Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Ortopedi

Osteochondritis dissecans


Publicerad den: 2013-03-18
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Basfakta

Definition

  • Osteochondritis dissecans är en beteckning på en osteokondral fraktur. Ett osteokondralt fragment kan finnas in situ, delvis löst eller som en helt lös kropp i leden.
  • Det föreligger lokal nekros av ledbrosk och underliggande ben, vilket kan resultera i fria kroppar (corpora libra).1

Förekomst

  • I USA beräknas incidensen till 10 000–20 000 nya fall per år.2
  • Totalt sett är det knäleden som oftast är drabbad av osteokondrit,3 men även höftled, ankelled, armbågsled och leder i foten kan påverkas.
  • Förekommer oftast i åldern 15–40 år.

Etiologi och patogenes

  • Orsaken är okänd.
  • Osteokondrit är en form för osteokondros begränsad till den artikulära epifysen.
  • Både trauma och temporärt nedsatt blodtillförsel kan vara involverade i patologin. Trauma är troligtvis den primära händelsen och ischemi den sekundära.
  • Ibland ses familjär anhopning av sjukdomen och den är då vanligtvis lokaliserad till flera leder.

Predisponerande faktorer

  • Trauma mot broskytor.

ICD-10

  • M93 Andra sjukdomar i ben- och broskvävnad
    • M93.2 Osteochondritis dissecans

ICD-10 Primärvård

  • M932 Osteochondritis dissecans

Diagnos

Diagnoskriterier

  • Diagnosen ställs med hjälp av kliniska fynd, röntgenfynd och eventuell artroskopi.

Differentialdiagnoser

  • Meniskskada
  • Synovial kondromatos
  • Osteokondral fraktur
  • Artros

Anamnes

  • De tidigaste symtomen är belastningsrelaterade ledsmärtor och smärtor vid extrema ledlägen. Dessa kan efter en tid åtföljas av låsningar.
  • Vid knäpåverkan:
    • Vanliga symtom är knäsmärtor, låsningsfenomen, svullnad och svaghetsskänsla
    • Det lösa fragmentet bestämmer var smärtorna är som mest uttalade
  • Vid höftledspåverkan:
    • Vanlig presentation är intermittenta, plötsligt uppkomna och spontant försvinnande, skarpa och svidande ljumsksmärtor
  • I ankeln:
    • Starka smärtor med låsningar i valgusställning och spasmer i omkringliggande muskulatur
    • Låsningarna kan ofta utlösas av plantarflexion och kan upphävas genom att skaka ankeln

Kliniska fynd

  • De kliniska fynden är ofta sparsamma. Svullnad kan påvisas liksom låsningar och smärtor vid palpation.
  • Lednära muskelatrofi kan ibland påvisas.

Kompletterande undersökningar i primärvården

  • Blodprov har inget diagnostiskt värde.

Andra undersökningar

Bilddiagnostik

  • Röntgen:
    • Osteokondrala lesioner kan se normala ut i månader efter att osteokondritsymtomen har debuterat1
    • Kan vara diagnostiskt om det lösa fragmentet innehåller en benkärna vilket inte alltid är fallet
    • Röntgen visar en tillplattad ledyta och subkondral skleros, senare demarkerad osteokondrit.4 I slutstadiet ses defekter i ledytan och en lös kropp
  • CT:
    • Kan vara ett alternativ när röntgen är negativ, kanske särskilt i ankeln och foten (talus)
  • MR:
    • Är en långt mer sensitiv undersökning än både röntgen och CT och uppvisar en sensitivitet på över 90 %5-6
  • Ultraljud:
    • Mest aktuellt i knät och armbågen

Artroskopi:

  • Artroskopi kan vara både diagnostisk och terapeutisk.

När remittera?

  • Alla patienter med misstänkt osteochondritis dissecans bör remitteras till ortoped.

Checklista vid remittering

Osteokondrit

  • Syftet med remissen:
    • Utredning? Kirurgi? Annan behandling?
  • Anamnes:
    • Debut? Lokalisering? Förlopp och utveckling? Ihållande besvär?
    • Grad av smärtor? Smärtutlösande situationer? Låsningar? Svullnad?
    • Konservativ behandling – effekt?
    • Andra sjukdomar av betydelse?
    • Aktuella läkemedel?
    • Konsekvenser Funktionsnedsättning? Arbetsförmåga?
  • Kliniska fynd:
    • Lokala fynd. Ömhet i ledspringan? Svullnad? Låsningar? Nedsatt rörelseomfång?
  • Kompletterande undersökningar:
    • Röntgen?

Behandling

Behandlingsmål

  • Smärtlindring.
  • Fixering av osteokondritkroppar.
  • Borttagning av brosk/benkroppen.

Allmänt om behandlingen

  • Behandlingsåtgärder bedöms och följs upp av ortoped.
  • Så länge fragmentet sitter på plats är behandlingen konservativ med relativ avlastning intill smärtgränsen:
    • Vid omfattande osteokondrit är avlastning i gips indicerad

Egenbehandling

  • Vila och avlastning.

Läkemedelsbehandling

  • Eventuellt smärtstillande vid behov.

Annan behandling

Operation

  • Om osteokondritbenkroppen är stor och ligger i osteokondritbädden kommer ortopeden oftast (i alla fall hos patienter < 40–50 år) att försöka refixera benkroppen.
  • Vid mindre osteokondriter tar ortopeden bort den lösa brosk/benkroppen och borrar upp defekten för att påskynda nybildandet av ben och fibröst brosk.7
Annons
Annons

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

  • Den fria brosk/benkroppen blir ofta liggande i bädden och kan till och med växa fast igen.
  • Oftast luxeras emellertid kroppen ut i leden och efterlämnar en defekt i ledytan som ersätts med fibröst brosk.

Komplikationer

  • Sekundär artros.

Prognos

  • Prognosen är i stort sett god vid osteochondritis dissecans, men vid större lesioner kan sekundär artros snabbt utvecklas.

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

  • Tillståndet har i stort sett en god prognos.

Skriftlig patientinformation

Uppföljning

Plan

  • Patienten följs upp av ortoped i behandlingsfasen.

Källor

Annons
Annons
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .


Annons
Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons