Broskskador i fotleden

Basfakta

Definition

• Osteokondrala skador.
• Osteokondrala frakturer och kondrala skador är vanliga i samband med fotledsdistorsioner.

Förekomst

• Förhållandevis vanlig komplikation till fotledsskador hos idrottsutövare.

Etiologi och patogenes

• Tidigare eller recidiverande fotledsdistorsion:
  • Särskilt där skadan orsakats av hopp eller löpning med stor hastighet
  • Utveckling av lateral instabilitet och distal fibulafraktur tycks vara viktiga predisponerande faktorer¹
• Inversionstrauma är det vanliga:
  • Talus är då snedställt i fotledsgaffeln och kompressionsskada kan uppstå på mediala hörnet av trochlea tali
  • Brosk- och benskador kan också uppstå på tibias och fibulas ledytor mot talus
• Allvarlighetsgraden:
  • Kan variera från kompression av ben till lossning av en benbit så att det föreligger en fri kropp i fotleden (osteokondritis dissecans)

Reparation av brosk

• Ledbrosk har generellt en mycket liten potential för spontan läkning eftersom brosket saknar blodtillförsel och systemisk reglering.
• Det pågår forskning inom området för att utveckla metoder för reparation av brosk, antingen i form av osteokondral autotransplantation eller autolog broskcellstransplantation.²

Predisponerande faktorer

• Idrott

ICD-10

• M93 Andra sjukdomar i ben- och broskvävnad
  • M93.2 Osteochondritis dissecans
  • M93.8 Annan specificerad osteokondropati

ICD-10 Primärvård

• M932 Osteochondritis dissecans

Diagnos

Diagnoskriterier

• Anamnes ger misstanke.
• Bilddiagnostik och artroskopi bekräftar diagnosen.

Differentialdiagnoser

• Kronisk instabilitet i fotleden
• Anterolateral synovial impingement i fotleden
• Bakre impingement i fotleden
• Fotledsartros

Anamnes

• Smärtor som kvarstår eller kommer tillbaka en tid efter den ursprungliga fotledsskadan (som ofta inte är känd).
• Stelhet och låsningar (ledmus) förekommer.

Kliniska fynd

• Ofta finns inte mycket att finna.
• Kan förekomma palpationsömhet över laterala eller mediala hörnet av talusrullen.
• Kan förekomma låsning vid passiva rörelser.
• Se instruktionsfilm: Fot- och fotledsstatus (7:26) – Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Andra undersökningar

• CT eller MR bekräftar diagnosen och skiljer mellan olika grader av skadan.
• Fokalt upptag vid skintigrafi ger misstanke om tillståndet men är en mycket ospecifik undersökning.
• Artroskopi.

När remittera?

• Omedelbar hjälp vid akuta distorsioner där osteokondral fraktur är påvisad.
• Remiss till ortoped:
  • Vid långvariga fotledssmärtor utan känd orsak
  • Vid misstanke om tillståndet

Behandling

Behandlingsmål

• Symtomfrihet och normal funktion.

Allmänt om behandlingen

• Frakturer utan avlöst fragment:
  • Immobiliseras med fotledsgips i sex till åtta veckor utan belastning
• Frakturer med löst fragment:
  • Kräver operativ behandling som vanligen görs artroskopiskt
  • Operationsmetoder:
    • Avlägsnande av små osteokondrala fragment
    • Fixering av stora osteokondrala fragment
    • Debridering/Curettage och uppborrning av broskdefekten
    • Brosktransplantation
• Rehabilitering:
  • Gradvis uppträning innan belastande aktiviteter som till exempel idrott återupptas

Dokumentation

• En systematisk översyn av effekten av olika behandlingsstrategier för osteokondrala defekter i talus fann inga randomiserade studier.³
• Låg validitet och stora skillnader i metodologi gjorde att man inte kunde dra några slutsatser om vilken som är den bästa kirurgiska strategin.

Förlopp, komplikationer och prognos

Prognos

• Yngre patienter och mindre skador har den bästa prognosen.
• Även vid allvarligare skador återfår dock 70–90 % normal fotledsfunktion.
• Långtidsprognosen vid debridering och uppborrning är osäker på grund av risken för sekundär artros.

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

• Broskskador i fotleden