Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Pediatrik

Habituell tågång


Uppdaterad den: 2012-11-28
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Basfakta

Definition

  • Kallas även idiopatisk tågång.
  • Tågång är ganska vanligt i åldrarna 10–18 månader när barnet lär sig gå.1
  • Vid habituell tågång fortsätter tågången efter den första period fram till cirka 18 månaders ålder då tågång är ”acceptabelt”.
  • Om tågången fortsätter efter två till tre års ålder bör barnet läkarundersökas.

Förekomst

  • Det är inte fastställt hur vanligt tillståndet är men det är inte helt ovanligt.
  • Tillståndet uppträder i småbarnsåldern när barnet börjar gå.

Etiologi och patogenes

  • Orsaken är okänd, idiopatisk.
  • Tågången kan i sällsynta fall leda till att en fixerad kontraktur utvecklas i akillessenan.
  • I vissa fall beror tågången på en medfödd kort akillessena, "short akilles". Det är viktigt att så tidigt som möjligt skilja patienter med kort hälsena från de med ”vanlig” idiopatisk tågång. De senare har normal rörlighet i fotleden.

Predisponerande faktorer

  • Medfödd kort akillessena

ICD-10

  • R26 Gångrubbningar och rörelserubbningar
    • R26.8 Andra och icke specificerade gångrubbningar och rörelserubbningar

ICD-10 Primärvård

  • R26-P Gångrubbningar, rörelserubbningar och annan koordinationsrubbning

Diagnos

Diagnoskriterier

  • Diagnosen ställs utifrån typiska kliniska fynd.

Differentialdiagnoser

  • Spastisk tågång, till exempel cerebral pares.
  • Tågång till följd av muskeldystrofi, till exempel Duchennes muskeldystrofi.

Anamnes

  • Tillståndet är symmetriskt.

Kliniska fynd

  • Diagnosen ställs genom att utesluta all neuromuskulär sjukdom.
  • Skilj på habituell tågång och kort akilles. Habituell tågång har normal rörlighet i fotleden medan kort akilles inte kan dorsalextendera foten.
  • Gångfunktion:
    • Titta efter tecken på spasticitet, uteslut neurologisk orsak
  • Akillessenan:
    • Föreligger kontraktur, förkortning, i senan?
  • Undersök rörligheten med foten rätställd i fotleden, ej everterad då dorsalextensionen falskt förbättras.

Kompletterande undersökningar i primärvården

  • Är inte nödvändigt.

Andra undersökningar

  • Är inte nödvändigt.

När remittera?

  • Vid osäkerhet om diagnosen eller om en habituell tågång kvarstår upp i skolåldern.

Behandling

Behandlingsmål

  • Uppnå normal gång och förhindra utveckling av kontrakturer.

Allmänt om behandlingen

  • Hos barn med idiopatisk tågång som har god dorsalextensionsförmåga i fotleden kan föräldrarna ges lugnande besked. Tillståndet kan förslagsvis kontrolleras om ett till två år för att utesluta kontrakturutveckling. Vid ökande kontrakturer i hälsenan, eller om tillståndet inte försvinner spontant före skolåldern, bör behandling övervägas.2
  • I regel slutar barnet spontant att gå på tå men i vissa fall blir behandlingen mer omfattande.2
  • Det finns ingen riktig koncensus kring behandlingen av idiopatisk tågång/kort akilles. Olika icke operativa behandlingsalternativ inkluderar tänjning, fysioterapi och seriegipsning, eventuellt i kombination med injektion av botulinumtoxin i vadmuskulaturen.
  • Vid kort akilles eller tilltagande kontraktur finns indikation för kirurgisk förlängning om foten inte kan dorsalextenderas till rät vinkel.

Medicinsk behandling

  • Icke-operativ behandling av tågång inkluderar observation, töjning, och seriegipsning.

Töjningsbehandling av akillessenan

  • Är endast indicerat vid kort akillessena, inte vid habituell tågång med normal dorsalextensionsförmåga i fotleden.
  • Instruktioner för töjning bör ges av fysioterapeut. Töjningen kan sedan skötas av föräldrarna. En övning kan vara att barnet står med framfoten på en låda eller ett trappsteg så att hälen kan pressas ned.
  • En annan teknik innebär att barnet lutar sig mot en vägg eller liknande, står med fötterna ihop och riktade framåt, knän och höfter sträckta. Ytterligare töjning uppnås genom att öka avståndet till väggen.
  • Föräldrarnas medverkan är viktig även för att hålla barnets motivation uppe.

Gipsbehandling

  • Utförs med seriegipsning.
  • Patienten kan gipsas i ryggläge eller i bukläge.
  • Oavsett position anläggs en gipsstövel i maximal dorsalextension i fotleden.
  • Det rekommenderas att man byter gipset en gång i veckan så att graden av dorsalextension ökar gradvis. Mellan gipsbytena kan barnet gå med ”gipsskor”. Seriegipsningen kan pågå under tre till sex veckor.

Ortosbehandling

  • Används i princip inte i Sverige vid habituell tågång eller kort hälsena.

Kirurgi

  • Om konservativ behandling inte hjälpt och om foten inte kan dorsalextenderas till rät vinkel finns indikation för kirurgi.
  • Det aktuella ingreppet är en enkel förlängning av hälsenan (tenotomi). Ingreppet görs percutant via två eller tre minimala incisioner.

Postoperativt

  • Efter kirurgisk förlängning av hälsenan måste patienten immobiliseras med gipsstövel i cirka sex veckor.
  • När gipset har tagits bort kan patienten börja gå i den mån han eller hon klarar av. Oftast rekommenderas fysioterapeutisk hjälp med mobiliseringen.
  • En nyopererad patient kan som regel inte gå på tå de första månaderna postoperativt.
  • Efter hand återvinner gastrocnemius och soleus långsamt sin styrka under de påföljande månaderna och förmågan att gå på tå och springa återvänder.
  • Patienten ska följas upp i minst sex månader så att man försäkrar sig om att patienten inte återgår till tågång.
Annons
Annons

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

  • Barn med habituell tågång och god rörlighet i fotleden brukar så småningom sluta gå på tå. Vid kort hälsena eller tilltagande kontraktur måste patienten följas tätare och det kan bli aktuellt med kirurgi.
  • En långvarig spetsfotskontraktur kan leda till en valgusdeformitet i bakfoten, en annan oönskad konsekvens.

Komplikationer

  • Det finns en liten risk för recidiv efter kirurgisk förlängning men operationen kan även ge "överförlängning" med bestående försvagning av plantarflexionsförmågan.
  • Patienten bör därför följas åtminstone ett år efter operationen.
  • Om kontrakturer återkommer efter operation:
    • Gör en ny diagnostisk bedömning och titta efter tecken på neuromuskulär sjukdom eller intraspinal patologi som inte har märkts tidigare

Prognos

  • Barn med idiopatisk tågång som har slutat gå på tå av sig själv, eller som har behandlats konservativt eller med hälseneförlängning, och som går på hela foten i över två år betraktas som botade.
  • Sena återfall är osannolika och ogynnsamma sena effekter förekommer inte.

Patientinformation

Vad finns det i form av skriftlig patientinformation?

Källor

Annons
Annons

Annons
Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons