Medicinsk översikt | Ortopedi

Axelluxation och instabilitet i axelled


Uppdaterad den: 2021-12-06
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Axelluxation definieras som en luxation i glenohumeralleden.
  • Kan delas in i: 
    • Främre luxation
    • Bakre luxation
    • Luxation nedåt
  • Instabilitet i axelled: 
    • Upprepade axelluxationer kan leda till instabilitet, men instabilitet kan även utvecklas efter en enkel luxation
    • Kan delas in i: 
      • Främre instabilitet
      • Bakre instabilitet
      • Multidirektionell:
        • Axeln är instabil i flera riktningar

Epidemiologi

  • Axelluxation är den vanligaste förekommande luxationen av större led.
  • 95 % av axelluxationerna är främre luxationer.
  • Incidensen axelluxationer som kommer till sjukvården är i Sverige 27,5 fall per 100 000 personår.
  • Luxation i axelleden är vanligast hos män i åldern 18–30 år.

Etiologi och patogenes

  • Främre axelluxation:
    • Uppstår ofta på grund av en plötslig och kraftfull utåtrotation av överarmen i abducerat läge
    • Bankart-skada:
      • Förekommer vid nästan alla främre axelluxationer
      • Är en akut slitskada där labrum glenoidale lossnar från cavitas glenoidalis
    • Hill–Sachs skada:
      • Är en impressionsfraktur posterolateralt på caput humeri
  • Bakre axelluxation:
    • Direkt trauma mot den anteriora delen av axeln
    • Axial belastning där axeln är flekterad och inåtroterad

ICD-10

  • S43 Luxation och distorsion i skuldergördelns leder och ligament
    • S43.0 Luxation i skulderled
  • M24 Andra specificerade rubbningar i leder
    • M24.4B Recidivluxation/subluxation i axelled

Anamnes

  • Viktigt att fråga om:
    • Hur uppstod skadan?
    • Tidigare tillfällen av axelluxationer?
    • Tidigare instabilitet?
    • Känd överrörlighet?

Kliniska fynd

  • Oavsett vilken typ av axelluxation man misstänker är det viktigt systematisk undersökning: 
    • Inspektion: 
      • Främre axelluxation: 
        • Armen är ofta lätt abducerad och utåt- eller inåtroterad
        • Lateralt på axeln kan man ofta se en fördjupning och akromion uppträder mera prominent
      • Bakre axelluxation: 
        • Armen ses adducerad och inåtroterad
        • Dorsala delen av axelregionen kan ses mera framträdande
        • Främre delen av axelregionen kan vara mera utplattad
      • Luxation nedåt: 
        • Armen ses adducerad och inåtroterad
        • Dorsala delen av axelregionen kan ses mera framträdande
        • Främre delen av axelregionen kan vara mera utplattad
    • Distalstatus: 
      • Kontrollera motorik och sensorik
      • Palpera a. radialis
    • Palpation:
      • Noggrann kontroll av omgivande skelett och muskler
    • Rörelseomfång:
      • Är ofta nedsatt 
  • Det finns olika undersökningar man kan använda sig av för att undersöka axelinstabilitet: 
    • Främre instabilitet:
      • Positiv "apprehension test"
      • "Relocation test" utförs om "apprehension test" är positivt
    • Bakre instabilitet:
      • Nedsatt passiv och aktiv utåtrotation
      • Nedsatt elevation < 90°
    • Multidirektionell instabilitet:
      • Positiv "sulcus sign"
      • Hyperabduktionstest
      • Kompletterande ledstatus enligt Beightonskalan

Utredning av axelluxation

  • Utredning av axelluxation består av klinisk undersökning, anamnes och bilddiagnostik.
  • Slätröntgen ska alltid tas i tre plan vid misstanke om axelluxation:
    • Frontal, axial och epålett
    • DT-, MRT- eller ultraljudsundersökning kan behövas som komplettering till röntgenundersökning

Differentialdiagnoser

  • Frakturer:
    • Fraktur på proximala humerus
    • Fraktur på tuberculum majus - speciellt hos äldre
    • Fraktur på humerusdiafysen
  • Rotatorkuffruptur–speciellt hos äldre

Behandling av axelluxation

  • Förstagångsluxation, akut behandling:
    • Behandlas i första hand utan operation och med strukturerad rehabilitering
    • Det finns olika tekniker för reposition vid främre axelluxation:
      • Stimsons metod
      • Kochers metod
      • Milchs metod
      • Cunninghams metod (utförs utan analgetika)
    • Efter reposition utförs alltid:
      • Ny distalstatus
      • Ny kontrollröntgen
    • Immobilisering:
      • Armen immobiliseras i några dagar efter att reposition utförts i smärtstillande syfte
  • Operation:
    • Indikation för operation föreligger om:
      • Vid fortsatt instabilitetsbesvär trots rehabilitering
      • Påverkad funktionsnivå
  • Instabilitet:
    • Behandlingen vid instabilitet i axelled är i första hand fysioterapi och stabiliserande övningar

Egenbehandling

  • Rörelse- och stabilitetsträning enligt program från fysioterapeut.

Läkemedelsbehandling

  • Inför reposition kan man behandla med: 
    • Lokalbedövning i ledhålan
    • Intravenöst morfin vid behov
    • Bensodiazepiner intravenöst som muskelavslappnande

Annan behandling

  • Rehabilitering:
    • Remiss till fysioterapeut med inriktning på axelrehabilitation bör utfärdas efter förstagångsluxation.

Komplikationer

  • Fraktur kan förekomma vid axelluxation
  • Nervskada:
    • Kan förekomma (några få procent) vid främre axelluxationer
  • Kärlskada:
    • Skada på a. axillaris är ovanlig men kan förekomma

Prognos

  • Ledstabiliserande kirurgi ger bra resultat och är en effektiv behandling över tid.

Källor

  • Vårdgivare Skåne. AKO riktlinjer - primärvården. Instabilitet i axelled. Senast uppdaterad: 2021-10-29. (Hämtad 2021-11-17). vardgivare.skane.se
  • Lahti A, Andenord D, Karlsson J, Samuelsson K. ABC om axelluxation. Läkartidningen. 2016,113:DXD4.
  • Boffano, M., Mortera, S., & Piana, R. (2017). Management of the first episode of traumatic shoulder dislocation. EFORT open reviews, 2(2), 35–40. PMID: 28461966. PubMed

Annons
Annons
Annons