Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Ortopedi

Fraktur i femurdiafysen


Uppdaterad den: 2013-01-29
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Basfakta

Definition

  • Omfattar ett brett spektrum av frakturer, från odislocerade stressfrakturer till svåra komminuta frakturer och mjukdelsskador.1
  • Indelning:
    • Tvärfrakturer
    • Snedfrakturer
    • Spiralfrakturer
    • Komminuta frakturer
  • Modern frakturbehandling har i betydande grad förbättrat resultatet vid denna typ av skador.

Förekomst

  • I USA förekommer det cirka ett fall per 10 000 personer per år.
  • Vanligast bland män under 30 år.

Etiologi och patogenes

  • Orsakas som regel av högenergiskador och är ofta en del av ett multitraumatillstånd.
  • Eftersom femur är kraftigt vaskulariserad kan blodförlusten snabbt komma upp i 2 liter blod:2
    • Dessutom kan frakturändarna skada artären (arteria femoralis/poplitea)
  • Frakturmönstret är en effekt av krafternas riktning och styrka:
    • En vinkelrät kraft ger en tvärfraktur
    • En axialt riktad kraft kan skada knä eller höft
    • Rotationskrafter kan ge spiral- och snedfrakturer
    • Omfattningen av krossning (komminut fraktur) avhänger av den energimängd som femur absorberar i skadeögonblicket

Predisponerande faktorer

  • Högenergiskador:
    • Trafikolyckor
    • Skottskador
    • Idrottsskador – till exempel skidåkning, fotboll, ishockey, motorsport
    • Fall från hög höjd
  • Patologisk fraktur:
    • Metastaser
    • Bencysta
  • Osteoporos

ICD-10

  • S72 Fraktur på lårben
    • S72.3 Fraktur på femurskaftet

ICD-10 Primärvård

  • S729PAnnan fraktur på femur

Diagnos

Diagnoskriterier

  • Röntgenologiska fynd

Differentialdiagnoser

  • Mjukvävnadsskador
  • Andra frakturtyper

Anamnes

  • Adekvat trauma, ofta högenergitrauma – ofta multitraumapatient.
  • Betydande smärtor.
  • Patienten kan inte stödja på benet.

Kliniska fynd

  • Vanliga frakturtecken.
  • Ofta föreligger betydande svullnad och frakturerna är oftast kraftigt instabila.
  • Sådana frakturer uppstår ofta efter högenergitrauma, se därför även efter andra skador!
    • Föreligger andra livshotande skador?
    • Palpera bäcken, höfter och knän
    • Neurovaskulärt status

Kompletterande undersökningar

  • Blodstatus
  • INR
  • Urinanalys

Andra undersökningar

  • Röntgen:
    • Bilder tas i sedvanliga projektioner framifrån och från sidan
    • Måste även omfatta höfter och knäleder
  • Eventuellt multitraumautredning, till exempel:
    • Röntgen thorax
    • Röntgen av kotpelare
    • Röntgen av bäcken
    • "Trauma-CT":
      • Spiral-CT av thorax, buk och bäcken

När remittera?

  • Vid misstanke om fraktur.

Behandling

Behandlingsmål

  • God reposition, stabil fixation och återvinning av normal funktion.

Allmänt om behandlingen

  • Före transport:
    • Innan patienten kommer till sjukhus bör det skadade benet stabiliseras för att förhindra avslitning av stora kärl och för att lindra smärtan under transporten
    • Lägg in en intravenös infart och ge vätska intravenöst för att förhindra chock
    • Analgetika ges vid starka smärtor
  • Alla patienter opereras.

Kirurgisk behandling

  • Opereras på själva skadedagen med märgspikning med lås, plattosteosyntes eller extern fixation.
  • Belastning:
    • Patienten ska belasta så snart smärtorna tillåter
    • Inte alla patienter som har opererats för femurdiafysfraktur kan belasta fullt:
      • Frakturer fixerade med platta ska endast belasta lätt (cirka 20 kg)
      • Frakturer fixerade med stabil/solid märgspik med lås kan belasta fullt
  • Antikoagulationsbehandling används vid operativ behandling av samtliga frakturer i de nedre extremiteterna:
    • Dalteparinnatrium 5000 IE eller enoxaparinnatrium 100 mg/ml 0,4 ml subkutant dagligen. Starta inte behandlingen innan operation förrän narkosläkare är konsulterad
  • Kontroll:
    • Vanligen var fjärdetill sjätte vecka fram till frakturläkning
    • Hos barn kan en ettårskontroll vara aktuell för att se om det har blivit en ökad längdtillväxt i det frakturerade benet
    • Vid misstanke om instabilitet måste patienten komma oftare på kontroll

Läkemedelsbehandling

  • Eventuellt blodtransfusion.2
  • Dalteparinnatrium 5000 IE eller enoxaparinnatrium 100 mg/ml 0,4 ml subkutant dagligen. Starta inte behandlingen innan operation förrän narkosläkare är konsulterad.
  • Eventuellt analgetika.
  • Eventuellt antibiotika vid öppen fraktur.

Annan behandling

  • Rehabiliteringsprogram är nödvändigt.
Annons
Annons

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

  • I den akuta fasen kan det uppstå blödningschock på grund av hypovolemi:
    • Ge därför alltid vätskeinfusion
  • Posttraumatisk lungsvikt (ARDS) och fettembolisyndrom är fruktade komplikationer:
    • Snar operativ behandling med intern stabilisering (märgspikning) i kombination med adekvat smärtbehandling och vätsketerapi motverkar detta

Komplikationer

  • Blödning.
  • Nervskada.
  • Posttraumatisk lungsvikt (ARDS).
  • Fettembolisyndrom.
  • Djup ventrombos och lungemboli.
  • Osteomyelit.
  • Pseudartros, det vill säga utebliven läkning.
  • Läkning med felställning.
  • Fördröjd läkning.

Prognos

  • 95 % av patienterna med femurdiafysfrakturer läker med märgspikning.
  • Ökad längdtillväxt i det frakturerade benet förekommer ofta hos barn och måste alltid kontrolleras efter ett år.

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

  • Benbrott i lårbensskaftet

Källor

Annons
Annons

Annons
Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons