Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Öron-näsa-hals

Spottkörtelcancer


Uppdaterad den: 2021-07-22
Sakkunnig: Anna Nager, Specialist i allmänmedicin och docent vid Karolinska Institutet

Annons

Basfakta

Definition

Förekomst1

  • Incidens:
    • Det diagnostiseras cirka 100 nya fall av spottkörtelcancer årligen i Sverige
  • Kön:
    • Lika vanligt hos män som hos kvinnor
  • Ålder:
    • Medianålder vid diagnos i Sverige är 65 år, men spottkörtelcancer förekommer även hos unga individer

Etiologi och patogenes

  • Det finns >20 olika undergrupper av spottkörtelcancer med varierande malignitetsgrad. Vanligast är adenokarcinom som utgår från parotis.1

Predisponerande faktorer

  • Utöver tidigare strålbehandling mot området finns inga kända predisponernade faktorer.1

ICD-10

  • C07.9 Malign tumör i parotiskörtel (öronspottkörtel)
  • C08.0 Malign tumör i submandibulariskörtel
  • C08.1 Malign tumör i sublingualiskörtel
  • C08.8 Malign tumör i de stora spottkörtlarna med övergripande växt
  • C08.9 Malign tumör i stor spottkörtel, ospecificerad

Diagnos

Diagnoskriterier

  • Diagnosen bekräftas med histopatologisk undersökning.

Differentialdiagnoser

  • Godartad tumör, exempelvis pleomorft adenom eller monomorft adenom/Whartins tumör
  • Påssjuka
  • Sialoadenit
  • Spottkörtelsten
  • Lymfom
  • Sarkom
  • Retentionscysta
  • Metastaser, exempelvis från skivepitelcancer i hud eller malignt melanom

Anamnes

  • Symtomen beror på tumörens storlek, loklisation, tillväxthastighet och eventuella spridning.
  • Ny tumör eller tillväxt i känd tumör i spottkörteln.
  • Ofta oöm knuta eller svullnad.
  • Smärta vid mer avancerad tumörtillväxt.
  • Pareser, parestesier och/eller smärta i ansiktet eller tungan vid inväxt i kranialnerver (n facialis, hypoglossus eller lingualis).2

Kliniska fynd

  • Vid undersökning palperas vanligtvis en fast tumör med oklar avgränsning, eventuellt fäst vid hud eller skelett, eventuellt patologiska lymfkörtlar på halsen.
  • Det kan vara svårt att skilja maligna spottkörteltumörer från benigna vid klinisk undersökning.
  • Tumör i parotis med samtidig halvsidig ansiktsförlamning (bortfall n facialis) talar för malign tumör.
  • Tumör i submandibulariskörtel kan påverka n hypoglossus och leda till halvsidig förlamning av tungan.
De stora spottkörtlarna

Välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke om huvud- och halscancer enligt Nationellt vårdprogram

Nedanstående symtom hos vuxna individer ska föranleda misstanke, om inte anamnes eller status ger annan förklaring, exempelvis pågående infektion:

  • Nytillkommen förstorad lymfkörtel eller knuta på halsen som inte varierar i storlek
  • Synlig eller palpabel tumör i näsa, munhåla eller svalg
  • Sår i munhåla, på tunga eller läppar som inte läker (> 3 veckor)
  • Knuta i spottkörtel
  • Heshet i mer än 3 veckor utan förbättring
  • Sväljbesvär eller klumpkänsla med smärta upp mot öronen
  • Ensidig nytillkommen nästäppa som inte växlar sida
  • Ensidig återkommande blodig sekretion från näsan
  • Ensidig serös mediaotit (otosalpingit)

Vid misstanke ska patienten remitteras till ÖNH-klinik (filterfunktion) med mottagande redan samma dag. Välgrundad misstanke (start av SVF) uppstår först i samband med undersökning vid ÖNH-klinik.

Vid osäkerhet ska ÖNH-kliniken kontaktas för konsultation.

Huvud och halscancer förekommer hos barn under 10 år i spottkörtel och hos tonåringar i nasofarynx. Knuta i spottkörtel hos barn och ensidig serös mediaotit hos tonåringar utan kronisk öronsjukdom ska därför föranleda misstanke om cancer och remitteras på sedvanligt sätt, utanför det standardiserade vårdförloppet

Standardiserat vårdförlopp huvud- och halscancer, RCC (hämtad 2021-07-15)

Andra undersökningar 

  • Huvudsakligen ÖNH-specialistutredning:
    • Biopsi från primärtumören för PAD
    • DT av huvud, hals och thorax och kompletterande MR av primärtumörområdet

När remittera?

  • Inför remiss till ÖNH-klinik (filterfunktion) vid misstanke om spottkörtelcancer:
    • Informera om:
      • Att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
      • Att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
      • Att sjukvården ofta ringer från dolt nummer
    • Ge informationen vid ett fysiskt möte om ni inte har kommit överens om annat. Patientinformation på olika språk om utredning av misstanke om cancer
    • Försäkra dig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen

Checklista vid remittering

Spottkörtelcancer

  • Se även Välgrundad misstanke om huvud- och halscancer 
  • Anamnes, ange särskilt:
    • Symtom och fynd som ligger till grund för misstanke och tidigare utredningar av dem
    • Samsjuklighet
    • Tidigare sjukdomar och behandlingar
    • Läkemedel
    • Rökning
  • Kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
  • Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)

Behandling

Behandlingsmål

  • Primärt bot, det vill säga tumörfrihet, om ej möjligt förbättrad livskvalitet.

Behandlingen i korthet

Annons
Annons

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

  • Långsam eller snabb progression, beroende på histologi och stadium.
  • Spridning till andra organ är relativt sällsynt.

Komplikationer

  • Ändrat utseende till följd av operation, eventuellt förlamningar.
  • Sväljsvårigheter:
    • Kan förekomma både efter kirurgi och strålbehandling
    • Kan medföra viktnedgång och undernäring, andningsproblem och social isolering
  • Trismus:
    • Möjlig komplikation, särskilt efter kombination av kirurgi och strålbehandling
  • Torr mun:
    • Förekommer ofta efter strålbehandling av spottkörtlar
    • Kan leda till karies och förändrad smak
  • Undernäring:
    • Tumörtillväxt samt konsekvenser av kirurgi eller strålbehandling kan bidra till svårigheter med näringsintag

Prognos

  • Den relativa 5-årsöverlevnaden för all spottkörtelcancer i Sverige är 75 %. 

Uppföljning

  • Uppföljning av specialist i området:1
    • Kontroller var 3:e månad under de 2 första åren
    • Kontroller var 6:e månad under år 3–5

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

Lindrande behandling vid långt framskriden cancersjukdom

Patientföreningar

Källor

Annons
Annons
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .


Annons
Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons