Framtidens kvalitetssäkring inom vården – en direkt länk mellan anställd och beslutsfattare
Vårdpersonal stöter dagligen på problem på sin arbetsplats som påverkar både arbetsmiljön och patientsäkerheten. Medarbetarenkäter är idag det enda medel som de ledande har till sin förfogan för att få feedback. Det är dags för oss att utveckla ett system som på ett enkelt sätt tillåter personal att göra sin röst hörd och samtidigt ge beslutsfattarna möjligheten att identifiera problem. Vi i "Arbetsgruppen för vårdreform" menar att den bristande kommunikationen mellan de anställda och beslutsfattarna måste åtgärdas.
Kommentera gärna debattartiklar på NetdoktorPro, vilka är fristående från NetdoktorPros redaktionella material. Kommentarerna är öppna för medlemmar, det vill säga läkare och läkarstuderande från och med termin 7. Bli medlem här.
De två största grundpelarna inom vården, patientsäkerheten och arbetsmiljön, har på senare tid påverkats av allt mer aggressiva besparingar i landstingens ständiga jakt efter en budget i balans.
En organisation har utvecklats där politiker tvingas fatta snabba beslut baserade på rapporter som oftast inte speglar den verklighet som vi inom vården möter.
På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg skålades det nyligen mellan de olika beslutsfattarna då ett nytt bild- och interventionscentrum fått klartecken till att byggas. Kostnaden förväntas bli 1,3 miljarder kronor.
Ungefär samtidigt blev det också klart att sjukhuset skulle spara 160 miljoner kronor för att uppnå utsatt budget. Besparingar i form av anställningsstopp och omorganisationer med överbeläggningar som resultat.
Detta är ett praktexempel på hur pengar prioriteras fel inom vården. Resurserna omdirigeras från den basala omvårdnaden till spjutspetsvård på bekostnad av personalens hälsa, arbetsmiljön och patientsäkerheten.
Avståndet mellan beslutsfattarna och de som utför det dagliga arbetet är idag så pass stort att inget konkret informationsbyte är möjligt. Beslut fattas baserat på enkäter, analyser och tyckande från ett fåtal priviligerade.
Rörelsen "NEJ till nedskärningar inom vården" och dess centrala arbetsgrupp "Arbetsgruppen för vårdreform", menar på att vi måste minska gapet mellan beslutsfattarna och de anställda. Mycket lärdom finns att inhämta hos de som dagligen arbetar på golvet.
Liknande webbportal är till exempel Crowdmap.com, som under jordbävningen på Haiti 2010 användes så att de olika organisationerna snabbt kunde dela information med varandra om problemområden och direkt dirigera hjälp för de utsatta.
Tekniken finns men viljan saknas inom svensk sjukvård. Det är dags för oss att utveckla ett liknande system som kan möta morgondagens behov. Ett system som lyssnar på vårdpersonalen och prioriterar resurser därefter. I nuläget prioriteras ekonomernas, personalavdelningens och tjänstemännens krav som oftast överskuggar personalens behov.
Om inte ledarna förstår vikten av ett sådant system så är det upp till oss att skapa det.
Arvin Yarollahi
Läkare, initiativtagare
NEJ till nedskärningar inom vården
www.sjukvardsreform.se
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Mässling (morbilli)
Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar vi känner till. Att vaccinera är viktigt för att undvika allvarliga komplikationer, som exempelvis encefalit som drabbar 1 av 1000 sjuka.
-
Ny teknik kartlägger varför skärmtid för småbarn är skadligt
Hjärnforskaren Patricia Kuhls studie visar att en timmes skärmtid per vecka minskar småbarns ordförråd med fem till sex ord jämfört med barn som inte ser på skärm alls.
-
Så bemöter du kunskapsmotstånd om vaccin
I takt med att fler vaccin gör entré i vården växter oron hos allmänheten, i synnerlighet bland föräldrar som ska ta beslut om att vaccinera sina barn. Hur bemöter du som läkare denna typ av kunskapsmotstånd? Den frågan lockade över 200 läkare, sjuksköterskor och andra berörda till årets Vaccindag.
-
Återkommande smärta av icke organisk orsak hos barn och ungdom
Smärta en gång i månaden eller oftare under minst tre månader där ingen organisk orsak påvisats. Man räknar med att 50–75 procent av befolkningen under sin barndom lider av återkommande smärta under någon period.
-
Sekretorisk mediaotit (SOM), sekretorisk otit
Den vanligaste öronsjukdomen och orsaken till hörselnedsättning hos barn. Det är ett inflammatoriskt tillstånd där de dominerande symtomen är hörselnedsättning med upplevelse av lockkänsla.
-
Därför är enures vanligare hos barn med adhd eller aspergers syndrom
I varje lågstadieklass med sjuåringar lider i snitt två barn av enures, ofrivillig nattlig sängvätning. Dessutom är tillståndet överrepresenterat hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom adhd. ”Det är en intressant iakttagelse”, säger överläkare Sven Mattsson vid Universitetssjukhuset i Linköping.
-
Rapport från möte om barnneurologi i Wien
Vartannat år anordnar EPNS (European Paediatric Neurology Society) en stor barnneurologisk konferens någonstans i Europa. I år genomfördes mötet i undersköna Wien där det samlades över 1 100 deltagare, varav ett 40-tal kom från Sverige.
En fjärdedel av befolkningen riskerar att få herpes zoster någon gång i livet. Bör man ordinera antiviral behandling till en 40-åring med okomplicerad bältros om det gått mindre än 72 timmar sedan den första blåsan (som är thorakalt belägen)?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu