Spottkörtelcancer
Basfakta
Definition
- Cancer i spottkörtel.
- Se stadieindelning för spottkörtelcancer i Nationellt vårdprogram för huvud- och halscancer.1
Förekomst1
- Incidens:
- Det diagnostiseras cirka 100 nya fall av spottkörtelcancer årligen i Sverige
- Kön:
- Lika vanligt hos män som hos kvinnor
- Ålder:
- Medianålder vid diagnos i Sverige är 65 år, men spottkörtelcancer förekommer även hos unga individer
Etiologi och patogenes
- Det finns >20 olika undergrupper av spottkörtelcancer med varierande malignitetsgrad. Vanligast är adenokarcinom som utgår från parotis.1
Predisponerande faktorer
- Utöver tidigare strålbehandling mot området finns inga kända predisponernade faktorer.1
ICD-10
- C07.9 Malign tumör i parotiskörtel (öronspottkörtel)
- C08.0 Malign tumör i submandibulariskörtel
- C08.1 Malign tumör i sublingualiskörtel
- C08.8 Malign tumör i de stora spottkörtlarna med övergripande växt
- C08.9 Malign tumör i stor spottkörtel, ospecificerad
Diagnos
Diagnoskriterier
- Diagnosen bekräftas med histopatologisk undersökning.
Differentialdiagnoser
- Godartad tumör, exempelvis pleomorft adenom eller monomorft adenom/Whartins tumör
- Påssjuka
- Sialoadenit
- Spottkörtelsten
- Lymfom
- Sarkom
- Retentionscysta
- Metastaser, exempelvis från skivepitelcancer i hud eller malignt melanom
Anamnes
- Symtomen beror på tumörens storlek, loklisation, tillväxthastighet och eventuella spridning.
- Ny tumör eller tillväxt i känd tumör i spottkörteln.
- Ofta oöm knuta eller svullnad.
- Smärta vid mer avancerad tumörtillväxt.
- Pareser, parestesier och/eller smärta i ansiktet eller tungan vid inväxt i kranialnerver (n facialis, hypoglossus eller lingualis).2
Kliniska fynd
- Vid undersökning palperas vanligtvis en fast tumör med oklar avgränsning, eventuellt fäst vid hud eller skelett, eventuellt patologiska lymfkörtlar på halsen.
- Det kan vara svårt att skilja maligna spottkörteltumörer från benigna vid klinisk undersökning.
- Tumör i parotis med samtidig halvsidig ansiktsförlamning (bortfall n facialis) talar för malign tumör.
- Tumör i submandibulariskörtel kan påverka n hypoglossus och leda till halvsidig förlamning av tungan.
Välgrundad misstanke
Välgrundad misstanke om huvud- och halscancer enligt Nationellt vårdprogram
Nedanstående symtom hos vuxna individer ska föranleda misstanke, om inte anamnes eller status ger annan förklaring, exempelvis pågående infektion:
- Nytillkommen förstorad lymfkörtel eller knuta på halsen som inte varierar i storlek
- Synlig eller palpabel tumör i näsa, munhåla eller svalg
- Sår i munhåla, på tunga eller läppar som inte läker (> 3 veckor)
- Knuta i spottkörtel
- Heshet i mer än 3 veckor utan förbättring
- Sväljbesvär eller klumpkänsla med smärta upp mot öronen
- Ensidig nytillkommen nästäppa som inte växlar sida
- Ensidig återkommande blodig sekretion från näsan
- Ensidig serös mediaotit (otosalpingit)
Vid misstanke ska patienten remitteras till ÖNH-klinik (filterfunktion) med mottagande redan samma dag. Välgrundad misstanke (start av SVF) uppstår först i samband med undersökning vid ÖNH-klinik.
Vid osäkerhet ska ÖNH-kliniken kontaktas för konsultation.
Huvud och halscancer förekommer hos barn under 10 år i spottkörtel och hos tonåringar i nasofarynx. Knuta i spottkörtel hos barn och ensidig serös mediaotit hos tonåringar utan kronisk öronsjukdom ska därför föranleda misstanke om cancer och remitteras på sedvanligt sätt, utanför det standardiserade vårdförloppet
Standardiserat vårdförlopp huvud- och halscancer, RCC (hämtad 2021-07-15)
Andra undersökningar
- Huvudsakligen ÖNH-specialistutredning:
- Biopsi från primärtumören för PAD
- DT av huvud, hals och thorax och kompletterande MR av primärtumörområdet
När remittera?
- Inför remiss till ÖNH-klinik (filterfunktion) vid misstanke om spottkörtelcancer:
- Informera om:
- Att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
- Att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
- Att sjukvården ofta ringer från dolt nummer
- Ge informationen vid ett fysiskt möte om ni inte har kommit överens om annat. Patientinformation på olika språk om utredning av misstanke om cancer
- Försäkra dig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen
- Informera om:
Checklista vid remittering
Behandling
Behandlingsmål
- Primärt bot, det vill säga tumörfrihet, om ej möjligt förbättrad livskvalitet.
Behandlingen i korthet
- I första hand kirurgisk behandling.
- Ibland ges även strålbehandling.
- Cytostatikabehandling kan ges i palliativt syfte.
- Se Nationellt vårdprogram huvud- och halscancer för detaljerad beskrivning av behandling.1
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Långsam eller snabb progression, beroende på histologi och stadium.
- Spridning till andra organ är relativt sällsynt.
Komplikationer
- Ändrat utseende till följd av operation, eventuellt förlamningar.
- Sväljsvårigheter:
- Kan förekomma både efter kirurgi och strålbehandling
- Kan medföra viktnedgång och undernäring, andningsproblem och social isolering
- Trismus:
- Möjlig komplikation, särskilt efter kombination av kirurgi och strålbehandling
- Torr mun:
- Förekommer ofta efter strålbehandling av spottkörtlar
- Kan leda till karies och förändrad smak
- Undernäring:
- Tumörtillväxt samt konsekvenser av kirurgi eller strålbehandling kan bidra till svårigheter med näringsintag
Prognos
- Den relativa 5-årsöverlevnaden för all spottkörtelcancer i Sverige är 75 %.
Uppföljning
- Uppföljning av specialist i området:1
- Kontroller var 3:e månad under de 2 första åren
- Kontroller var 6:e månad under år 3–5
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
- Cancer i mun och svalg
- Smärtor och smärtbehandling
- För dig som äter lite – kostråd
Lindrande behandling vid långt framskriden cancersjukdom
- Palliativ medicin
- Illamående och uppkastningar
- Förstoppning
- Muntorrhet
- Andningsbesvär
- Avmagring
- Depression
- Delirium
Patientföreningar
Källor
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Akut tonsillit
Akut tonsillit definieras som akut ont i halsen på grund av en inflammation i tonsillen eller båda tonsillerna orsakad av bakterier eller virus. Detta tillstånd är en av de vanligaste orsakerna till besök inom primärvården.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Håll koll på säsongsinfluensan och vaccinet mot den
Vilken influensa kommer dominera 2018? I fjol fungerade inte vaccinet optimalt – hur ska man förhindra att samma sak händer även i år? Här berättar Mia Brytting, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, mer om säsongsinfluensan. Du som läkare kan hjälpa till att övervaka sjukdomen.