Akut epiglottit

Basfakta

Definition

• Bakteriell infektion av epiglottis och den omkringliggande vävnaden i hypofarynx.¹
• Patienten blir ofta snabbt medtagen, och bilden präglas av inspiratoriska andningsbesvär med stridor, smärtor vid sväljning, hög feber och påverkat allmäntillstånd.

Förekomst

• Tidigare barnsjukdom, nu vanligast hos vuxna:² 
  • Vaccinering mot Haemophilus influenzae typ B (Act-HIB-vaccin) blev en del av barnvaccinationsprogrammet år 1993
  • En svensk studie rapporterade 14 fall per 100 000 år (barn 0–14 år) och 2,3 fall per 100 000 år (vuxna) under 1975–1992. Siffrorna sjönk till 0,67 fall per 100 000 år (barn 0–14 år), 1,0 fall per 100 000 år (vuxna)
  • I samma studie var det inga barn som insjuknade efter 1996

Etiologi och patogenes

• Beror på en bakteriell infektion, hos barn i vanliga fall Haemophilus influenzae typ B (HiB) och hos vuxna oftast pneumokocker och streptokocker grupp A. Även infektioner med sufobacterium species och HiB förekommer. Bakteriemi förekommer.^3-4
• Infektionen är en cellulit som leder till inflammation och snabb utveckling av ödem i epiglottis och närliggande strukturer:
  • En svullen epiglottis kan verka som en kulventil och stänga passagen vid inspiration, men öppnar vid expiration och när patienten sitter framåtböjd
• Speciellt hos barn kan slemhinnesvullnaden leda till snabb utveckling av luftvägsobstruktion. 
• I en studie från USA fanns vissa fall av HiB-epiglottit även hos barn som var vaccinerade mot HiB.⁵

Predisponerande faktorer

• Till en början kan det föreligga en luftvägsinfektion orsakad av virus.
• Bristande HiB-vaccination.

ICD-10

• J05.1 Akut epiglottit

ICD-10 Primärvård

• J05.1 Akut epiglottit

Diagnos

Diagnoskriterier

• Klinisk diagnos: Hög feber, medtagen patient med snabb utveckling av stridor, takypné och sväljsvårigheter (med dregling).
• Vid inspektion (efter inläggning) ses en röd och svullen epiglottis. 

Differentialdiagnoser

• Akut laryngit/krupp
• Bakteriell trakeit
• Difteri
• Främmande kropp
• Retrofaryngeal/peritonsillär abscess
• Subglottiskt angioödem (vid allergi/anafylaxi)
• Astma hos barn

Anamnes

• Barn som är svårt medtagna och har feber.
• Andra symtom:
• Andningssvårigheter, särskilt inspiratorisk stridor (ej hosta)
• • Svårigheter att svälja, dregling 
  • Patienten vill inte ligga ned och sitter ofta med framåtböjt huvud
  • Heshet eller tjock grötig röst
  • Irritabilitet, motorisk oro
• Hos vuxna samma symtom, men bättre platsförhållanden gör att sjukdomsutvecklingen inte alltid är lika snabb: 
  • Andningsbesvär tillträder senare i förloppet
  • Ofta tydlig röstförändring med tjock och grötig röst

Kliniska fynd

• Om beskrivningen ovan stämmer överens med sjukdomsbilden under anamnes är sannolikheten för akut epiglottit mycket hög.
• Man bör undvika att provocera fram en inspektion av epiglottis då detta kan framkalla kräkningar och andningsstillestånd och i så fall behövs beredskap för intubation:
  • Vid inspektion syns att epiglottis är röd och mycket svullen, som ett körsbär
• Vid telefonrådgivning:
  • Hög feber, stridor, svårigheter att svälja, föredrar sittande ställning

Kompletterande undersökningar i primärvården

• Inte aktuellt när diagnosen misstänks.
• Provtagning rekommenderas inte då det kan framkalla oro/rädsla (särskilt hos barn) som kan försämra tillståndet.

Andra undersökningar på sjukhus

• Diagnostiska undersökningar:
  • Odling av sekret från epiglottis och blododlingar

När remittera?

• Vid misstanke om akut epiglottit ska sjukhuset underrättas omedelbart och patienten genast transporteras dit sittande med högsta prioritet.
• Läkare bör medfölja under transporten och vara mentalt förberedd på trakeotomi.

Behandling

Behandlingsmål

• Fria luftvägar.
• Bekämpa infektionen.

Allmänt om behandlingen

• Vid lång transporttid (> 1 timme) bör antibiotika ges parenteralt före transport.
• Patienten ska vara fastande tills situationen är under kontroll.
• Behandlingen består av 2 huvuduppgifter:
  • Hålla luftvägarna fria
  • Antibiotika
• Steroider kan ges. 

Läkemedelsbehandling

Antibiotika

• Empirisk parenteral terapi vid behandlingens början:
  • Cefotaxim 1–2 g x 3 i avvaktan på odlingssvar
• Vid misstanke på tidigare anafylaktisk reaktion vid penicillinbehandling, efter diskussion med infektionsläkare, kloramfenikol 100 mg/kg/dygn fördelat på 4 doser
• Den totala behandlingstiden är sju till tio dagar.

Steroider

• Före transport kan stötdos hydrokortison ges, 100–200 mg intramuskulärt eller intravenöst.

Annan behandling

• Man kan dra i tungan eller lyfta fram underkäken för att minska luftvägsobstruktionen.
• Extra syrgas ges.
• Nasotrakeal intubation eller trakeostomi är som regel nödvändig.
• Vid andningsstopp kan man pröva mun-mot-mun-andning.
• Nödtrakeotomi innebär att man lägger ett snitt genom membrana cricothyreoidea, området direkt under struphuvudet, eller perforerar med hjälp av flera grova kanyler eller venfloner.

Förebyggande åtgärder

• Vaccinering mot Hemophilus influenzae.

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Andningsproblemen kan förvärras snabbt och leda till andningsstopp.

Komplikationer

• Andningsstopp och död. 

Prognos

• En korrekt och tidig behandling ger en god prognos.
• Om tillståndet inte behandlas kan det få dödlig utgång.

Uppföljning

Plan

• Krävs i vanliga fall inte.

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

• Akut epiglottit
• Om antibiotikabehandling