Influensa
Influensaepidemier av varierande omfång och allvarlighetsgrad förekommer så gott som varje år, oftast under vintermånaderna. Typiska symtom är hastigt insjuknande med hög feber, frossa, muskelsmärtor, irritation i näsa och svalg samt hosta.
Definition Akut luftvägsinfektion som orsakas av influensavirus A eller B, huvudsakligen aerosol smitta. Förekomst Säsongsepidemier, incidens varierar från år till år. Symtom Hastigt insjuknande, hög feber, frossa, muskelsmärtor, irritation i näsa och svalg, hosta, eventuellt kräkningar (särskilt hos barn). Kliniska fynd Feber, rodnad i svalget och nedsatt allmäntillstånd. Diagnostik Typisk klinisk bild under epidemier, eventuellt CRP. Endast i särskilda fall provtagning för influensa. Behandling Förebyggande behandling med vaccin årligen till riskgrupper inklusive alla över 65 år. Antiviral behandling (neuraminidashämmare) har begränsad effekt, men kan ges till patienter som tillhör riskgrupper och som inte bedöms vara tillräckligt skyddade genom vaccination, antingen som postexpositionsprofylax eller vid symtom.Sammanfattning
Definition
- Influensa är en luftvägsinfektion som orsakas av influensavirus A eller B.
- Inte alla som smittas får klinisk sjukdom, omkring tre av fyra som smittas är utan symtom.
- Influensaliknande sjukdom beror på influensavirus endast i undantagsfall.
Bakgrund och epidemiologi
- Incidensen av influensa varierar från år till år.
- Influensaepidemier av varierande omfång och allvarlighetsgrad förekommer så gott som varje år, oftast under vintermånaderna från slutet av december till början av mars.
Etiologi och patogenes
- Inkubationstid cirka 48 timmar (ett till fyra dygn).
- Smittobärare två till fem dagar efter symtomdebut.
- Sjukdomsvaraktighet är ofta en till två veckor, ofta med hög feber den första veckan, men trötthet och hosta kan finnas kvar längre.
- Sjukdomsförloppet påverkas av patientens ålder, grad av tidigare immunitet, virusegenskaper, rökning, andra sjukdomar, immunosuppression och graviditet.
- Omkring tre av fyra som smittas beräknas vara utan symtom.
Anamnes och kliniska fynd
- Hastigt insjuknande
- Feber, ofta 39–40,5 °C:
- Stiger snabbt, inom en till två timmar
- Ofta följt av frossa
- Varar upp till en vecka
- Kan vara frånvarande hos äldre människor
- Typiskt är muskelsvaghet, muskelsmärtor, slöhet, huvudvärk, torrhosta
- Snuva, halsont, hosta, efter några dagar ofta med expektorat och retrosternalt obehag
- Buksmärtor och eventuellt kräkningar, särskilt hos barn
- Genomsnittlig varaktighet innan patienten märker lindring av symtom är 6,5 dagar
Diagnostik och undersökning
Typisk klinisk bild under epidemier, eventuellt CRP. Endast i särskilda fall provtagning för influensa.
Differentialdiagnoser
- Förkylning – halsont, snuva, ingen hosta, vanligen måttlig eller ingen feber
- Luftvägsinfektion orsakad av annat virus eller mykoplasma/klamydiainfektion
- Pneumoni
- Tonsillit orsakad av streptokocker
- Mononukleos
- Pyelonefrit
- Meningit
- Leukemi
Behandling
Egenbehandling
- Okomplicerad influensa behandlas som förkylning.
Läkemedelsbehandling
- Behandlingen är oftast endast symtomatisk, till exempel paracetamol, ibuprofen eller ASA (inte till barn) och vätska.
- Neuraminidashämmare förefaller kunna förkorta varaktighet fram till symtomlindring med ett drygt halvt dygn hos vuxna.
- Lägre tröskel för behandling med neuraminidashämmare till patienter som inte bedöms vara tillräckligt skyddade genom vaccination och som tillhör riskgrupper (över 65 år eller har kroniska sjukdomar).
Komplikationer
- Akut bronkit, exacerbation av astma eller KOL
- Sekundära bakterieinfektioner (till exempel otit, sinuit och pneumoni)
- Primär viruspneumoni
- Postinfektiös encefalomyelit
- Perikardit
- Myokardit
ICD-10
J10 Influensa som orsakas av identifierat virus
J11 Influensa, oidentifierat virus
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Tecken på allvarlig sjukdom vid kronisk hosta
Hosta är ett vanligt symtom som många gånger är ofarligt, men i vissa fall kan hostan vara tecken på någonting allvarligare. När ska man egentligen utreda vidare en patient som söker för hosta? Samtidigt skriver läkare ut alldeles för mycket hostmedicin i onödan, menar ...
-
Patientfall: Man med ömmande knöl på halsen
Orsaken till knöl på halsen varierar och risken för att det är cancer ökar betydligt med stigande ålder. Patienterna har ofta läst tvärsäkra påståenden på nätet om att ”cancerknölar inte gör ont”, vilket de alltså kan göra. Här kan du ta del av ett patientfall om knöl på halsen.
-
Allergisk rinit
En vanlig sjukdom både hos barn och vuxna, som orsakas av en allergiskt utlöst inflammation i nässlemhinnan. Karakteristiska symtom är rinnsnuva, nästäppa, nysningar och klåda.
-
Allergipatienter som lider i onödan
Årets pollensäsong är intensiv och över tre miljoner svenskar riskerar att få symtom. Idag finns det bra hjälp att få men många går helt eller delvis obehandlade. Att det inte görs mer åt denna folksjukdom förvånar Lars Gottberg, överläkare i allergologi vid Södersjukhuset.
-
Streptokockinfektion i halsen
Symtomen vid en streptokockinfektion är halsont, sväljsvårigheter och feber, men inga förkylningssymtom. Patienten har intensivt röda tonsiller, ofta med beläggning och förstorade och ömma lymfkörtlar i käkvinkeln.
-
Checklista: Att tänka på när du misstänker kronisk hosta
Hosta är en av de vanligaste besöksorsakerna i öppenvården, oftast i samband med förkylning. Men cirka en miljon svenskar lider av kronisk hosta vilket kräver mer omfattande utredningar. NetdoktorPro har satt ihop en checklista som du kan använda när du misstänker att hostan är kronisk.
1 Kommentarer -
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.