Spinal stenos
Spinal stenos, eller trång ryggrad, ger symtom såsom ryggsmärta eller obehag under gång eller i stående ställning. Smärtan strålar ut i säte och ned i lår, underben och/eller fötter. Sjukdomen är ovanlig hos personer under 50 år.
Definition
- Spinal stenos är en förträngning av spinalkanalen med risk för tryck mot medulla spinalis (vid cervikal eller thorakal spinal stenos) eller nervrötter.
- En trång spinalkanal kan vara medfödd eller förvärvad.
- Degenerativa förändringar, osteokondros, är orsak i de flesta fall av förvärvad spinal stenos.
- Lumbal spinal stenos är vanligast och kan ge neurogen klaudikatio.
Bakgrund och epidemiologi
Förekomst
- Uppträder vanligtvis hos äldre personer, genomsnittlig debutålder är 65 år.
- I de sällsynta medfödda fallen kan symtomen uppstå i yngre ålder.
Etiologi och patogenes
- Stenos kan finnas i den centrala spinalkanalen, i områdena under facettlederna, eller mer perifert i nervforamina.
- Beror i regel på en blandning av flera degenerativa processer:
- Utbuktning eller herniering av intervertebraldisk
- Hypertrofi eller förkalkningar av facettled
- Hypertrofi av ligamentum flavum
- Bidragande orsaker kan vara spondylolistes (kotglidning), tidigare benbrott, ryggoperation.
Predisponerande faktorer
- Medfödd trång spinalkanal.
Anamnes och kliniska fynd
Anamnes
- Kardinalsymtomen är ryggsmärta eller obehag vid gång eller i stående ställning, som strålar ut i säte och ned i lår, underben och/eller fötter (neurogen klaudikatio).
- Spinal stenos kan också yttra sig genom parestesier eller svaghet i extremiteter, eller som radikulär smärta med utstrålning till dermatom i underextremitet.
- Smärtorna provoceras typiskt vid gång, i stående ställning och vid böjning bakåt.
-
Smärtan lindras vanligtvis när patienten böjer sig framåt, sitter eller lägger sig ned.
- Symtomen kan vara asymmetriska eller variera från sida till sida samt vara milda, måttliga eller intensiva.
Kliniska fynd
- Allmän fysisk och neurologisk undersökning är oftast normal.
- Det kan föreligga asymmetrisk patellar- eller akillesreflex och muskelsvaghet i benen.
- Lasègues test är sällan positivt.
- Kontrollera distal puls – jämför vaskulär klaudikatio.
Diagnostik och undersökning
- Anamnes och kliniska fynd ger misstanke om tillståndet.
- Bilddiagnostik bekräftar förträngning i spinalkanalen: MR eller DT är de mest aktuella undersökningarna, där MR är att föredra eftersom strålning då undviks.
Differentialdiagnoser
- Lumbal rotaffektion, i synnerhet cauda equina-syndrom
- Spondylolys/-listes
- Vaskulär klaudikatio
Behandling
Allmänt
- I första hand smärtlindring och fysioterapi. Viktnedgång vid behov.
- Konservativ smärtstillande behandling (NSAID-preparat, eventuellt starkare analgetika) rekommenderas i de flesta fall.
- Kirurgisk behandling kan övervägas vid intensiva besvär och på noga utvalda patienter.
Fysioterapi
- Aktiva övningar individuellt eller i grupp för att förbättra funktionen av de ryggstabiliserande muskelgrupperna.
- Cykling på motionscykel är ett bra träningsalternativ där ländryggen inte belastas och där extension undviks.
Läkemedelsbehandling
- NSAID-preparat är förstahandsval (försiktighet bland äldre med nedsatt njurfunktion och risk för gastrointestinal blödning).
- Starkare analgetika är indicerat vid smärtbetingade sömnsvårigheter. Medel mot neuralgier (såsom gabapentin, duloxetin och amitriptylin) kan ha effekt.
- Epidural injektioner av steroider kan ge viss smärtlindring, men har ingen bestående effekt.
Kirurgi
- Operation är aktuellt när gångdistansen blir oacceptabelt kort, vid mer kontinuerliga smärtor och när det i sällsynta fall uppstår blås- eller rektumsymtom.
- Ingreppet består i att frigöra de symtomgivande rötterna med laminektomi och medial facettektomi, och eventuellt utskrapning av diskar och resektion av protruderande diskkanter.
Prognos
- Tillståndet utvecklar sig över tid med vaga symtom i början i form av låga ryggsmärtor och stelhet, efterhand med utstrålande smärtor eller obehag.
- Operativ behandling har god effekt på besvären från underextremiteterna, men mer osäker effekt på ryggsmärtorna.
ICD-10
G55.2 Kompression av nervrötter och nervplexus vid spondylos
G549P Sjukdom i nervrötter och nervplexus, ospecificerad
M47.2 Annan spondylos med radikulopati
-
Har din patient bröstcancer?
Ta del av ett patientfall om bröstcancer för att testa din kunskap kring symtom, ärftlighet och diagnostik. Fallet består av fem frågor.
-
Fler med artros behöver hjälp med rätt träning
Många med ledsjukdomen artros känner svåra smärtor av sin sjukdom och användningen av smärtstillande läkemedel är hög. Det visar resultat från den pågående patientundersökningen Artros-hjälpen.se. Fler behöver få hjälp med rätt träningsprogram som kan minska smärtan, anser professor Leif Dahlberg, artrosexpert.
1 Kommentarer -
Väntetiden livsavgörande för patienter med höftledsbrott
I en omfattande studie tittade forskarna på sambandet mellan väntetiden inför höftledsoperation och allvarliga komplikationer samt död. Den optimala tiden för en lyckad operation torde vara max ett dygn.
-
Dupuytrens kontraktur
Sjukdomen debuterar vanligtvis med en eller flera små (ibland ömma) knutor i handflatan, dessa tillväxer sakta och det bildas strängar som består av bindväv.
-
Vanlig ortopedisk kirurgi ofta onödig
Flera studier visar att artroskopisk kirurgi av knäleden vid artros inte har någon bättre effekt än fejkkirurgi eller behandling med fysisk träning.
-
Septisk artrit
-
Tumbasartros
Artros i första karpometakarpalleden och är vanligast hos kvinnor. Diagnosen baseras på anamnes och kliniska fynd.
-
Kollateralligamentskada, medial
Medial sidoledbandsskada, skador i ligamentum collaterale mediale (MCL), är en vanlig idrottsskada. Det är viktigt att kartlägga skademekanismen.