan.
- Det finns metoder för direkt påvisning med hjälp av PCR i material från hals/svalg eller avföring, eller från blod, urin eller cerebrospinalvätska vid allvarligare sjukdom.
Andra undersökningar
- Inga aktuella
När remittera?
- Vanligtvis inte aktuellt.
Behandling
Behandlingen i korthet
- Herpangina är en självläkande sjukdom och specifik behandling är inte indikerat.
Egenbehandling
- Tillräckligt vätskeintag.
- Eventuellt smärtlindrande och febernedsättande medel.
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Herpangina är en mild och självläkande sjukdom.
- Lesionerna läker normalt inom 3–5 dagar.
Komplikationer
- Komplikationer är mycket sällsynta, men kan bestå av:
- Encefalit
- Meningit
- Lungödem
- Myokardit
Prognos
- Sjukdomen är i de allra flesta fall självbegränsande med god prognos.
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
Animation
- Övre luftvägsinfektion
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Källor
Centrala källor
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Akut tonsillit
Akut tonsillit definieras som akut ont i halsen på grund av en inflammation i tonsillen eller båda tonsillerna orsakad av bakterier eller virus. Detta tillstånd är en av de vanligaste orsakerna till besök inom primärvården.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Håll koll på säsongsinfluensan och vaccinet mot den
Vilken influensa kommer dominera 2018? I fjol fungerade inte vaccinet optimalt – hur ska man förhindra att samma sak händer även i år? Här berättar Mia Brytting, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, mer om säsongsinfluensan. Du som läkare kan hjälpa till att övervaka sjukdomen.