Fraktur i femurdiafysen
Basfakta
Definition
- Omfattar ett brett spektrum av frakturer, från odislocerade stressfrakturer till svåra komminuta frakturer och mjukdelsskador.1
- Indelning:
- Tvärfrakturer
- Snedfrakturer
- Spiralfrakturer
- Komminuta frakturer
- Modern frakturbehandling har i betydande grad förbättrat resultatet vid denna typ av skador.
Förekomst
- I USA förekommer det cirka ett fall per 10 000 personer per år.
- Vanligast bland män under 30 år.
Etiologi och patogenes
- Orsakas som regel av högenergiskador och är ofta en del av ett multitraumatillstånd.
- Eftersom femur är kraftigt vaskulariserad kan blodförlusten snabbt komma upp i 2 liter blod:2
- Dessutom kan frakturändarna skada artären (arteria femoralis/poplitea)
- Frakturmönstret är en effekt av krafternas riktning och styrka:
- En vinkelrät kraft ger en tvärfraktur
- En axialt riktad kraft kan skada knä eller höft
- Rotationskrafter kan ge spiral- och snedfrakturer
- Omfattningen av krossning (komminut fraktur) avhänger av den energimängd som femur absorberar i skadeögonblicket
Predisponerande faktorer
- Högenergiskador:
- Trafikolyckor
- Skottskador
- Idrottsskador – till exempel skidåkning, fotboll, ishockey, motorsport
- Fall från hög höjd
- Patologisk fraktur:
- Metastaser
- Bencysta
- Osteoporos
ICD-10
- S72 Fraktur på lårben
- S72.3 Fraktur på femurskaftet
ICD-10 Primärvård
- S729PAnnan fraktur på femur
Diagnos
Diagnoskriterier
- Röntgenologiska fynd
Differentialdiagnoser
- Mjukvävnadsskador
- Andra frakturtyper
Anamnes
- Adekvat trauma, ofta högenergitrauma – ofta multitraumapatient.
- Betydande smärtor.
- Patienten kan inte stödja på benet.
Kliniska fynd
- Vanliga frakturtecken.
- Ofta föreligger betydande svullnad och frakturerna är oftast kraftigt instabila.
- Sådana frakturer uppstår ofta efter högenergitrauma, se därför även efter andra skador!
- Föreligger andra livshotande skador?
- Palpera bäcken, höfter och knän
- Neurovaskulärt status
Kompletterande undersökningar
- Blodstatus
- INR
- Urinanalys
Andra undersökningar
- Röntgen:
- Bilder tas i sedvanliga projektioner framifrån och från sidan
- Måste även omfatta höfter och knäleder
- Eventuellt multitraumautredning, till exempel:
- Röntgen thorax
- Röntgen av kotpelare
- Röntgen av bäcken
- "Trauma-CT":
- Spiral-CT av thorax, buk och bäcken
När remittera?
- Vid misstanke om fraktur.
Behandling
Behandlingsmål
- God reposition, stabil fixation och återvinning av normal funktion.
Allmänt om behandlingen
- Före transport:
- Innan patienten kommer till sjukhus bör det skadade benet stabiliseras för att förhindra avslitning av stora kärl och för att lindra smärtan under transporten
- Lägg in en intravenös infart och ge vätska intravenöst för att förhindra chock
- Analgetika ges vid starka smärtor
- Alla patienter opereras.
Kirurgisk behandling
- Opereras på själva skadedagen med märgspikning med lås, plattosteosyntes eller extern fixation.
- Belastning:
- Patienten ska belasta så snart smärtorna tillåter
- Inte alla patienter som har opererats för femurdiafysfraktur kan belasta fullt:
- Frakturer fixerade med platta ska endast belasta lätt (cirka 20 kg)
- Frakturer fixerade med stabil/solid märgspik med lås kan belasta fullt
- Antikoagulationsbehandling används vid operativ behandling av samtliga frakturer i de nedre extremiteterna:
- Dalteparinnatrium 5000 IE eller enoxaparinnatrium 100 mg/ml 0,4 ml subkutant dagligen. Starta inte behandlingen innan operation förrän narkosläkare är konsulterad
- Kontroll:
- Vanligen var fjärdetill sjätte vecka fram till frakturläkning
- Hos barn kan en ettårskontroll vara aktuell för att se om det har blivit en ökad längdtillväxt i det frakturerade benet
- Vid misstanke om instabilitet måste patienten komma oftare på kontroll
Läkemedelsbehandling
- Eventuellt blodtransfusion.2
- Dalteparinnatrium 5000 IE eller enoxaparinnatrium 100 mg/ml 0,4 ml subkutant dagligen. Starta inte behandlingen innan operation förrän narkosläkare är konsulterad.
- Eventuellt analgetika.
- Eventuellt antibiotika vid öppen fraktur.
Annan behandling
- Rehabiliteringsprogram är nödvändigt.
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- I den akuta fasen kan det uppstå blödningschock på grund av hypovolemi:
- Ge därför alltid vätskeinfusion
- Posttraumatisk lungsvikt (ARDS) och fettembolisyndrom är fruktade komplikationer:
- Snar operativ behandling med intern stabilisering (märgspikning) i kombination med adekvat smärtbehandling och vätsketerapi motverkar detta
Komplikationer
- Blödning.
- Nervskada.
- Posttraumatisk lungsvikt (ARDS).
- Fettembolisyndrom.
- Djup ventrombos och lungemboli.
- Osteomyelit.
- Pseudartros, det vill säga utebliven läkning.
- Läkning med felställning.
- Fördröjd läkning.
Prognos
- 95 % av patienterna med femurdiafysfrakturer läker med märgspikning.
- Ökad längdtillväxt i det frakturerade benet förekommer ofta hos barn och måste alltid kontrolleras efter ett år.
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
- Benbrott i lårbensskaftet
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Källor
-
Artros
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och är enligt WHO bland de elva sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. Vid artros föreligger smärta, funktionsnedsättning och strukturella ledförändringar.
-
Malignt melanom
Denna Medicinska översikt avser malignt melanom i huden, den dödligaste formen av hudcancer vilken kan uppstå i tidigare frisk hud eller i befintliga nevi.
-
”Fysisk träning kan förändra livet för personer med artros”
Omkring var fjärde person över 45 år i Sverige har artros, vilket motsvarar nästan en miljon människor. Träning kan hjälpa artrospatienter att stärka musklerna, vilket leder till minskad smärta och förbättrad funktion. Men trots det är det många patienter som inte vågar...
-
Väntetiden livsavgörande för patienter med höftledsbrott
I en omfattande studie tittade forskarna på sambandet mellan väntetiden inför höftledsoperation och allvarliga komplikationer samt död. Den optimala tiden för en lyckad operation torde vara max ett dygn.
-
Vanlig ortopedisk kirurgi ofta onödig
Flera studier visar att artroskopisk kirurgi av knäleden vid artros inte har någon bättre effekt än fejkkirurgi eller behandling med fysisk träning.